faxvein.pages.dev









Är bank id juridiskt bindande

E-legitimation

E-legitimation, även e-leg, eID,[1] alternativt e-ID, existerar ett elektronisk legitimation till användning vid Internet. tillsammans med hjälp från ett e-legitimation förmå man legitimera sig, symbol in samt notera beneath avtal samt godkänna transaktioner vid olika myndigheters, bankers samt andra företagswebbplatser.

Länder var staten utfärdar e-legitimation mot medborgare existerar Afghanistan, Belgien, Bulgarien, Chile, land i baltikum, Guatemala, Israel, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Marocko, mauritius, Mexiko, Nederländerna, Nigeria, Pakistan, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien samt Tyskland.[uppdatering behövs] Länder likt accepterar bankutfärdad e-legitimation på grund av identifiering mot myndigheter, ofta kallat "BankID", existerar land i norden, Norge samt landet.

De vanligaste e-legitimationerna bland privatpersoner inom land existerar BankID samt Mobilt BankID (utgivna från banker) liksom används till inloggning mot myndigheter, banker samt andra företag, samt till Swish-betalningar. Skatteverkets id-kort existerar en Smartcard vilket innefattar e-legitimation (utgiven från AB Svenska Pass).[2]Freja eID Plus (utgiven från Freja eID Group AB tillsammans tillsammans med ATG)[3] existerar en id-kort tillsammans foto inom mobiltelefonen såsom även förekommer bland privatpersoner.

varenda dessa möter Digitaliseringsmyndighetens kvalitetsmärke Svensk e-legitimation.[4]

I exempelvis Tyskland (där ID-kort alternativt resehandling behövs inom team ifrån 16 års ålder) samt Uruguay utfärdar staten fysiska identitetskort såsom även fungerar vilket smartkort samt är kapabel användas likt elektroniskt id-kort (eIC), detta önskar yttra både online samt offline.

Lagstiftning om urkundsförfalskning, sanningsbrotten, förneka sin underskrift, osant intygande, osann urkund och missbruk av urkund gäller på samma sätt för en elektronisk urkund

inom land i norden fanns en sådant struktur, dock experimentet avslutades vid bas från små efterfrågan. en eIC besitter vanligen identisk format vilket en vanligt bankkort, tillsammans tryckt identitetsinformation vid ytan (t.ex. personuppgifter samt en fotografi) samt en inbyggt kontaktlöst (Rfid-baserat) mikrochip. Liknande lösningar inom landet existerar Bank-ID vid kort samt Skatteverkets id-kort.

till online-identifiering tillsammans med eIC behövs ett kortläsare samt lämplig programvara, ofta integrerade inom enstaka avdelning (vissa "bankdosor").

These rules relating to care on the part of the user are also agreed for the benefit of third parties via so-called third-party agreements

Beroende vid typ från kortläsare skriver användaren in ett PIN-kod vid datorns tangentbord alternativt vid kortläsarens inbyggda knappsats.[5]

Enligt EU:s eIDAS-förordning (electronic identification and trust services) bör varenda medlemsstat acceptera varandras elektroniska ID-handlingar inom offentliga digitala tjänster den 29 september 2018.[6]

Norge

[redigera | redigera wikitext]

Bank-ID inom Norge

[redigera | redigera wikitext]

I Norge utfärdas e-legitimationer mot privatpersoner från flera samarbetande banker genom olika tekniska varianter från enstaka service kallad BankID.

enstaka från varianterna, bank-ID inom mobil, lanserades inom mars 2009 inom Norge. Telenor tar ut betalning nära varenda legitimering, därför för att den norska varianten existerar knut mot sim-kortet samt autenticieringen hanteras från servrar likt ägs från mobiloperatören. Detta inom motsats mot landet var bank-ID inom telefon äger avvecklats, samt mobilt BankID existerar app-baserad samt bankernas servrar hanterar autentiseringen, utan mobiloperatörens inblandning.[7][8][9]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Även inom land utfärdas e-legitimationer mot privatpersoner från flera svenska banker genom olika varianter från ett arbete eller position inom en organisation kallad bank-id.[10] Tjänsten Telia e-legitimation utfärdas från Telia dock sedan 2013 utfärdar man ej e-legitimationer åt privatpersoner, endast mot företag.

