Vad är skillnaden på demokrati och republik

Republik (av latinres publica, allmän sak) innebär inom dess maximalt generella innebörd ett stat vars politiska auktoritet innehas från alternativt utgår ifrån enstaka statschef liksom företräder människor, liksom regel genom för att denne existerar folkvald. inom vissa fall är kapabel ett republik dock existera ett självstyrande grupp inom ett ytterligare stat, vilken åtminstone vid papperet är kapabel artikel sammansatt likt enstaka statsförbund (exempel: Sovjetunionen samt Socialistiska federativa republiken Jugoslavien).

Republik samt monarki ställs ofta emot varandra liksom oförenliga.^[1] Den kortaste definitionen från republik existerar för att den existerar enstaka icke-monarki. Ibland förutsätter beteckningen för att staten existerar enstaka demokrati, dock termen förekommer även inom struktur från folkrepublik.

1911 Encyclopædia Britannica samt flera andra standardverk, betonar för att republiken kännetecknas från autonomi samt relaterat till rättsstat principer.

inom äldre tider fanns oligarki enstaka definition från en statsskick vilket varken fanns republik alternativt monarki.

Ibland förutsätter beteckningen att staten är en demokrati, men ordet förekommer även i form av folkrepublik

Vissa definitioner från monarki förmå vidare problematisera distinktionen mellan detta samt republik. 1755 skrev Samuel Johnson enstaka lexikon, inom vilken republik definierades likt en statsstyre från mer än enstaka individ, samt denna innebörd blev spridd, dock inom Defence of the Constitutions (1787) alternerar John Adams denna innebörd tillsammans med andra, likt för att Storbritannien plats ett republik eftersom monarken fanns förbunden mot för att följa lagarna liksom den lagstiftande församlingen skapat.

Republikers statsmakter är kapabel artikel organiserade vid olika sätt.

Republikers utmärkande drag

[redigera | redigera wikitext]

Statsöverhuvudet

[redigera | redigera wikitext]

I dem flesta moderna republiker kallas statsöverhuvudet president. andra titlar likt besitter använts existerar diplomat samt doge. Statsöverhuvudet inom demokratiska republiker utses genom omröstning.

Valet förmå existera omväg, likt då en ministerråd väljs samt denna senare utser statsöverhuvud. Ämbetstiden till presidenterna brukar inom dessa stater artikel inom fyra mot sju tid. Ofta begränsar grundlagen hur flera mandatperioder ett president kunna bli omvald.

Om statsöverhuvudet inom enstaka republik även existerar regeringschef, kallas statsskicket presidentialism.

Semipresidentialism innebär för att statschefen samt regeringschefen existerar numeriskt värde olika poster: den senare benämnes då premiärminister alternativt kansler. Beroende vid presidentens befogenheter samt statens konstitution, är kapabel presidentens handlingsutrymme variera ifrån ceremoniella samt opolitiska fakta mot enstaka många dominerande position.

Reglerna nära presidentval kräver ibland för att presidenten samt premiärministern äger olika politiska övertygelser: systemet såsom finns inom land i västeuropa, var medlemmar från regeringen samt presidenten tillhör olika politiska partier, kallas kohabitation. inom länder likt Tyskland samt Indien däremot, behövs för att presidenten ej existerar partiansluten.

I vissa länder, liksom Schweiz samt San Marino, existerar statschefen ej ett individ utan ett kommitté (ett råd) från flera personer såsom tillsammans innehar posten. Romerska republiken ägde numeriskt värde konsuler vilket valdes årligen från senaten.

Här kan man skilja mellan: envälde (diktatur), fåtalsvälde (oligarki) och folkvälde (demokrati)

beneath detta tid plats dem statsöverhuvud varannan kalendermånad, därför för att dem omväxlande fanns consul maior (överkonsul) samt consul suffectus (underordnad diplomat likt ägde veto inom vissa problem att diskutera samt plats oberoende mot den andre).

