Vad är humanism tanke om religion

Humanism (från italienskaumanista → umano, "mänsklig", jämför latinhumanus, "mänsklig") existerar enstaka idéströmning – vanligen andlig alternativt kulturell – likt utgår ifrån enstaka livsåskådning vilket bygger vid den enskilda människans värde samt bildningens vikt.

Humanismen kunna även förknippas tillsammans dem akademiska ämnen vilket ingår inom humaniora.

inom likhet tillsammans med andra ismer äger termen enstaka vag innebörd. termen myntades från Friedrich Immanuel Niethammer, dock förekom inom andra grammatiska former redan beneath den romerska antiken. Strömningen brukar räknas äga uppstått beneath renässansen. i enlighet med Jacob Burckhardts klassiska distinktion inom Die traditioner der Renaissance in Italien () fanns humanismen den lärda sidan från renässansen.

detta kulturarv vilket renässansen medförde äger sedan gått beneath den benämningen.

Sekulär humanism är en livsåskådning som inte är en religion

Traditionellt delas humanismen in inom tre perioder: den egentliga humanismen, nyhumanismen samt den moderna humanismen. en annat indelningssätt existerar för att skilja mellan sekulär samt religiös humanism. Den sekulära humanismen vänder sig emot religiösa samt metafysiska förklaringsmodeller från verkligheten, medan den religiösa accepterar övernaturliga företeelser samt skeenden inom världsbilden.

Humanismens rötter

[redigera | redigera wikitext]

Ordet "humanism" kommer ifrån latin, humanitas. en motsvarande mening saknades inom den klassiska grekiskan. inledande gången "humanitas" finns inom källorna, existerar beneath stoicismen samt kretsen runt den romerska fältherren Scipio. Stoicismen präglades från deras slutsats för att människor existerar naturligt jämlika samt dem proklamerade en allmänt människovärde.

Slutsatsen byggde vid idén angående för att detta finns ett moralisk objektiv världsordning liksom står inom relation mot människans samvete; dessa reflektioner finns emellertid redan inom den äldsta litteraturen.

Med en idéhistoriskt betraktelsesätt besitter humanismen vidare ett avgörande källa inom Augustinus' () De civitate Dei likt fick mot resultat för att samt människovärdet höjdes, samt konflikt samt mord fördömdes allmänt såsom något ont.

Även Summa Theologiæ samt dess författare, Thomas från Aquino, besitter spelat ett betydande roll inom strömningens idévärld. inom den boken går Thomas inom viss polemik mot kyrkliga auktoriteter likt mot modell Gregorius den store, samt kritiserar synen vid detta "aktiva livet" (livet tillsammans medmänniskor) samt dess egenskap från led inom släktföljdens ordning dock såsom idkas inom längden från vissa lämpade personer, samt detta "kontemplativa livet" (livet ägnat åt Gud) såsom existerar kontrollerad från förnuftet likt i enlighet med Thomas existerar högre än handlingen.

inom vissa situationer erkänner dock Thomas för att detta aktiva existensen går före detta kontemplativa.

Religion har använts genom tiderna för att motivera meningslösa regler mot njutning, till exempel onani och sex före äktenskapet

Under konciliet inom Ferrara-Florens kom flera kyrkliga män inom förbindelse tillsammans med grekisk litteratur, vilket blev upptakten mot detta nyfikenhet på grund av antiken samt platonismen, mot skillnad ifrån skolastikensaristotelism, såsom utmynnade inom strömningen. Somliga menar därför för att humanismen äger sina rötter inom Bysans.

andra menar för att renässansens manifest författades från italienaren Giovanni Pico della Mirandola, samt för att humanismen likt enstaka sektion alternativt resultat från den epoken främst utgick ifrån Florens, varför Florens brukar anses existera dess ursprung.

Den allra första humanismen

[redigera | redigera wikitext]

De allra första humanisterna använde beteckningen humanist på grund av pedagog såsom undervisade inom sålunda kallade humanitatis, detta önskar yttra ämnena retorik, grammatik samt antikens litteratur samt värden.

Den vilket myntat detta uttrycket synes äga varit kanslern inom Florens, historikern Leonardo Bruni.

Relationen mellan renässansen samt humanismen bottnar ej enbart inom för att deras uppkomsttider sammanträffar. "Återuppväckandet" inom humanismen utgick ifrån nytolkningar från texter ifrån dem antika Rom samt Grekland.

Framför allt plats Seneca, Cicero samt Plutarkos populära. Genom för att ge massiv vikt åt konsten samt sinnena fick man ett många olik inriktning jämfört tillsammans dem tidigare rådande medeltida synsätten, såsom värderade ödmjukhet, introspektion samt passivitet.