Tidigare utfärdade Telia filbaserad e-legitimation på grund av kunder inom ICA-banken samt SEB dock detta samarbete besitter upphört. Säkerhetslösningen Net iD utvecklas samt förvaltas från företaget Secmaker. Telia e-legitimation samt Net iD existerar ej identisk sak dock Net iD likt insticksfil behövs på grund av för att Telia e-legitimation bör fungera.

Tidigare ägde Nordbanken en eget struktur kallat Nordbanken e-legitimation, dock Nordea existerar numera anslutet mot BankID-samarbetet. Inera tillsammans tillsammans med Försäkringskassan utfärdar e-legitimation till kontorspersonal inom offentlig zon (Efos), exempelvis landsting.[11][12]Expisoft utfärdar e-legitimation mot företag, på grund av identifiering mot myndigheter.[13]

En rapport genomförd från Internetstiftelsen 2022 visade för att 91 andel från varenda svenskar ovan 18 kalenderår äger använt e-legitimation.

beneath covid-19-pandemin ökade detta dagliga användandet kraftigt, ifrån 47 andel tid 2021 mot 71 andel tid 2022.[14]

Användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Exempel vid svenska myndigheter likt accepterar e-legitimation existerar Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan[15] samt Centrala studiestödsnämnden.[16] Elektroniska underskrifter vilket skapas tillsammans enstaka e-legitimation existerar i enlighet med svensk team inom dem flesta kontext likvärdiga tillsammans vanliga underskrifter vid papper.[17] E-legitimation är kapabel användas på grund av för att kontakta sin alternativt sitt barns vårdcentral samt titta sin journal via 1177.se Vårdguiden.

Bank-ID är det i särklass största e-legitimationssystemet i Sverige och förvaltas av företaget Finansiell ID-Teknik BID AB som ägs av flera svenska banker

E-legitimation kunna användas på grund av för att titta sina anvisning hos vissa apoteksföretag. nära internethandel inom land räcker detta sällan tillsammans med kreditkort, utan ofta behövs även inloggning mot finansinstitut, exempelvis via e-legitimation. Swishbetalningar möjliggörs från mobilt bankid.

BankID[18] anses existera ett sofistikerad elektronisk signatur inom enlighet tillsammans förordningen ifall elektronisk identifiering samt betrodda tjänster samt allt såsom signeras tillsammans BankID existerar därmed juridiskt bindande.

ett sofistikerad elektronisk signatur[19] existerar ett elektronisk signatur vilket äger nästa egenskaper:

  • Den bör existera unikt knut mot undertecknaren.
  • Undertecknaren bör behärska identifieras genom den.
  • Den bör existera skapad vid grundval från information på grund av skapande från elektroniska underskrifter liksom undertecknaren tillsammans upphöjd grad från tillförlitlighet förmå nyttja uteslutande beneath sin personlig kontroll.
  • Den bör existera kopplad mot dem data vilket den används till för att underteckna vid en sådant sätt för att varenda efterföljande ändringar från uppgifterna förmå upptäckas.

Svenska skolor måste kräva e-legitimation istället på grund av enbart användarnamn samt kod för att få tillgång på grund av integritetskänsliga fakta i enlighet med ett dom inom Förvaltningsrätten 2015, baserat vid personuppgiftslagen.

detta är kapabel exempelvis gälla för att låta föräldrar samt unge ta sektion från skriftliga omdömen samt individuella utvecklingsplaner elektroniskt.[20]

E-legitimationsnämnden samt Svensk e-legitimation

[redigera | redigera wikitext]

F.d. E-legitimationsnämnden plats enstaka statlig myndighet beneath Finansdepartementet liksom startades 1 januari 2011.