Republiker förmå ledas från sitt statsöverhuvud vid en sätt liksom påminner angående regenter inom monarkier.

ej nog tillsammans med för att presidenter ibland installeras vid livstid samt medges inflytande såsom går utöver vilket liksom existerar vanligt inom representativa demokratier, modell såsom Syrien beneath slutet från 1970-talet visar för att presidentposten kunna bli ärftlig. forskare existerar oense angående då Romerska republiken övergick mot Romerska imperiet; orsaken existerar för att kejsarna inledningsvis utsågs från statsmakten vilket ej nämnvärt skilde sig ifrån hur republiken tillsatte statsöverhuvud.^[2]

På liknande sätt är kapabel monarkiers attribut påminna ifall republiker.

Monarkens politiska roll kunna artikel obefintlig, begränsad mot ceremoniella data, samt människor kunna inom vissa fall granska monarken mot den grad för att människor är kapabel byta ett monark mot enstaka annan.^[3]

Det postuleras ofta enstaka essentiell skillnad mellan republiker samt monarkier likt regeringsformer. avgränsningar mellan dem bör dock ej tas alltför bokstavligt, utan betraktas inom samband mot enstaka rad omständigheter:

• Autokrater är kapabel framstå likt demokrater genom för att kalla sig president (eller princeps alternativt princeps senatus vilket inom antikens Rom), samt benämna sin stat republik inom stället på grund av för att nyttja enstaka monarkiorienterad terminologi, vilket ofta anses existera fallet tillsammans Mobutu Sese Seko.
• I stater tillsammans representativ demokrati existerar den ultimata frågan ifall detta agerar någon roll ifall statschefen kallas president alternativt monark.

  Vidare hur viktigt detta existerar vad olika funktioner kallas. andra faktorer, liksom mot modell tro, kunna artikel från större innebörd nära jämförelser från statsskick.

Av dessa orsaker finns flera konkurrerande definitioner från republik inom statsvetenskapen. Dessa definitioner besitter vanligen en outtalat ideal, varför ibland monarkier inbegrips inom begreppet, vilket dock hör mot undantagen, åtminstone inom vardagligt anförande.

Vidare är kapabel tilläggas för att antimonarkism, motstånd mot monarkin vilket sådan, ej ständigt spelade någon större roll inom republikanismens saga. inom vissa stater kunde valet från statsskick bero vid praktiska snarare än politiska faktorer, såsom mot modell för att detta ej fanns enstaka lämplig kandidat mot monark.

Den största skillnaden mellan en demokrati och en republik är i vilken utsträckning folket kontrollerar processen att stifta lagar under varje regeringsform

dem republiker vilket grundades beneath samt strax efter upplysningen ägde dock liberala skäl: republiker etablerades från skäl såsom dryckesställe drag från antimonarkism. därför fanns delvis fallet då Förenta staterna förklarade sig självständigt ifrån Storbritannien, samt likaså då inledande franska republiken utropades; nära den femte republikens tillkomst plats dessa tendenser mindre uttalade.

dem utrikespolitiska relationerna skulle ej påverkas från om landet fanns ett monarki alternativt ej.

Religionens roll

[redigera | redigera wikitext]

Före reformationen inom Europa, spelade tro ingen större roll inom fråga ifall statsskick. mot modell ägde övergången ifrån polyteism mot kristendomen inom antikens Rom frambringat nya härskare, dock ej förändrat uppfattningen för att monarkin plats detta bästa statsskicket.

vid en likartat sätt grundades republikerna beneath medeltiden, utan för att dem religiösa dogmerna likt Romersk-katolska kyrkan framställt ifrågasattes.

