faxvein.pages.dev









Vem kan kalla sig författare

Författare

En författare (om kvinnor även författarinna) existerar enstaka individ vilket, själv alternativt genom "spökskrivare" skriver texter, såsom romaner, noveller samt föremål eller textstycken.

Ytterligare steg handlar om att det man skriver också säljer eller får spridning

tillsammans med författare avses inom inledande grabb skribenter vilket skriver skönlitteratur i enlighet med Svenska Akademiens ordbok;[1] skribenter från ytterligare litteratur – främst inom epik – kallas bland annat skriftställare, journalister samt informatörer. Utöver för att beteckna upphovsmannaskapet mot samtliga slags skrifter, används termen författare numera även till yrket för att notera skrivna verk likt noveller, romaner samt facklitteratur.

till andra genrer finns andra yrkesbeteckningar: diktning (poet, diktare, lyriker), dramatik (dramatiker), kåserier (kåsör), krönikor (krönikör), nyhetsartiklar (journalist, reporter) samt tecknade serier (serieskapare, serieförfattare). på grund av för att bli medlem inom Sveriges Författarförbund behövs för att man givit ut minimalt numeriskt värde böcker,[2] samt liknande inträdeskrav finns vid motsvarande organisationer inom andra länder.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

På flera tungomål används olika mening till yrkesrollen (writer, Schriftsteller) samt upphovsmannaskapet (author, Verfasser/Autor). vid svenska finns numeriskt värde lånord ifrån tyska: författare ifrån Verfasser (för + fatta + are[3], inom svenskan sedan 1700-talet[1]) samt detta numera mindre vanliga skriftställare ifrån Schriftsteller.

Svenska författare liksom gärna kallat sig skriftställare existerar August strindberg, Kar dem Mumma samt Jan Myrdal.[4][5][6]

Definition

[redigera | redigera wikitext]

Precis såsom tillsammans med flera konstnärligt inriktade yrken existerar avgränsningar till vem likt får kalla sig författare flytande. Yrkesbenämningen existerar ej skyddad, samt således finns detta ingen juridisk definition, alternativt juridiskt hinder på grund av vem vilket helst för att kalla sig författare.

på grund av för att inom land förhöja sin ställning eller tillstånd inom yrket finns Sveriges Författarförbund (SFF) såsom ställer kvalitetskrav till medlemskapet, vilket 2011 uppgick mot 2 750 stycken. Förbundet grundades 1893 från Verner von Heidenstam samt Hugo Tigerschiöld. Motsvarande finns inom flera länder: Société des Gens dem Lettre inom land i västeuropa såsom bildades 1838 samt kultur of Authors inom Storbritannien liksom bildades 1884 existerar numeriskt värde modell.

Få saker har diskuterats så ingående som detta om vem som får lov att kalla sig författare

dem andra skandinaviska länderna fick författarförbund nästan samtidigt såsom land (Norge1893, Danmark1894 samt Finland1897).[7]

Majoriteten från medlemmarna inom SFF existerar dock ej yrkesverksamma författare: från medlemmarna beräknas ungefär 700 artikel upp mot 75 % litterärt verksamma. från dessa fanns 58 % män tillsammans med enstaka medelålder vid 59 tid, samt 80 % boende inom en från dem tre storstadslänen.[8]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Författarbegreppets tillkomst konstituerar individualiseringens kulmen inom idéernas, kunskapernas, litteraturens, filosofins samt vetenskapens saga.

– Ur Michel Foucaults essä Vad existerar ett författare?" (1969)

Antiken mot 1500-talet

[redigera | redigera wikitext]

I den antika grekiska kulturen fanns en förakt till skriften vilket gjorde för att relativt ett fåtal skrifter skrevs ned beneath den tiden, tillsammans några undantag (Platon, Aristoteles).

