Vad är meningen med kaktus i livet

Spørsmålet äger fått relativt lite oppmerksomhet inom den moderne filosofiens historie.

Grunnen til dette er blant annet at spørsmålet äger blitt ansett såsom misforstått alternativt altfor uklart.

Dette plats særlig tilfellet inom den empiristiske tradisjonen liksom dominerte analytisk tänkesätt inom store deler från detta 20. århundret. Spørsmålet äger blitt anklaget for å være misforstått fordi detta äger blitt hevdet at fras kun er enstaka egenskap ved språklige uttrykk. Ut fra denne tanken er mening detta samme såsom betydningen til et mening alternativt enstaka setning.

oss förmå altså spørre angående meningen til termen livet, dock detta er misforstått å spørre ifall betydningen til selve existensen. Spørsmålet besitter også blitt anklaget for å være misvisende gjennom å være basert vid enstaka falsk forutsetning ifall at detta faktisk finnes ett fras tillsammans livet.

De siste tiårene besitter imidlertid sett ett økt interesse for spørsmålet.

detta er nå vanlig å mene at termen mening är kapabel brukes vid flere andre måter enn bare å handle angående ords betydning. Dette gjør at spørsmålet kunna forstås vid flere ulike måter såsom utgjør genuine og viktige filosofiske spørsmål. Avhengig från hva oss legger inom termen mening, är kapabel spørsmålet angående meningen tillsammans med existensen dreie seg angående hva likt er formålet tillsammans med existensen, hvordan existensen kunna være forståelig gjennom at delene henger sammen og utgjør enstaka enhetlig fortelling, alternativt hvordan ens liv kunna være av betydning inom den forstand at detta besitter verdi og utgjør ett forskjell.

Betydningen från spørsmålet förmå også variere tillsammans med hva oss mener tillsammans med og er opptatt från når oss bruker termen livet.

termen förmå for eksempel referere til mitt individuelle liv, til menneskers liv alternativt til alt bevisst alternativt biologisk liv.

Innenfor nyere tänkesätt er detta blitt vanlig å skille mellom spørsmålet angående meningen med livet og spørsmålet ifall fras i livet.

detta første spørsmålet handler angående existensen äger et eksternt syfte (danska), mens detta andre spørsmålet handler angående ens liv förmå være verdifullt og gi grunner til å fortsette å leve. inom slike tilfeller snakker man også ifall meningsfullhet likt enstaka type verdi man är kapabel äga inom existensen sitt.

En domstol man kunna være opptatt från når man spør ifall meningen tillsammans med existensen, er altså angående ens eget alternativt menneskers liv äger et syfte (danska) alternativt poeng.

existensen vil være meningsløst inom den forstand dersom detta mangelmaskin et syfte (danska), alternativt uten at detta inngår inom ett større sammenheng.

Opp gjennom historien besitter religioner vært særlig opptatt från å gi mennesker et slikt syfte (danska) alternativt enstaka rolle inom enstaka kosmisk orden. Innen tro äger man ofte appellert til ett overnaturlig Gud likt äger skapt mennesket tillsammans et syfte (danska) innenfor enstaka helhetlig strategi.

Man förmå likevel tvile vid ifall detta å bli skapt tillsammans med et overordnet syfte (danska) er nok for å oppnå et meningsfullt liv. Enkelte mennesker blir skapt från sine foreldre innenfor ett program og et overordnet forhold.

For eksempel kunna oss tenke oss unge vilket blir skapt kun tillsammans detta syfte (danska) å hjelpe til vid familiegården. Slike liv vil imidlertid ikke slå oss liksom mer meningsfulle enn menneskeliv liksom blir til ved enstaka tilfeldighet. Dersom detta å være skapt från Gud skal kunne gi enstaka verdifull type fras til livene våre, sålunda må detta noe mer til. Man är kapabel her mene at våre liv får ett verdifull type fras gjennom å inngå inom enstaka strategi liksom inom seg selv er verdifull.

Innenfor mange religioner er imidlertid denne planen ikke forståelig for mennesker, noe såsom ser ut til å medføre at oss heller ikke är kapabel vite hvordan livene våre förmå være meningsfulle.

Et vitenskapelig verdensbilde der jorden og menneskers eksistens er et utfall från tilfeldigheter alternativt formålsløse krefter, kunna virke å true enstaka slik fras tillsammans existensen der oss er skapt for å inngå inom enstaka verdifull orden.

Enkelte filosofer, såsom Friedrich Nietzsche (1844–1900) og Albert Camus (1913–1960), mente dette medfører ett risiko for eksistensiell nihilisme, der existensen og verdiene liksom styrer detta, fremstår liksom meningsløse alternativt absurt.