[1] Den kortaste definitionen av republik är att den är en icke-monarki

Detta skulle emellertid förändras. en talande modell vid detta existerar cuius regio, eius religio nära fördraget inom Augsburg1555. Detta fördrag stadgade för att medborgarna inom stadsstaterna inom Tysk-romerska riket skulle följa den lära deras regent ägde, oavsett vilken, således länge såsom regenten ej fanns kalvinist.

inom land i västeuropa förbjöd kungen religiös relativism mot förmån till katolska läran genom ediktet inom Nantes1598 samt ediktet inom Fontainebleau1685. Såväl England vilket Spanien ägde etablerat deras respektive kristna lära inom landet.

Republik och monarki ställs ofta emot varandra som oförenliga

nära tiden på grund av upplysningen fanns ingen helt monarki inom Europa alternativt kolonierna vilket tillät någon ytterligare tro än statens.^[4]

Republikerna reducerar statsreligionens betydelse

[redigera | redigera wikitext]

En betydelsefull orsak mot för att människor valde republiker vilket statsskick fanns målsättningen för att minska statsreligionens betydelse; tillsammans detta synsätt verkar den absoluta monarkin liksom statsform oftare leda mot statligt sanktionerad tro.

samtliga stora monarkier ägde sin statsreligion, samt inom fråga angående faraonerna samt några kejsare kunde mot samt tillsammans med denna tro innebära för att upphöja härskarna mot gudar. Sedda ifrån ett ytterligare synvinkel, kunde vissa stater förknippas tillsammans med vissa religioner: katolicismen inom Belgien, Svenska kyrkan inom landet, Rysk-ortodoxa kyrkan inom Ryssland, samt flera andra modell.

Finns ingen helt monark finns ingen såsom förmå driva fram religiös objekt. eftersom detta plats någonting upplysningstiden kände mot, blev republiken till somliga den ideala statsformen. Jean-Jacques Rousseau fanns härvidlag en undantag samt menade för att statsreligionen skulle bytas mot enstaka medborgarreligion.

Flera stater såsom kallat sig republiker äger varit våldsamt antireligiösa.

Detta gäller särskilt kommunistiska stater liksom Sovjet, Nordvietnam, Nordkorea samt Kina.

Republiker liksom tillskyndat enstaka statsreligion

[redigera | redigera wikitext]

Å andra sidan äger vissa republiker grundats inom avsikt för att producera ett statsreligion, stadgad inom författningen. Islamiska republiker äger ofta denna framtoning, samt således även den judiska staten Israel, samt vissa protestantiska stater inom historien samt den katolska iriska republiken.

sådana föresatser besitter lett mot för att störta monarkin, såsom shahen från Iran. Denna revolution medförde för att ett sträng muslimsk lagstiftning infördes samt för att dem religiösa ledarna kom för att granska både lagstiftning samt domstolsväsende. Begreppet teokrati plats ej ett precis skildring, samt detta ledde mot för att statsvetare samt journalister nödgades för att uppfinna enstaka beteckning likt beskrev detta nya statsskicket inom Iran: islamistisk republik.

Demokratin likt legitimitet

[redigera | redigera wikitext]

Republiker förknippas ofta tillsammans med demokratier, vilket synes självklart angående man härleder termen etymologiskt, res publica. Detta samband mellan republik samt demokrati existerar dock ej ständigt självklar.

Förståelsen från demokrati vilket ”en röst per medborgare” existerar ej den ursprungliga, utan den skapades vid 1900-talet.

Innan dess berodde rösträtten vid ekonomiska faktorer, kön, ras, alternativt enstaka kombination från dessa faktorer. flera äldre demokratier, vilket den inom antikens Grekland, skulle tillsammans dagens synsätt klassas likt plutokratier alternativt vidare, oligarkier, vid bas från hur rösträtten bestämdes.

Med en västerländskt synsätt, grundades dem representativa demokratierna tillsammans med antikens varningar på grund av den direkta demokratin såsom hos Platon samt Xenofon, samt influerade från dess demokratiideal, varför detta grundades flera konstitutionella monarkier samt republiker.

inom vissa republiker, vilket Schweiz, besitter man dock anammat den direkta demokratin, genom för att flera problem att diskutera blir bestämt direkt från människor genom referendum varenda kalenderår.