Humanismen är en antiauktoritär filosofi som betonar behovet av förnuft och frihet och ett nödvändigt behov av empati för andra människor när vi grundar våra egna värderingar

Skönheten ansågs för tillfället företräda ett djup inre moralisk godhet samt utgöra ett nödvändigt aspekt från sökandet efter Gud. Detta ledde även mot för att konsten blomstrade. var spelade Leonardo da Vinci enstaka avgörande roll genom för att denne kombinerade konsten tillsammans undersökningar från människan samt andra naturvetenskapliga företeelser.

Med humanismen började dem kristna värderingarna samt auktoritära rättesnörena ifrågasättas. Människan sågs ej längre enbart liksom ett sektion från Guds alster utan erkändes en eget värde. Detta ifrågasättande fanns primär på grund av humanismen. vilket en led inom detta började filosofer samt författare beneath talet samt senare för att försöka för att definiera människans natur, dels liksom allmän varelse, dels likt unik individ tillsammans med skillnader skapade från naturen.

därför uppstod den argumentation ifall naturrätten likt således småningom skulle utmynna inom den moderna demokratisynen samt folkrätten. Kyrkan ägde redan formulerat ett naturrätt, dock den skärskådades, debatterades samt omformulerades.

En från humanismens förgrundsgestalter, professorn Pierre dem la Ramée, kämpade till för att människor skulle ges korrekt för att själva analysera dem klassiska källorna.

Lorenzo Valla lade grunden till den källkritiska metoden samt Petrarca ägde en århundrade dessförinnan varit ett föregångare genom för att nedteckna profana dikter vid folkspråket. Innan dess ägde poet författat sitt eposDivina Commedia, likt existerar ett profan berättelse från existensen efter döden, även denna vid folkspråk dock genomgående tillsammans flera hänvisningar mot den klassiska samt kristna litteraturen.

detta fanns alltså både enstaka strävan för att studera dem klassiska verken vid originalspråken grekiska, hebreiska samt klassisk latin samt för att nyttja folkspråken inom nya litterära samt akademiska verk. Detta ägde enstaka parallell inom dem något tidigare riddarromanerna. Humanisterna framträder dock liksom personer inom sina verk, medan medeltidens skalder ofta existerar anonyma samt skriver inom tredjeplats individ.

Viktigt fanns även fokusen vid uppfostran, var särskilt Petro Paolo plats viktig tillsammans med sin Om ädla seder, var denne fäster vikt nära förebilder, den tidiga barndomen samt koncentrerade studier.^{[källa&#;behövs][förtydliga]}

Trots för att humanismen ägde sin utgångspunkt inom människan samt för att detta fanns ett trend mot folklighet, kom den för att begränsas mot enstaka bildad elit inom städerna.

Humanisterna tog avstånd ifrån flera folkliga företeelser, mot modell folkliga uppror liksom plats vanliga, samt även folklig religiositet såsom uppkommit genom enstaka blandning från germansk hedendom samt kristna riter samt tog sig formulering inom vallfärder, tron vid heliga källor samt bilder, samt lokalhelgon. flera påvar fanns humanister, dock inom land i västeuropa samt Spanien plats detta främst kungahusen likt stod på grund av strömningens finansiering.

Den tidiga humanismens olika riktningar

[redigera | redigera wikitext]

Den möjligen störste humanistiska tänkaren beneath dess inledande tidsperiod fanns Erasmus från Rotterdam (), likt inom samt tillsammans för att denne grundade den moderna klassiska filologin även fortsatte existera avgörande efter sin livstid.

Hans text "Om den fria viljan" fanns en angrepp vid Luther vari denne försvarade den fria viljan samt människans inneboende godhet. Luther kontrade tillsammans med ett motskrift, "Om den trälbundna viljan". Denna motsättning avspeglar ett djupare sådan: detta förekommer olika uppfattningar ifall Luther samt reformationen plats enstaka sektion från den humanistiska strömningen alternativt ej vid bas från människosynen.

Rättegången mot Galileo Galilei innebar enstaka ytterligare kris på grund av renässansens humanism, till den tvingade människorna för att välja vad likt ytterst skulle äga högst auktoritet, dem egna iakttagelserna samt vetenskapen alternativt dem religiösa dogmerna samt Bibelns ord.(^{[källa&#;behövs]}.

Den geocentriska modellen härleds inledningsvis samt främst mot Ptolemaios samt Aristoteles ej ifrån bibeln.(en:Geocentric_model) Däremot antog den dåtida kyrkan den samtida vetenskapliga uppfattningen ifall geocentrism såsom sin personlig uppfattning.) Därmed drevs motsättningen mellan humanismen samt kristendomen mot sin spets: ett sektion centrala element från humanismen, likt härrörde ifrån skepticismen, motsatte sig kyrkan.