Andre filosofer, likt Jean-Paul Sartre (1905–1980), äger derimot tenkt at existensen kunna forstås liksom meningsfullt gjennom syfte (danska) likt ikke er bestemt for oss utenfra, dock liksom inom stedet er valgt från oss selv. Den teleologiske naturoppfatningen oss finner hos Aristoteles (384–322 fvt.), gir også et rammeverk for å tenke at mennesket besitter ett iboende funksjon inom kraft från å være den typen vesen oss er, uten at oss trenger å appellere til noen form eller gestalt for guddommelighet.

Mange likt jobber tillsammans med meningsfullhet inom solens tid, tenker at oss kunna äga fras i livene våre uten at detta trenger å være noe spesielt syfte (danska) alternativt fras med existensen.

inom denne tradisjonen er meningsfullhet å forstå vilket enstaka verdi oss är kapabel oppnå inom livene våre. oss pleier blant annet å tenke vid enkelte liv vilket meningsfulle gjennom deres virke, for eksempel livene til Mahatma Gandhi alternativt Albert Einstein.

vid den andre siden er detta vanlig å tenke at et liv likt bare består från å titta repriser från dårlige komedier, ikke utgjør et meningsfullt liv.

Det finnes ulike konkurrerende teorier ifall hva slags verdi meningsfullhet er. vid den ene siden finnes subjektivistiske teorier, vilket forstår meningsfullhet vilket ett subjektiv opplevelse såsom er identisk tillsammans alternativt beslektet tillsammans tilfredsstillelse.

Dette ser ut til å innebære at existensen til personen såsom bare bruker existensen sitt til tv-komedier, kunna være like meningsfullt alternativt mer meningsfullt enn Gandhis liv, därför lenge denne personen opplever like mye alternativt mer tilfredsstillelse enn detta Gandhi gjorde. ett slik konklusjon är kapabel virke vilket et problematisk aspekt ved subjektivismen.

På den andre siden finnes objektivistiske teorier vilket forstår liv likt meningsfulle inom den grad livene frembringer alternativt uttrykker objektivt verdifulle domstol.

Et liv förmå for eksempel være meningsfullt inom den grad personen utøver sine evner, skaper kunst, bidrar til färsk kunnskap alternativt gjør godt for andre mennesker. Disse livene är kapabel forstås liksom meningsfulle fordi dem er från betydning. Et mulig bekymmer for denne typen teori er at detta ikke er tydligt at oss vil tenke vid et liv vilket frembringer noe verdifullt mot sin vilje og uten glede, liksom meningsfullt.

Det er imidlertid også mulig å kombinere disse teoriene og kreve at fras oppnås gjennom å skape objektiv verdi samtidig vilket man også gjør dette helhjertet og tillsammans med glede alternativt lidenskap.

Dette synet er særlig utviklet från den amerikanske filosofen Susan Wolf (født 1952). Et generelt bekymmer ved objektivistiske og blandede teorier er at inom et kosmisk perspektiv virker den objektive betydningen från et menneskes liv og deres bedrifter å være forsvinnende liten.

Andre teorier fokuserer ikke vid verdien liv förmå frembringe, dock vid angående enstaka persons liv besitter enstaka koherent struktur.

For eksempel vil ett periode från existensen der ens planer ble tilsidesatt vid grunn från rusmiddelavhengighet, bli forstått vilket enstaka meningsløs periode från existensen, og existensen liksom totalitet förmå bli gjort mindre meningsfullt från ett slik periode.

vid den andre siden kunna meningsfullheten inom existensen reddes dersom ett slik episode ender opp tillsammans å gi ett oppvåkning og enstaka färsk irritation til existensen. Hvorvidt noe er meningsfullt, vil altså avhenge från konteksten mellom livets deler og helheten man ender opp med.

• Susan Wolf, 2010.

  Meaning in Life and Why it Matters.

• Thaddeus Metz, 2014. Meaning in Life
• Einar Duenger Bøhn, 2019.
  Vad är livets mening, och hur hittar man den? När forskare, filosofer och praktiker försöker besvara frågorna är det ett namn som återkommer: Viktor Frankl

  Meningen tillsammans livet.

Skrevet av:

senaste oppdatert:

, titta alle endringer

Vil ni sitere denne artikkelen? Kopier denne teksten og lim den inn inom litteraturlisten din: Sagdahl, Mathea Slåttholm: meningen tillsammans med livet inom Store norske leksikon vid snl.no.

Hentet fra https://snl.no/meningen_med_livet