Marxismen påverkade nära tiden till kalla kriget utvecklingen från statliga organisationer mot former likt endast ägde yttre likheter tillsammans med västvärldens demokratier.

Detta innebar tillsammans med enstaka omstridd tolkning, för att marxismen samt kommunismen strävade mot för att ge proletariatet makten. Kommunistiska republiker likt Fidel CastrosKuba inrättade ”folkkommittéer” till för att öka detta medborgerliga deltagandet, dock större problem att diskutera emanerade ej ur detta struktur.

Om regeringen förordar individens friheter, trygghet, jämlikhet, en öppen samhällsdebatt, goda levnadsförhållanden och fredliga konfliktlösningar så kan landet anses vara en demokrati

Denna teknik brukar kallas ”grunddemokrati”, dock termen existerar diffus; den besitter drag från direkt demokrati samt gräsrotsdemokrati, dock innebörden förmå variera.

Några från dessa totalitära republiker fortlevde inom Öst även efter för att järnridån föll. Ibland är kapabel dem fullständiga namnen vid dessa republiker existera missvisande; för att äga en namn tillsammans med ”Folkets” samt ”Demokratiska” förmå sakna allt samband tillsammans hur demokrati uppfattas.

inom själva verket plats ”Folkets demokratiska republik” ofta synonymt tillsammans diktaturerna beneath kalla kriget. detta bör även påpekas för att dessa ”östliga republiker” ej faller in beneath den gängse definitionen från republik, liksom innebär för att statschefen existerar folkvald från majoriteten - således vida ej folkets accepterande från sin chef existerar äkta tillsammans detta kriterium.

Republikanismens reella betydelse

[redigera | redigera wikitext]

I likhet tillsammans med antimonarkism samt religiösa överväganden, förmå ej republikanism ständigt sägas äga spelat identisk roll nära bildandet från republiker. Fram mot medeltiden saknas ofta pålitligt samt tillräckligt källmaterial angående republikerna, varför detta faller åter vid akademiska spekulationer för att att fatta beslut eller bestämma något hur dessa statsskick gestaltade sig, samt angående dem behöriga sig inför den moderna förståelsen från begreppet.

Genom tiderna besitter detta funnits olika republikanska teorier nära sidan från demokratiska ideal samt inställningar mot dem mänskliga rättigheterna. ifrån upplysningen skulle dessa leda mot liberalism samt socialism, samt sådana partibildningar. vilket likt sammanbinder liberalismen samt socialismen existerar för att sätta folksuveränitetsprincipen inom förgrunden.

dock ideologierna inom fråga kunde ej, samt är kapabel ännu ej, enas ifall om detta tillsammans med nödvändighet förutsatte ett republik, alternativt angående republikens exakta definition, samt hur ekonomin skulle organiseras. Den senare konflikten beskrivs ofta inom begrepp från socialism kontra kapitalism. Kombinationen från demokrati samt en ärftligt statschefsämbete, kallas konstitutionell monarki.

Republikanism beneath antiken

[redigera | redigera wikitext]

Under 500-talet f.Kr. bildades en flertal republiker, Maha Janapadas, inom antikens Indien.^[5] inom antikens region gick stadsstater samman nära Levanten, samt skaffade sig kollektivt styre. Arwad brukar framhållas såsom ett från dem inledande städerna tillsammans republik, inom vilken människor snarare än ett monark, ägde makten.^[6]

Den inledande romerska republiken grundades 509 f.Kr.

genom Lucius Junius Brutus liksom ett från dem numeriskt värde inledande konsulerna.^[7]

De inflytelserika politisk-filosofiska skrifterna ifrån antiken vilket överlevde mot medeltiden, ägde sällan någon innebörd beneath den tidsperiod dem tillkom. då Platon skrev den text vars titel brukar översättas mot Staten, ägde redan Atens demokrati etablerats, utan inverkan från denna text ovan viktig taget.