Uppgiften plats för att stödja samt samordna arbetet tillsammans med för att möjliggöra olika e-legitimationer inom land genom kvalitetsmärket Svensk e-legitimation, samt även för att möjliggöra andra EU-länders lösningar. kommitté uppgick inom Myndigheten till digital förvaltning (DIGG) nära dess bildande inom september 2018.

De allra flesta svenska myndigheter samt kommuner accepterar BankID samt Telia e-legitimation liksom e-ID dock ej samtliga likt bor samt arbetar inom landet äger resurs mot dessa e-legitimationer, därför för att svenskt personnummer behövs på grund av svenskt e-ID, samt flera liksom bor långvarigt inom land bara besitter riktig mot samordningsnummer.

flera från dem äger lönekonto samt bankkort inom ett svensk finansinstitut, därför detta existerar ej bankerna utan staten såsom sätter upp dessa hinder.

Det har hög säkerhet och är juridiskt bindande på samma sätt som när du personligen visar en legitimation

Emellertid bestämmer banker samt företag vilket utfärdar eID hypotetiskt själva vem liksom får samt ej får existera klient hos dem, samt vem likt får samt ej får BankID. detta förmå anses ge bankerna samt företagen omväg övervakning ovan vem såsom förmå samt ej förmå nyttja statliga tjänster, samt vid sikt ge bankerna en överdrivet påverkan ovan samhället.

på grund av för att minska bankernas effekt ovan medborgares möjligheter för att nyttja statliga tjänster anser e-legitimationsnämnden för att detta behövs fler e-legitimationer än dem vilket finns idag.

Svensk e-legitimation existerar en kvalitetsmärke likt visar för att enstaka e-legitimation besitter kvalitetsgranskats i enlighet med E-legitimationsnämndens tillitsramverk.

en avsikt existerar för att myndigheter, kommuner samt brukare bör våga lita även vid mindre kända e-legitimationer.[21] Fler e-legitimationer tillsammans med kvalitetsmärket Svensk e-legitimation planeras.

E-legitimationsnämnden tog även fram olika trafikavtal såsom ger parterna (leverantörer från e-legitimeringar samt myndigheter tillsammans e-tjänster) resurser mot dem tjänster vilket behövs på grund av för att säkert emblem in digitalt inom dem olika e-tjänsterna.

en sådant avtal existerar "valfrihetssystemet eID 2016 Övergångstjänst". var besitter myndigheterna ingång mot BankID, Mobilt BankID samt Telias e-legitimation på grund av sin försörjning från e-legitimationer samt e-underskrifter mot samt tillsammans med 2018.

Ett behov liksom ej E-legitimationsnämnden ansåg sig behärska åtgärda vid personlig grabb existerar chansen för att behärska märkning in tillsammans med enstaka e-legitimation samt därifrån nyttja andra inloggningssätt inom olika tjänster, därför kallad id-växling.

Exempelvis universiteten besitter liknande behov. dem nuvarande stora e-legitimationerna såsom BankID samt Mobilt BankID tillåter ej detta inom sina struktur. mot modell fanns detta en krav ifrån Swedbank på grund av för att existera tillsammans med inom projektet Svensk e-legitimation för att Skatteverket avslutas för att ge Sveriges universitetsdatanätverk (SUNET) resurs mot Skatteverkets service "Mina meddelanden" till trygg myndighets-e-post, eftersom universiteten sände användaruppgifter mot studenters e-postkonton den vägen, vilket banken tolkar liksom ett konkurrerande aktivitet.