"Författarna" fanns då muntliga berättare likt återberättade andra berättares historier. Homeros fanns ett från dem inledande liksom skrev ned enstaka traderad allegori, dock detta tvistas inom om nedskrivare från traderade berättelser är kapabel räknas liksom författare.[9]Romarrikets ögonkontakt vid skriften plats dock positivare, samt dem skrev ner flera från dem grekiska texterna.[10]

Under 800-talet uppstod numeriskt värde separata författarkretslopp, var detta skrivna kretsloppet dominerades från klostervärlden samt hovkulturer medan den muntliga berättartraditionen fanns kraftfull.

dem nedskrivna verken ifrån den på denna plats tiden existerar därmed inledningsvis samt främst religiösa, tillsammans med undantag på grund av Beowulf samt Rolandssången från Chrétien dem Troyes. ursprunglig beneath Renässansen inom Italien blev författandet mer allmängiltigt, samt detta plats även var dem inledande författarna inom mer egentlig fras uppstod, såsom poet Alighieri (1265-1321) samt Francesco Petrarca (1304-1374).

Den stora förändringen kom dock tillsammans tryckkonsten beneath 1400-talet, samt på grund av inledande gången började författare för tillfället framträda tillsammans sina namn vid verken. Dessutom började skådespelen för att vinna kraft. dem flesta författare arbetade dock tillsammans med stöd från mecenater, samt ägde då bland sina information för att notera hyllningsverk, födelsedagsmeddelanden alternativt epitafer dock fanns ganska begränsade.

beneath sena 1500-talet började författare behärska lösgöra sig ifrån sina mecenater tillsammans med bokhandlarnas framväxt, samt marknadsorienteringen blev mer framträdande inom författaryrket. Detta gjorde även yrket friare (även angående censuren ännu plats stark).

En författare (om kvinnor även författarinna) är en person som, egenhändigt eller genom "spökskrivare" skriver texter, såsom romaner, noveller och artiklar

flera fanns även statligt anställda samt klarade sig därmed även utan enstaka mecenat: modell inom landet existerar Bellman samt Olof von Dalin.[10]

1700–1800-talet

[redigera | redigera wikitext]

Yrket liksom oss ser detta äger ej existerat särskilt utdragen tidsperiod. detta existerar inledningsvis vid 1700-talet samt 1800-talet såsom författare tillsammans ambitioner för att producera konstnärliga verk besitter kunnat försörja sig vid sitt rekrytering.

Industrialismens passage mot enstaka mer prisvärd samt effektivare bokproduktion samt den ökade läskunnigheten gjorde för att fler skrivna verk såldes, vilket ledde mot ökad efterfrågan från olika typer från författare till för att passa olika typer från läsare. detta inom sin tur ledde mot för att detta skrevs ett oerhörd diversitet från skrivna verk.

Dessutom växte salongerna fram samt akademier bildades runt ifall inom världen, såsom Kungliga svenska vitterhetsakademin 1753 samt Svenska Akademien 1786, såsom stödde författarna. Framväxten från den borgerliga medelklassen utökade efterfrågan vid skrivna verk, dels vid bas från ett ökad läskunnighet, dels vid bas från ekonomiska möjligheter.[10]

Som den inledande yrkesförfattaren brukar britten Samuel Johnson nämnas, liksom avböjde ekonomiskt stöd 1755 då han trodde sig behärska försörja sig vid sitt författande.

tillsammans med kapitalismens framväxt beneath 1800-talet blev boken allt mer ett kommersiell existera, samt författare likt Carl Jonas Love Almqvist brukar därifrån kallas den inledande svenska yrkesförfattaren. dem inledande kvinnliga marknadsförfattarna dök även upp beneath den denna plats tiden - författare liksom skrev på grund av ett bred publik tillsammans texter såsom sålde inom stora upplagor.

dem inledande uppträdde redan beneath 1700-talet, samt inom landet existerar bland andra Hedvig Charlotta Nordenflycht samt Anna Maria Lenngren modell vid detta. beneath 1800-talet blev dem fler, samt även ifall författarna inom salongerna samt akademierna plats män framträdde en gäng stora kvinnliga författare tillsammans Sophie von Knorring, Fredrika Bremer samt Emilie Flygare-Carlén fram.

dem kvinnliga marknadsförfattarna äger dock inom olika upphöjd grad glömts försvunnen, många vid bas från detta marknadsinriktade inom deras verk snarare än standard. Situationen skilde sig dock något åt inom land i västeuropa, var kvinnor ägde ett mer framträdande roll inom salongskulturen.[10]

Kommersialiseringen samt kapitalismen mot trots trädde myten angående den unikt genialiske konstnärssjälen inom samhällets utkant fram, samt författaren förväntades stå utanför kraven ifrån detta konventionella samhället.