I begreppet statsskick ingår också hur makten är fördelad

Platons egna politiska försök inom Syrakusa blev en misslyckande. Fjärran ifrån för att lyckas återskapa den romerska republiken, blev CicerosDe re publica snarare en preludium mot Romerska imperiet.

Republikanism beneath renässansen

[redigera | redigera wikitext]

Renässansen uppstod genom enstaka nyläsning från dem antika skrifterna, såsom ledde mot en mera samstämmigt synsätt, såsom inom efterhand äger kommit för att kallas ”klassisk republikanism”.

Olikheterna kvarstod dock inom fråga angående hur statsmakten skulle fördelas jämnt fördelat, sålunda för att den skulle bli likt maximalt republikansk. vad beträffar dem republiker likt bildades i enlighet med dem mönster dem fann inom renässansfilosofernas skrifter angående statsskick, vilket dem förenade de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden från Nederländerna, existerar detta sällan klargjort vilken roll republikanismen spelade inom relation mot andra orsaker såsom ledde mot regeringsformen.

Upplysningstidens republikanism

[redigera | redigera wikitext]

Upplysningstiden födde ett fräsch generation politiska tänkare, liksom bland annat visade för att politisk spekulation började övergå mot politisk vetenskap: politiska tänkare vilket John efternamn ägde en omisskännligt påverkan ovan grundandet från republiker såsom USA samt land i västeuropa, tillsammans term såsom maktdelningsprincipen samt religionsfrihet.

Deras påverkan inom nutida teoribildningar existerar likaledes påfallande samt intensiv.

Under upplysningen formades flera varaktiga term såsom bekräftat normen till republiker samt även monarkier såsom fortlevt beneath dem nästkommande århundradena. dem viktigaste teoribildningarna beneath denna tidsperiod, plats relaterat till rättsstat doktrin, kravet för att statsmakter skulle styra landet på grund av för att gynna människor, för att regeringar skulle agera inom nationens nyfikenhet vid en sätt liksom människor inom allmänhet ägde medvetande på grund av, samt för att detta skulle finnas någon struktur från självbestämmande.

Proletär republikanism

[redigera | redigera wikitext]

Nästa stora strömning inom republikanismen plats dem politiska idéer såsom Karl Marx framförde, såsom gick ut vid för att människor snarare än nationer, ägde intressen. denne menade för att regeringar representerade den dominanta klassens intressen, samt för att tillsammans tiden skulle denna krossas från en styre såsom utgjordes från detta framväxande proletariatet.

Under 1900-talet grundades flera republiker tillsammans denna teori samt kommunismen liksom ledstjärna – monarkier tillsammans med kommunism uteslöts per definition ifrån denna strömning. Dessa republiker skulle artikel inom ungefär en århundrade, inom ständig konflikt tillsammans dem republiker vilket bildades tillsammans med upplysnings ideal från republikanism.

Islamisk republikanism

[redigera | redigera wikitext]

I samband tillsammans med avkoloniseringen beneath andra halvan från 1900-talet, blev den politiska dimensionen från islam ett starkare politisk faktor, vilket ledde mot för att flera islamiska republiker bildades. Ideal vilket härrörde ifrån upplysningen samt marxismen ägde en ringa påverkan inom denna händelseutveckling, samt inom stället hämtades argument ifrån Koranen.

eftersom detta ej finns någon uppenbar orsak mot för att sharia skulle artikel en kriterium vid republik, brukar ej denna politiska strävan inkluderas inom republikanismen.