Därmed tvingades universiteten inom månad 2015 för att återvända mot för att skicka skrivelse istället på grund av för att nyttja helt elektronisk hantering från studenters ansökningar samt kontouppgifter.[22] Denna incident äger använts liksom ytterligare en argument till för att detta behövs andra samt fler lösningar på grund av e-legitimering.[23]

Det förmå idag artikel svårt på grund av EU-migranter samt invandrare för att ett fåtal ett ID-handling inom landet, utan för att exempelvis enstaka svensk arbetsgivare är kapabel kontrollera personens identitet,[24] samt därmed förmå detta även artikel svårt för att erhålla enstaka svensk e-legitimation även ifall man äger personnummer.

Utländska resehandling, körkort samt ID-handlingar existerar sällan giltiga liksom legitimation inom land.

Men det viktiga är att Brottsbalken är uppdaterad där brotten mot urkunder även inkluderar elektroniska urkunder (14 kap 1§ BrB)

Den gränsöverskridande kontakten mellan myndigheter, företag samt privatpersoner behöver förenklas i enlighet med e-legitimationsnämnden. Senast den 29 september 2018 bör även andra europeiska e-legitimationer tillåtas inom svenska digitala tjänster såsom kräver e-legitimation. EU-förordningen såsom reglerar detta kallas förordningen angående elektronisk identifiering samt betrodda tjänster samt systemet vilket etableras på grund av europeiska e-legitimationer kallas eIDAS.

E-legitimationsnämnden existerar utsedd för att existera Sveriges kontaktpunkt samt företrädare i enlighet med eIDAS samt ansvarig på grund av den svenska noden på grund av elektronisk identifiering ovan landgränsen.[25][26]

Bank-ID inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Bank-ID existerar detta inom särklass största e-legitimationssystemet inom land samt förvaltas från företaget ekonomisk ID-Teknik BID AB såsom ägs från flera svenska banker.

inom mars 2018 fanns detta cirka 6,5 miljoner aktiva BankID-användare. Användningen från e-legitimation inom landet nedsänkt kalenderår 2022 vid 91 % samt bland dem använde 91 % Bank-id.[14]

Europeiska unionen

[redigera | redigera wikitext]

Den 29 september 2018 blev detta i enlighet med team obligatoriskt för att e-legitimationer ifrån andra EU/EES-länder bör fungera inom svenska offentliga digitala tjänster, inom enlighet tillsammans förordningen ifall elektronisk identifiering samt betrodda tjänster.

Genom förordningen besitter en struktur såsom kallas eIDAS skapats.[27][28] kvar är kapabel svenska personnummer krävas, eventuellt samordningsnummer.[27][förtydliga]

Säkerhet

[redigera | redigera wikitext]

Så länge e-legitimation används rätt existerar den helt trygg. dock bedragare är kapabel försöka övertyga andra för att lämna ovan sin e-legitimation, alternativt för att nyttja den felaktigt.

för att medvetet lämna ut sin e-legitimation mot någon ytterligare existerar en avtalsbrott mot utfärdaren från e-legitimationen, samt för att nyttja någon annans e-legitimation existerar enstaka brottslig papper. E-legitimation existerar ett personlig id-handling samt bör hanteras lika aktsamt vilket ett kroppslig värdehandling.[29]

Bankinloggning tillsammans exempelvis bank-id förmå innebära ett säkerhetsrisk angående bedragare lyckas lura människor för att symbol in samt därmed oavsiktligt godkänna stora banktransaktioner.[30][31] Bedragaren låtsas då ringa ifrån banken, samt påstår för att offret måste symbol in, mot modell på grund av för att stoppa utlandstransaktioner vid bas från en misstänkt kortbedrägeri.

Bedragaren besitter förberett genom för att äga tagit reda vid personnummer.

Så här säger lagen om elektroniska signaturer

inom själva verket loggar därmed offret in bedragaren vid banken. på grund av för att överföra valuta måste inloggningen göras ett gång mot, dock detta besitter bedragaren lyckats prata sig till.[32] Man bör inte någonsin symbol in vid ett e-legitimation vid uppmaning från någon såsom ringer vid telefon.[29] Banken kunna egen blockera eller hindra utlandstransaktioner nära behov.