Dessa krav kom ofta ifrån salongerna, samt existerar ett foto liksom inom mångt samt många lever kvar från författaren. detta fanns dock svårt för att klara sig ekonomiskt tillsammans en leverne i enlighet med myten - några ett fåtal modell existerar Lord Byron samt Erik Johan Stagnelius, dock dem andra stora samtida svenska författarna, däribland Erik Gustaf Geijer samt Esaias Tegnér plats båda delar från den borgerliga offentligheten.[10]

Modern svensk författarhistoria

[redigera | redigera wikitext]

1812 fick landet sin inledande författarrätt liksom erkände detta litterära verket liksom verk, vilket etablerade termen "verkförfattare", vilket både medförde skillnader inom inkomster samt ekonomiska förutsättningar samt dem estetiska idealen - romantiken började träda fram.

tillsammans Sveriges Författarförbund samt andra starka krafter äger professionaliseringen klargjort tydligare skillnad mellan "riktiga författare samt dem liksom ej ansågs existera det".[11]

Författare vid internet

[redigera | redigera wikitext]

I samt tillsammans med internets intåg besitter författare vilket term ändrats.

Litteraturvetaren George P. Landow menar för att författaren besitter tappat bort eller missat auktoritet inom förhållande mot hypertexten, inom samt tillsammans med för att författaren besitter tappat bort eller missat övervakning ovan texten mot förmån på grund av läsaren. denne konstaterar för att Roland Barthes tes ifall författarens död samt Michel Foucaults vidarebyggande vid den identisk inom essän Vad existerar enstaka författare? åter äger blivit aktuell inom samt tillsammans hypertexten.

Landow tillsammans flera menar även för att nätet äger demonstrerat för att författarens död leder mot läsarens barnafödande, samt litteraturvetaren förnamn Harpold menar vidare för att inom hypertextens planet existerar gränsen mellan författare samt läsare ej möjlig för att urskilja. Lisbeth Larsson menar dock för att användningen från internet även besitter återskapat intresset till författaren, samt för att läsarens barnafödande snarare än författarens död besitter lett mot författarens pånyttfödelse.[12]

Olika typer från författare

[redigera | redigera wikitext]

Skönlitterära författare delas ofta in inom vilken typ från litteratur dem skriver, såsom:

Vanligtvis delas författare dessutom in inom efter vilken genre dem skriver inom, såsom deckarförfattare alternativt science fiction-författare.

flera författare växlar dock mellan genrer samt typer från litteratur, därför detta förmå existera svårt för att sätta någon fast etikett vid dem.

Författarroller

[redigera | redigera wikitext]

Medievetaren Ann Steiner försökte dela upp författarskapet inom fem olika roller: etablerade, stjärnor, erkända, outsiders samt utgivna, vilket kategoriserades efter salg, genomslag, mottagande, om författaren fått kostnader, samt angående internationell lansering förelåg:[13]

 EtableradeStjärnorErkändaOutsidersUtgivna
God försäljning
   
Medialt genomslag
   
Kritik, recensioner
 
(✕)
Litterära kostnader samt stipendier
 
(✕)
Internationell lansering
(✕)
   

De etablerade författarna utgör i enlighet med Steiners modell dem liksom lever vid sitt författarskap samt såsom existerar allmänt välkända.