Ekonomiska faktorer

[redigera | redigera wikitext]

Antikens ögonkontakt vid res publica innebar för att medborgare vid en alternativt annat sätt tog sektion från detta politiska beslutsfattandet: åtminstone fanns ej medborgarna likgiltiga inom den politiska debatten.

ett linje likt forskare följt existerar för att medborgare beneath normala omständigheter behöver en visst mått från ledighet på grund av för att behärska existera politiskt aktiva samt ändå klara brödfödan. tillsammans andra mening förutsatte demokratin för att detta fanns enstaka förmögen medelklass, samt detta kriterium behöver existera uppfyllt till för att ett republik skall behärska grundas.

tillsammans denna teori uppstod ej Hansan, 1800-talet Katalonien, alternativt Nederländerna såsom enstaka överraskning; varenda befann sig inom enstaka gyllene tidsålder vilket utgjordes från köp samt samhället ägde enstaka betydelsefull samt välbärgad medelklass.

Även denna plats skiljer sig republikanismen likt uppstod genom marxismen markant samt påfallande.

Karl Marx teori gick ut vid för att enstaka stat borde grundas vid proletariatet, detta önskar yttra dem vilkas åsikter inte någonsin tidigare efterfrågats samt ännu mindre ansetts äga någon reell innebörd nära organisationen från staten. detta fanns en bekymmer vilket marxistiska alternativt kommunistiska stater fanns tvungna för att lösa: flera proletärer fanns ointresserade från statsbildning samt saknade upplevelse från politik, även angående dem ägde läst Marx samt Engels.

Medan den politiska makten knappast utgjorts från människor vid ett regeringsnivå, plats dessa organisationer vanligen många toppstyrda.

Republiker inom statsvetenskapen

[redigera | redigera wikitext]

I politisk teori används begreppet ”republik” ifall liknande stater var regeringens politiska kraft beror uteslutande, ifall än nominellt, från folkets beslut.

Detta term leder mot numeriskt värde bekymmer nära klassifikationer. detta inledande existerar stater liksom mot sina väsen existerar oligarkier dock likt ej mot namnet äger enstaka härskande klass vid ärftliga grundläggande principer eller fundament, därför likt flera diktaturer. detta andra existerar stater var all reell politisk auktoritet innehas från demokratiskt valda institutioner dock var statschefen besitter ärvt sitt ämbete, likt konstitutionella monarkier.

detta inledande fallet avvisas vilket regel beteckningen republik. inom detta andra fallet existerar detta vanligt tillsammans republikanska rörelser liksom söker avskaffa den nominella monarkin; rent semantiskt behandlas dessa båda exemplen genom för att endast kalla den senare formen på grund av demokrati.

Generellt fokuserar statsvetenskapen snarare vid dem underliggande strukturerna inom statsskick än vilket dem kallar sig.

angående enstaka statschef kallas regent alternativt president, alternativt ett stat kallas republik alternativt monarki, existerar ej en något som är viktigt eller nödvändigt skiljemärke vid om regeringsmakten utövas från ett autokrat alternativt ej. inom detta avseende kunna inledande världskriget sägas äga varit dödsstöten på grund av monarkin inom flera hänseenden, samt födelsen från republikanskt styre, oavsett ifall detta tolkas dem facto alternativt dem jure.

till detta moderna statsskicket existerar denna händelseutveckling ännu kritisk. dem stater såsom förlorade inledande världskriget, fick titta sina monarker avsatta mot resultat från nederlagen, dock även inom dem segrande makterna avtog monarkernas inflytande samt myndighet, samt allt mera berodde regeringsmakt vid omröstning var den såsom fick majoritet blev verkställande.

Å andra sidan uppstod ur dessa republiker autokratier, liksom inom Tyskland beneath 1930-talet.

Republikernas symboler

[redigera | redigera wikitext]

Medan monarkier, åtminstone inom västerlandet, sedan medeltiden nästan ständigt äger representerats tillsammans med rangkronor från olika stöt samt andra riksregalier, liksom äger följt liknande mönster ifrån nation mot nation, finns detta ingen motsvarande generell emblem på grund av republiker.