(^{[källa&#;behövs]}ange källa då man verkligen är kapabel ifrågasätta ifall denna sista fras existerar ett precis medvetande från historien)

Erasmus från Rotterdam talade även ifall vikten från bildning på grund av unga damer, samt fanns inom flera avseenden ett förespråkare från fostran inom Quintilianus efterföljd, likt såg miljöns innebörd till individen: "Ingenting sitter fastare än detta likt man inpräglar inom den oerfarna själen".

denne skrev vanligen dialoger (jämför Platon) från vilka några plats således kritiska mot maktmissbruk från kyrkan, för att dem betraktas vilket propaganda.

Ett verk vilket utövade påverkan vid den senare skeptiska humanismen samt även den litterära estetiken plats Michel dem MontaignesEssais.

Vad är humanism? Humanismen är mer en tankeströmning än en heltäckande livsåskådning

inom denna text studera han människor vilket sådana, ej såsom skapade mot Guds avbild. dem Montaigne plats även han ett varm förkämpe på grund av pedagogiken. inom numeriskt värde essäer, Om pedantismen och ifall uppfostran, skriver han för att målet till utbildningen existerar personlighetens odlande, omdömets tillväxt samt karaktärens bildning.

han fanns därför emot auktoritetstro.

Den tyska humanismen tog sig något andra vägar, samt studerade mot modell ondskans uppkomst. Goethe sysselsatte sig tillsammans med Faustlegenden beneath större delen från sitt liv. faust inom Goethes diktning existerar vetgirig samt världsfrånvänd; denne nöjer sig ej tillsammans vilket Gud besitter givit honom utan längtar efter något liksom bör ge existensen ett fras, vilket blir hans fall mot ondskan.

Detta fall existerar dock ej oåterkalleligt samt ondskan ej statisk, samt människan varken alltigenom ond alternativt från naturen god. för att titta människan såsom ett sektion från ett process var denna kunna välja detta onda alternativt goda, präglar även Herders tänkesätt, likt menade för att utvecklingen går mot moralisk förbättring.

Vad såsom kännetecknade den tyska humanismen fanns för att den ej självklart, likt den florentinska, kunde vinna terräng genom patriotism. Undantag fanns dock, såsom Jakob Wimpheling vilket inledde den tyska historieskrivningen. Den tyska humanismen tog sig även andra vägar genom för att den ej inom lika upphöjd grad blev ett estetisk strömning, utan ett vetenskaplig, centrerad mot universiteten.

Nyhumanismen

[redigera | redigera wikitext]

Var gränsen mellan den tyska renässanshumanismen samt nyhumanismen bör placeras existerar ej helt självklart. Nyhumanismen, ibland hopslagen tillsammans nyklassicismen, utmärks genom sitt större fokus vid filologin, arkeologin samt antiksvärmeri, fastän tiden förmå sammanfalla tillsammans med den föregående humanismen.

Centrala personer till denna riktning existerar Johann Joachim Winckelmann () tillsammans med dennes utflykt mot Italien samt utgrävningarna från Pompeji, källkritikensLeopold von Rancke () samt Karl Lachmann ().

Nyhumanismen existerar ej ateistisk, utan innebär för att staten, såsom då vanligen legitimerade sig vid religiösa grundläggande principer eller fundament, ej självklart sågs likt Guds ordning, utan för att naturrätten plats överställd dess krav.

Gemensamt tillsammans med renässansens idévärld existerar för att sätta människan inom centrum samt utföra individen mot verklighetens utgångspunkt. Individualismen räknas vilket frukten från denna strömning, samt sålunda även vissa akademiska discipliner, bland andra pedagogik, psykologi, språkstudier, vilka tidigare ingått likt delämnen inom Septem artes liberales.

Organiserad religion har orsakat djupa klyftor mellan människor, grupper och stater

Den humanistiska individualismen innebär för att människan visserligen existerar ett sektion från sitt kontext, dock ändå fri inom staten samt för att staten finns på grund av den enskilda.

Modern humanism

[redigera | redigera wikitext]

I filosofisk fras existerar humanism en etiskt-estetiskt förhållningssätt grundat vid en människocentrerat förhållningssätt mot existensen samt samhället.

Beroende vid grad från religiositet samt människouppfattning kunna humanismen inom praktiken ta sig många olikartade formulering. Gemensamt på grund av varenda riktningar existerar ett tro vid dem mänskliga rättigheterna samt enstaka allomfattande moral, samt vanligen någon form eller gestalt från naturrätt. Just naturrätten existerar dock ej vital, tvärt angående existerar Sveriges maximalt kände utilitarist Torbjörn Tännsjö enstaka framträdande humanist.

Humanism existerar vilket regel en privat alternativt personligt beslut, samt innebär ej nödvändigtvis medlemskap inom någon speciell förening.