Vidare uppmanas brukare från e-legitimation för att inte någonsin dela pinkoden mot e-legitimationen tillsammans med någon samt för att noga studera vad likt signeras innan underskrift. Texten såsom framträda inom e-legitimationen bör ständigt stämma överens tillsammans den myndighet alternativt detta företag likt bör motta signaturen.[29]

Myndigheter, banker, seriösa företag samt utfärdare från e-legitimationer ber inte någonsin för att kunden bör känna igen sig tillsammans med sin legitimation då dem ringer.

dem är kapabel däremot be ifall detta då kunden ringer dem.[29]

Det förmå även hända för att bedragare skickar mejl alternativt sms tillsammans med länkar mot falsk webbplatser vilket dem hoppas för att mottagaren bör besöka på grund av för att ett fåtal dem nyttja sin e-legitimation.[29]

Certifikat

[redigera | redigera wikitext]

En e-legitimation baseras vanligen vid en digitalt intyg, detta önskar yttra ett datafil likt innehåller information angående användaren samt enstaka kod kallad publik kryptonyckel.

Den publika nyckeln motsvaras från enstaka privat (hemlig) kryptonyckel. detta behövs inom allmänhet flera kalenderår datorberäkningar till för att räkna ut den privata nyckeln även ifall man känner mot den publika nyckeln. Kryptonycklarna förmå dels användas på grund av kryptera kommunikationen således för att avlyssning försvåras, dels på grund av verifiering (säker identifiering från användare) nära inloggning samt stöd vid transaktioner, samt dels på grund av för att förse filer samt e-post tillsammans med ett digital signatur sålunda för att man säkerställer avsändarens identitet samt för att meddelandet ej äger manipulerats beneath överföringen.

Ett mjukt certifikat lagras såsom enstaka fil inom användarens datamaskin alternativt mobiltelefon, samt förmå potentiellt överföras ovan Internet. Certifikatet riskerar då för att kopieras från bedragare. ifall bedragaren dessutom lyckas komma ovan lösenordet samt knäcka krypteringen alternativt kopiera motsvarande privata låsöppnare, kunna han alternativt denna nyttja legitimationen såsom den ursprungliga användaren dock ifrån enstaka ytterligare objekt.

Security

Ett hårt certifikat (hardware certificate) lagras vid en mikrochip, exempelvis vid en smartkort (SIM-kort alternativt eID-kort) alternativt inom enstaka dosa, såsom användaren måste äga kroppslig resurser mot varenda gång nyckeln skall användas, eftersom nyckeln ej skall behärska kopieras därifrån.[33] Hårda intyg existerar per definition konstruerade sålunda för att detta skall artikel svårt alternativt omöjligt för att kopiera mikrochipets innehåll alternativt för att utföra detta tillgängligt via Internet.

Hårda intyg anses därför mer säkra än mjuka intyg.

Om enstaka bedragare lyckas fjärrstyra samt avlyssna datorn alternativt mobiltelefonen såsom används på grund av legitimeringen, mot modell genom ett trojansk ridhäst, kunna personen avbryta sambandet mellan vilket användaren tror sig godkänna samt vilket legitimationen används mot för att godkänna.

ett kontrollerad datamaskin kunna användas till för att avlyssna samt återanvända kod för att få tillgång samt koder, inom vissa fall även ifall den hemliga nyckeln finns inom tryggt förvar vid en smartkort alternativt inom enstaka dosa.

Både nära mjuka samt hårda intyg förmå bedragare potentiellt lura brukare samt struktur genom enstaka man-in-the-middle-attack, var exempelvis webbsidors innehåll modifieras således för att man godkänner andra transaktioner än dem man tror sig godkänna, alternativt kod för att få tillgång samt koder avlyssnas samt återanvänds på grund av för att bekräfta transaktioner utan användarens vetskap.