Dessutom möter dem nästan varenda kriterier, tillsammans med flitiga recensioner samt siktbarhet inom media, höga försäljningssiffror samt ofta kostnader. detta existerar dock ej lika vanligt för att dem översätts. modell såsom anges existerar Kerstin Ekman, P.O. Enquist samt Bodil Malmsten vid enstaka svensk författarmarknad samt Salman Rushdie samt Jean-Marie Le Clézio internationellt.[14]

Stjärnförfattarna säljer inom betydligt högre försäljningssiffror än mot samt tillsammans med dem etablerade författarna.

dem behandlas likt kändisar snarare än författare, samt lanseras även ofta internationellt. Moderna modell existerar bland annat Jan Guillou vars Madame Terror inom hårdband samt inledande utgåva sålde inom 200 000 exemplar, Lars Kepler liksom sålt ovan sjutton miljoner skrivna verk vid fler än fyrtio språk[15]och beneath decenniet 2010 mot 2019 fanns Sveriges maximalt säljande författare ovan varenda kategorier[16],samt andra deckarförfattare likt Camilla Läckberg, Henning Mankell samt Liza Marklund.

Kajsa Ingemarsson samt Denise Rudberg existerar numeriskt värde modell utanför deckargenren. Historiskt är kapabel både August strindberg samt Verner von Heidenstam äga varit motsvarande stjärnförfattare, samt internationella modell existerar bland andra Mario Puzo tillsammans Gudfadern samt Sidney Sheldon. en annat modell existerar Gertrude Stein vars skrivna verk ett fåtal besitter läst dock vars individ fanns många känd beneath hennes levnad.

enstaka svensk motsvarighet existerar i enlighet med Torbjörn Forslid, Anders Ohlsson samt Björn Ranelid.[17]

Outsiderförfattarna besitter inom mångt samt många uppstått vilket enstaka motpol mot dem övriga, samt strävar efter för att stå utanför centrum, kommersialismen samt bryr sig ej ifall försäljningssiffrorna. Även angående dessa sällan når upp inom höga försäljningssiffror alternativt lanseras internationellt existerar detta ej ovanligt för att outsiderförfattare tilldelas litterära kostnader samt stipendier.

Ann Steiner menar för att dem ofta anses notera mer intressanta verk, samt värderats högre på grund av sina offer - ett slags "mytologisering från utanförskapet". Angivna modell existerar bland andra poeterna Willy Kyrklund, Bob Hansson, Ann Jäderlund samt Bruno K. Öijer, samtidigt såsom Steiner pekar vid dubbelheten - för att man både önskar artikel bestämd samt originell, dock samtidigt bli läst samt ett fåtal valuta.

Litteraturvetaren Terry Lovell menar för att outsidergruppen allmänt sett består främst från manliga poeter, samtidigt såsom kvinnor framförallt beneath 1700-talet samt 1800-talet inom ett högre grad fanns marknadsförfattare likt skrev många, sålde inom stora upplagor till den tiden mått mätt dock ofta glömdes försvunnen efter sin levnad, samt existerar idag således gott vilket bortglömda.[18]

De erkända författarna existerar vad liksom brukar kallas "midlist" - verk liksom säljer hyggligt dock inte någonsin når långt vid topplistorna.

inom USA existerar detta en vanligt epitet liksom mot samt tillsammans sätts från författarna vid sig själva, likt exempelvis David Armstrong såsom skrivit How Not to Write a Novel. Confessions of a Midlist Author, dock inom land existerar exemplen svårare för att hitta eftersom detta inom landet ses såsom nedsättande. en modell existerar ändå Björn Larsson likt äger lanserats samt nått stora framgångar inom land i västeuropa dock likt existerar närmast okänd inom landet.

Ofta publiceras midlistförfattare från förlagen såsom ett långsiktig placering på grund av tänkbara framtida författare.

Om du vill ha det korta svaret på frågan i rubriken så är det: Vem som helst som har skrivit vad som helst kan kalla sig författare

Den sista gruppen, dem utgivna, står utanför den litterära offentligheten samt existerar närmast okända - trycks vid mindre förlag alternativt beställtryck, ofta debutanter alternativt andraboksförfattare. inom land ger närmare 2 000 personer ut litterära verk verk varenda tid, samt flera från dessa personer tillhör den sista gruppen.[19]

Författarsamarbeten

[redigera | redigera wikitext]

Ibland samarbetar numeriskt värde alternativt flera författare inom skrivandet.

detta existerar inom vissa litterära verk genrer (inklusive bland deckarförfattare) vanligt tillsammans författarpar, var numeriskt värde författare samarbetar inom skrivandet – ofta beneath pseudonym. Fenomenet existerar vanligt inom deckarserier, var dem numeriskt värde författarna delar vid olika fakta inom denna mer grundlig bokproduktion.

modell vid dylika författarpar/grupperingar existerar Lars Kepler[20][21], Ellery Queen[22][23], Emma Lathen[24][25], Erin Hunter[26][27] samt Sivar Ahlrud[28][29].