Några gemensamma nämnare förmå dock märkas, liksom vissa särdrag gentemot monarkiers symboler.

Den Romerska republiken, vilket fanns innan Romarriket blev en kejsardöme, använde bokstäverna SPQR vilket tecken samt även ett örn. Dessa symboler fortfor för att användas även sedan riket ägde blivit kejsardöme. SPQR ingår än inom ljus inom staden Roms vapen medan örnen blev ett tecken på grund av kejsarmakt.

SPQR står till Senatus Populusque Romanus, detta önskar yttra "senaten samt detta romerska folket".

De republiker likt fanns beneath medeltiden samt start från nya tiden fanns inom regel små, ofta stadsstater. Dessa använde heraldiska vapen vilket ej många skilde sig ifrån samtida monarkiers vapen inom sitt formspråk, dem ägde ofta kronor ovanpå skölden, även angående dessa ej stod till ett monark utan på grund av suveränitet.

en ännu kvarlevande modell vid detta existerar San Marinos statsvapen. en mening liksom återkom emblematiskt inom flera italienska statsrepublikers symbolspråk plats libertas ("frihet").^[8]

Det fanns ursprunglig vid 1700-talet likt dem inledande geografiskt mer vidsträckta länderna blev republiker inom modern fras, då USA bildades samt land i västeuropa blev republik efter revolutionen var.

USA antog enstaka örn såsom tecken samt anknöt därmed inom viss mån mot den romerska örnen, likt ju ifrån start ägde varit republikansk. land i västeuropa antog ett trikolor såsom flagga^[9], samt liknande blev därmed närmast liktydiga tillsammans med revolution samt republikanska statsskick beneath 1800-talet.^[10] nära tiden på grund av dem amerikanska samt franska revolutionerna användes ofta även en träd såsom emblem till folklig självständighet samt republikansk demokrati.^[11] enstaka ytterligare emblem liksom kom mot flitig användning fanns den frygiska mössan, likt numera finns inom flera latinamerikanska länders statsvapen.

Några republiker äger tagit murkronan inom bruk vid sina statsvapen. Denna emblem på grund av staden äger därmed fått företräda den borgerliga republiken, ifrån start inom statsvapnet till Spanien (där den sedan besitter ersatts tillsammans med kungakronan sedan monarkin återinfördes), sedan även inom Österrike samt Malta.

I en demokrati har folket den direkta makten att fatta beslut, medan makten i en republik delegeras till förtroendevalda

inom Tyskland infördes enstaka speciell republikkrona efter monarkins fall 1918, den således kallade folkkronan, vilket användes vid varenda delstatsvapen beneath Weimarrepublikens period samt ännu används till några från dem nuvarande tyska delstaterna. Själva vapensköldarna äger dock ej förändrats inom någon högre grad. Även angående dem ofta ifrån start äger varit dynastiska sköldar, besitter vapenbilderna beneath århundradena kommit för att anses stå på grund av länderna samt således behärska leva kvar även angående statsskicket ändras.^[12]

I mer uttalat ideologiskt auktoritära republiker likt dem socialistiska folkrepublikerna samt detta nazistiska Tyskland besitter däremot helt nya formspråk ofta gjort sig gällande, vilket klart förmå ses nära jämförelse mellan å en sidan traditionell heraldiska vapen samt å andra sidan Sovjetunionens statsvapen respektive Nazitysklands statsvapen, märke såsom besitter fjärmat sig ifrån heraldiken sålunda resehandling många för att dem normalt ej anses egentligen lärcentrum kallas heraldiska vapen.

Några från dem länder likt äger gjort sig kvitt diktaturen samt blivit demokratiska republiker, äger nära återinförandet från gamla vapen rent från återtagit dem kronor likt står till statusen från monarki, därför exempelvis inom Serbiens riksvapen samt Ungerns riksvapen.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]

• Bonniers lexikon grupp 16 (1997)