För samtliga metoderna finns problemet för att bedragare ringt brukare (till modell sagt sig tillhöra banken alternativt polisen) samt tillsammans med sin trovärdiga rösttyp lurat dem samt därmed lyckats fjärrstyra detta tangentbord såsom intyg kopplats mot. Detta äger varit detta största säkerhetsproblemet inom land, särskilt på grund av mobilt bank-id såsom existerar snabbare för att nyttja, bara inmatning från kod för att få tillgång samt inga koder.

Ett alternativ mot enstaka generell e-legitimation existerar för att emblem in vid sin finansinstitut samt kontrollera betalningar tillsammans med engångskoder vid blad likt banken äger utfärdat. en annat alternativ existerar enstaka bankdosa såsom saknar kortläsare samt istället innehåller även kortets funktionalitet, inklusive nycklarna liksom identifierar användaren.

Dosan alternativt kombinationen från dosa samt vykort producerar antingen engångslösenord alternativt bekräftelsekoder till challenge-response-autenticiering. inom detta senare fallet producerar systemet (t.ex. banken) ett alternativt numeriskt värde koder baserade vid ett kontrollsumma från transaktionsuppgifterna och/eller en slumptal.

Användaren matar in koden/koderna (som presenteras på grund av användaren t.ex. från webbläsaren) inom dosan, samt denna alternativt id-kortet kalkylerar enstaka svarskod tillsammans med hjälp från sin hemliga låsöppnare.

Om en hårt intyg hanteras från enstaka objekt användaren besitter övervakning ovan (t.ex. ett dosa) samt enheten genererar bekräftelsekoder vid basen från kontrollsummor likt användaren egen är kapabel granska mot dem information han alternativt denna avser bekräfta existerar systemet immunt mot ändringar inom uppgifterna, förutsatt för att detta ej besitter andra svagheter.

ännu finns bekymmer tillsammans med kontexten: användaren är kapabel granska för att en kontonummer ej ändras, dock detta existerar svårare för att granska för att bankkontot tillhör den avsedda mottagaren.

Ett annat bekymmer existerar för att kryptografiskt säkra kontrollsummor oftast existerar till komplicerade på grund av för att kontrolleras manuellt.

inom praktiken behövs ett datamaskin tillsammans med lämplig programvara (och ifall webbläsaren används på grund av detta existerar man åter nära detta ursprungliga problemet). enstaka mer praktisk svar existerar för att äga en lämpligt användargränssnitt vid certifikatdosan, därför för att man inom den förmå mata in dem ursprungliga uppgifterna (eller någon nyckeluppgift, såsom beloppet) istället på grund av enstaka kontrollsumma.[källa behövs]

Den liksom existerar utgivare från enstaka e-legitimation behöver äga resurs mot dem hemliga koderna på grund av för att behärska lagra dem (på smartkortet alternativt annanstans).

Tillverkaren äger alltså inom allmänhet specialiserad chansen för att kopiera legitimationen till eget bruk. ifall tillverkarens datasäkerhet brister kunna även tredjeplats part komma ovan koderna. intyg var nycklarna genererats från användaren egen (och sedan undertecknas från lämpliga auktoriteter) förmå existera tryggare, förutsatt för att användaren klarar för att sköta proceduren samt sin datasäkerhet.

Ett bekymmer existerar identifieringen från användaren nära installation från e-legitimation. dem högst betrodda metoderna, hårda intyg såsom smartkort, kräver inom landet beställning personligen vid bankkontor, var lösenordet väljs. Mjuka intyg, åtminstone mobilt bank-id, förmå beställas via internetbanken tillsammans hjälp från en hårt intyg. detta äger förekommit för att beställning från Mobilt BankID tillåtits via skrivelse tillsammans med underskrift, var folkbokföringsadressen varit den dokumenterade kopplingen mot personen.

var förekom bedrägerier via beställning inom annans namn samt stöld ur brevlådor. Vissa banker tillåter Mobilt BankID installeras inom ytterligare mobiler tillsammans med hjälp från Mobilt BankID, vilket gjort för att dem vilket via mobil (enligt nedan) fått någon för att märkning in vid Mobilt BankID kunnat skaffa Mobilt BankID inom sin personlig telefon inom annans namn, vilket kunnat användas på grund av för att tömma en offers samtliga konton,[34] samt till bedrägerier inom offrets namn såsom för att ta emot Swish-pengar till försäljningstillfällen från ej befintlig produkter.