Inom serietidningsvärlden samt kiosklitteraturen existerar detta vanligt tillsammans med pseudonymer såsom täcker olika kreatörer, vilka anonymt (som spökförfattare/-tecknare) anlitats från en förlag på grund av för att producera ämne.

Långserier likt Kitty[30]och Kalle Anka äger producerats från sådana "författar/tecknarkonsortier". Vissa enskilda författare inom kiosklitteraturen besitter dock gjort tvärtom samt producerat skrivna verk beneath en flertal olika pseudonymer; författarsignaturen mot västernserien Bill samt Ben – Marshall Grover – fanns bara enstaka inom enstaka utdragen rad från författarpseudonymer vilket Leonard Frank Meares använde sig av.[31][32]

Ytterligare en sätt för att dela vid skrivandet existerar för att artikel sektion från ett författarstafett.[33] var förmå inledningen från en bokprojekt inleds från enstaka författare, varvid enstaka ytterligare tar nära samt därefter enstaka tredjeplats samt därför vidare.

Det är också vanligt att få höra att minst två utgivna böcker samt ett medlemskap i Sveriges författarförbund krävs för att få kalla sig författare

Mer strukturerat stafettförfattande gjordes från dem fjorton skribenterna inom "The Detective Club", vilket 1931 tillsammans producerade detektivromanen The Floating Admiral. Bland dem författare vilket på denna plats bidrog tillsammans med varsitt avsnitt fanns Agatha Christie, Dorothy L. Sayers samt Ronald Knox.[34] titta även kollaborativ fiktion.

Utbildning

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera olika författarutbildningar, bland andra Litterär gestaltning nära relaterat till göteborg högskola samt Författarskolan nära Lunds högskola. detta finns enstaka uppsjö från kurser vilket inriktar sig mot personer liksom önskar förbättra sitt skrivande.

Nyligen fick en vän höra att hon inte är författare för att hon är utgiven på hybridförlag

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] ”författare | SAOB | svenska.se”. https://svenska.se/saob/. Läst 30 april 2019. 
  2. ^”Bli medlem”. Författarförbundet. https://forfattarforbundet.se/medlem/. Läst 30 april 2019. 
  3. ^”DWDS – Digitales Wörterbuch der deutschen Sprache” (på tyska). DWDS.

    https://www.dwds.de/wb/Verfasser. Läst 30 april 2019. 

  4. ^”Johan August Strindberg”. Boktugg.se. https://www.boktugg.se/bok/9789127094918. Läst 30 april 2019. 
  5. ^”Slitstark skriftställare. Kåsören samt revyförfattaren Kar dem Mumma fyller år 90 år”. DN.SE. 12 augusti 1994.

    Men har det egentligen någon betydelse? Nej, antagligen inte, säger Conny, och fortsätter skriva i sin ensamhet

    https://www.dn.se/arkiv/familj/slitstark-skriftstallare-kasoren-och-revyforfattaren-kar-de-mumma-fyller-90-ar/. Läst 30 april 2019. 

  6. ^”Myrdal, Jan - Alex Författarlexikon”. Alex. https://www.alex.se/lexicon/article/myrdal-jan. Läst 30 april 2019. 
  7. ^Steiner, ss. 25-26
  8. ^Steiner, s. 27
  9. ^Steiner, s.

    43

  10. ^ [abcde] Steiner, s. 44-51
  11. ^Steiner, s. 51
  12. ^Larsson, s. 44-45.
  13. ^Steiner, s. 29
  14. ^Steiner, ss. 30-31
  15. ^https://www.salomonssonagency.se/lars-kepler/
  16. ^https://www.albertbonniersforlag.se/nyheter/ny-bok-av-lars-kepler-decenniets-storsta-deckarforfattare/
  17. ^Steiner, ss.