I september 2018 infördes inom land krav vid för att mobilt-bank-id-appen bör fotografera enstaka QR-kod vid datorskärmen, till för att säkerställa för att datamaskin samt telefon befinner sig vid identisk område samt styrs från identisk brukare.

I alla länder där elektroniska signaturer är

Detta besitter nästan helt raderat ut bedrägerier var bedragaren får via mobil en offer denne för att symbol in bedragaren.[35][36]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^"e-legitimation". NE.se. Läst 12 januari 2015.
  2. ^skatteverket.se, Skatteverket. ”Id-kort”. www.skatteverket.se.

    https://www.skatteverket.se/idkort. Läst 18 femte månaden i året 2021. 

  3. ^Beetzen, Kristofer. ”Anslutna tjänster”. Freja eID. https://frejaeid.com/anslutna-tjanster/. Läst 18 femte månaden i året 2021. 
  4. ^”Skaffa e-legitimation | Elegitimation”. Digitaliseringsmyndighetens e-leg-sajt.

    https://www.elegitimation.se/skaffa-e-legitimation. Läst 18 femte månaden i året 2021. 

  5. ^Bankid vid kortArkiverad 15 juni 2018 hämtat ifrån the Wayback Machine., ekonomisk ID-teknik, läst 2017-02-13
  6. ^”Hur e-legitimationer godkänns inom eIDAS”. Myndigheten på grund av digital förvaltning (DIGG). Arkiverad ifrån originalet den 16 juni 2019.

    https://archive.today/20190616022738/https://www.elegnamnden.se/eidas/levereratjansterinomeidas/hurelegitimationergodkannsinomeidas.4.4498694515fe27cdbcf102.html. Läst 16 juni 2019. 

  7. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 13 september 2014. https://web.archive.org/web/20140913145856/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3816271.ece. Läst 27 juni 2014. 
  8. ^http://www.di.se/artiklar/2014/4/3/norsk-ilska-over-bank-id/
  9. ^https://www.bankid.no/
  10. ^”Skaffa e-legitimation”.

    Arkiverad ifrån originalet den 13 femte månaden i året 2013. https://web.archive.org/web/20130513220019/http://www.e-legitimation.se/Elegitimation/Templates/LogolistPageTypeB.aspx?id=86. Läst 21 september 2013. 

  11. ^E-identitet till offentlig sektorArkiverad 29 femte månaden i året 2018 hämtat ifrån the Wayback Machine., Inera accessdatum 2018-05-29
  12. ^Elegitimering likt offentlig tjänstemanArkiverad 29 femte månaden i året 2018 hämtat ifrån the Wayback Machine., E-legitimationsnämnden, accessdatum 2018-05-29
  13. ^Veckans IT-affärer: Telecomputing säljer från Sterias e-id mot Expisoft, Idg.se 2017-02-24]
  14. ^ [ab] ”Användning från internet samt e-tjänster”. Svenskarna samt internet 2022.

    Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2022/anvandning-av-internet-och-e-tjanster/. Läst 15 november 2022. 

  15. ^”Försäkringskassan: angående e-legitimation”. https://www.forsakringskassan.se/om-webbplatsen/mina-sidor-och-e-legitimation/om-e-legitimation. 
  16. ^”Om e-legitimation”.

    Arkiverad ifrån originalet den 22 september 2013. https://web.archive.org/web/20130922123636/http://www.csn.se/blivande-studerande/ansokan/eleg-1.11634. Läst 21 september 2013. 

  17. ^”Lag (2000:832) ifall behöriga elektroniska signaturer”. 2 november 2000. Arkiverad ifrån originalet den 24 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111024210006/https://lagen.nu/2000:832#P17S1. Läst 4 månad 2010. 
  18. ^”Signera tillsammans BankID säkert samt juridiskt bindande - Oneflow”. Oneflow.

    1 oktober 2018. https://oneflow.com/blog/signera-med-bankid/. Läst 8 oktober 2018. 

  19. ^”EUROPAPARLAMENTETS samt RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 910/2014”. EUR-LEX. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32014R0910&from=EN. Läst 26 november 2018. 
  20. ^Nu måste skolorna bli förbättrad vid för att skydda elevernas personuppgifter vid nätet, Computer Sweden 2015-09-29
  21. ^E-legitimationsnämnden, Svensk e-legitimationArkiverad 11 månad 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine., läst 2017-02-10
  22. ^Skatteverket samt Sunet inom bråk ifall e-id – studentnätverket utkastat ifrån statlig position, Computer Sweden, 2015-11-30
  23. ^Magnus Kolsjö, ingen skulle drömma ifall för att låta bankerna utfärdra resehandling alternativt avgöra ovan våra brevinkastArkiverad 10 månad 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine., insändare Sydsvenskan 2015-12-04
  24. ^Immigrants blocked from getting Swedish ID, The Local 2007-02-15
  25. ^Trust serviceces and eID, info ifall eIDAS.

    EU-kommissionen. Läst 2016-02-09.

  26. ^EidasArkiverad 11 november 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine., E-legitimationsnämnden. Läst 2016-02-09.
  27. ^ [ab] Utländska e-legitimationer inom svenska digitala tjänsterArkiverad 10 november 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine. (E-legitimationsnämnden)
  28. ^Europaparlamentets samt rådets förordning (EU) nr 910/2014 från den 23 juli 2014 angående elektronisk identifiering samt betrodda tjänster till elektroniska transaktioner vid den inre marknaden samt ifall upphävande från direktiv 1999/93/EG
  29. ^ [abcde] ”Så skyddar ni din e-legitimation”. Internetkunskap.

    Internetstiftelsen. https://internetkunskap.se/snabbkurser/losenord-och-e-legitimation/sa-skyddar-du-din-e-legitimation/. Läst 8 november 2022. 

  30. ^”Falska banksamtal stjäl ditt BankID”. 11 femte månaden i året 2018. Arkiverad ifrån originalet den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612135908/http://www.nsd.se/nyheter/falska-banksamtal-stjal-ditt-bankid-nm4830588.aspx. Läst 8 juni 2018. 
  31. ^”Bedragarna kapar ditt Bank-ID: Nordea varnar”. Expressen.

    https://www.expressen.se/dinapengar/sa-kapas-ditt-bank-id-nu-varnar-storbanken/. Läst 8 juni 2018. 

  32. ^Ligor kapar ditt Bank-ID då ni betalar räkningar Expressen 27 nov 2017
  33. ^https://it-ord.idg.se/ord/hart-certifikat/
  34. ^Bedragarna tömde robert sparkonto vid några minuter
  35. ^”Support for QR codes in the BankID Service”.


  36. är  finansinstitut id juridiskt bindande

  37. ekonomisk ID-Teknik BID AB. 10 september 2018. Arkiverad ifrån originalet den 26 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190726193909/https://www.bankid.com/en/om-oss/nyheter/lansering-av-stod-for-qr-kod-i-bankid-appen. 

  38. ^”QR-koden gjorde susen – Bankid-bedrägerierna ned tillsammans med 90 procent”. Computer Sweden. 3 juli 2019. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.721024/qr-koden-gjorde-susen--bankid-bedragerierna-ned-med-90-procent. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]