    31-34

  18. ^Steiner, ss. 35-38
  19. ^Steiner, ss. 38-40
  20. ^”Lars Kepler existerar tillbaka: "Vi önskar ständigt nedteckna den maximalt spännande samt bästa boken inom världen"”. Selma Stories. https://www.selmastories.se/artikel/lars-kepler-ar-tillbaka-vi-vill-alltid-skriva-den-mest-spannande-och-basta-boken-i-varlden/. Läst 30 april 2019. 
  21. ^”Lars Kepler”. Albert Bonniers Förlag.

    https://www.albertbonniersforlag.se/forfattare/33910/lars-kepler/. Läst 30 april 2019. 

  22. ^”Ellery Queen | American author” (på engelska). Encyclopedia Britannica.

    Det spelar ingen roll om du under hela ditt liv bara har lyckats plita ner två ord på en papperslapp och sedan bränt upp lappen, eller om du är den person i världen som har sålt flesta böcker

    https://www.britannica.com/biography/Ellery-Queen. Läst 30 april 2019. 

  23. ^”Ellery Queen”. Albert Bonniers Förlag. https://www.albertbonniersforlag.se/forfattare/16031/ellery-queen/. Läst 30 april 2019. 
  24. ^Murphy, B. (1999-12-09) (på engelska). The Encyclopedia of Murder and Mystery. Springer. ISBN 9780230107359.

    https://books.google.se/books?id=B5SGDAAAQBAJ&pg=PA67&redir_esc=y#v=onepage&q=lathen&f=false. Läst 30 april 2019 

  25. ^Jr, Robert Mcg Thomas (31 oktober 1997). ”M.J. Latsis, 70, Emma Lathen Writing grupp Collaborator” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN0362-4331.

    https://www.nytimes.com/1997/10/31/books/mj-latsis-70-emma-lathen-writing-team-collaborator.html. Läst 30 april 2019. 

  26. ^”Erin Hunter”. www.fantasticfiction.com. https://www.fantasticfiction.com/h/erin-hunter/. Läst 30 april 2019. 
  27. ^”Erin Hunter”. www.goodreads.com.

    https://www.goodreads.com/author/show/27498.Erin_Hunter. Läst 30 april 2019. 

  28. ^”Sivar Ahlrud - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sivar-ahlrud. Läst 30 april 2019. 
  29. ^”Ahlrud, Sivar - Alex Författarlexikon”. Alex.

    https://www.alex.se/lexicon/article/ahlrud-sivar. Läst 30 april 2019. 

  30. ^”Kitty”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/kitty. Läst 30 april 2019. 
  31. ^”Leonard Meares”. www.fantasticfiction.com. https://www.fantasticfiction.com/m/leonard-meares/. Läst 30 april 2019. 
  32. ^”Piccadilly Publishing author Leonard Meares aka Marshall Grover”. piccadillypublishing.org.

    http://piccadillypublishing.org/Meares/Grover.html. Läst 30 april 2019. 

  33. ^Spektra (5 januari 2006). ”Vallgren tar nära inom författarstafett”. Svenska Dagbladet. ISSN1101-2412. https://www.svd.se/vallgren-tar-vid-i-forfattarstafett. Läst 30 april 2019. 
  34. ^Wilson, Laura (6 femte månaden i året 2011). ”The Floating Admiral – review” (på brittisk engelska). The Guardian.

    ISSN0261-3077. https://www.theguardian.com/global/2011/may/07/floating-admiral-detection-club-christie. Läst 30 april 2019. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Bennich-Björkman, Bo, Författaren inom ämbetet. Studier inom funktion samt organisation från författarämbeten nära svenska hovet samt kansliet 1550-1850. (Studia litterarum Upsaliensia 5.) Uppsala 1970.
  •   Libris13519197
  • Steiner, Ann (2012). Litteraturen inom mediesamhället (2., uppdaterade, rev.


  • vem  förmå  kalla sig författare

  • samt något utök. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Libris12457587. ISBN 978-91-44-07797-0 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]