Sekulär humanism

[redigera | redigera wikitext]

Sedan upplysningstiden besitter sekulär humanism varit ett betydelsefull kvist från humanismen.

Den sekulära humanismen utgår ifrån människan. Den utgår ifrån för att människor – vid gott samt ont – existerar utlämnade mot sig själva samt varandra.

Alla religioner är livsåskådningar, men alla livsåskådningar är inte religioner

Människan anses måsta själva samt tillsammans ta reda vid hur verkligheten fungerar samt hur man bör bygga sig mot varandra. Individen respektive kollektivet betraktas likt ensamt ansvariga till sina respektive öden, samt för att människans handlingar bör utgå ifrån förnuft samt medmänsklighet. Sekulär humanism bejakar demokrati samt mänsklig tillväxt samt önskar bygga samhället vid självständiga, ansvariga, samarbetande individer.

dem menar vidare för att samtliga individer äger riktig mot största tänkbara frihet således länge detta ej går ut ovan andras rättigheter, inklusive framtida generationer samt mänskligheten såsom totalitet.

Den sekulära humanismen existerar naturalistisk, detta önskar yttra den utgår ifrån för att detta ej finns några övernaturliga väsen alternativt skeenden.

dem menar således för att världen styrs från naturlagar, för att detta ej finns något liv alternativt någon planet bortom den jordliga.

Den sekulära humanismen utgår från människan

Sekulära humanister menar för att världen existerar materiellt utanför människan medvetanden, för att detta existerar möjligt för att erhålla insikt ifall denna planet genom empiriska undersökningar. Sekulära humanister menar för att legender samt andra övernaturliga berättelser är kapabel ge insikter inom hur detta existerar för att artikel människa, dock för att detta är kapabel existera felaktigt samt farligt för att betrakta dem likt bokstavligt sanna.

Den sekulära humanismen äger inga dogmer, levnadsregler, ritualer alternativt trosbekännelser.^[1]

I land representeras livsåskådningen från förbundet Humanisterna.

Det Nordiska humanistmanifestet ifrån sammanfattar dem nordiska humanistorganisationernas gemensamma värdegrund:

1. Humanism existerar ett sekulär livsåskådning. Den utgår ifrån för att människan existerar ett sektion från naturen, född fri samt lika inom värdighet samt rättigheter, försedd tillsammans med förnuft samt samvete.
2. Humanister menar för att detta ej finns någon förutbestämd fras tillsammans livet. Människan existerar fri mot för att hitta fras samt meningsfullhet inom sina egna liv; genom individuell reflektion, sociala interaktioner samt kulturen såsom mänskligheten skapat genom vetenskap, tänkesätt samt konstarterna.
3. Humanister förespråkar rationellt tänkande. bedömande ifrågasättande, informerade resonemang samt vetenskapliga metoder existerar människans bästa verktyg till för att nå pålitlig insikt ifall världen.
4. Humanismen uppmanar mot bedömande ifrågasättande från samtliga idéer samt åsikter, även sina egna. Människan bör söka efter dem bästa argumenten samt sträva efter för att ändra sig då dem framträda äga fel.
   Samtidigt har den låtit sig förenas med vitt skilda religiösa och politiska uppfattningar

   Yttrandefrihet besitter kritisk innebörd till för att åsikter bör behärska prövas inom öppen debatt.

5. Humanister anser för att demokratin, rättssamhället samt dem mänskliga rättigheterna existerar centrala, rationellt försvarbara värden. Människan existerar sektion från en samhälle samt besitter ansvar till sina medmänniskor samt miljön, både lokalt samt internationellt.

   dem anses måsta säkerställa för att jorden existerar beboelig på grund av framtida generationer.

6. Humanism verkar till lika rättigheter på grund av alla. Humanister försvarar religionsfriheten samt rätten på grund av samtliga människor för att välja sin personlig livsåskådning. Staten bör i enlighet med dem existera sekulär samt ej ge någon livsåskådning några speciella privilegier.

Den engelska originaltexten arbetades gemensamt fram från sex nordiska organisationer: Human-Etisk Forbund inom Norge, Humanistisk Samfund inom land, Siðmennt vid Island, dem finska humanisterna inom Suomen Humanistiliitto samt dem finska fritänkarna inom Vapaa-ajattelijain Liitto, samt Humanisterna.

Även den färöiska humanistorganisationen Húmanistafélag Föroya, såsom grundades , äger anslutit sig mot manifestet.

I Europa samlas sekulärhumanistiska organisationer inom europeisk Humanist samarbete (EHF) samt internationellt samlas flera organisationer inom paraplyorganisationen Humanists International (HI). HI förespråkar för att man bör nyttja termen humanism inom stället till begreppet sekulär humanism, tillsammans versalt H ("Humanism").

Man menar för att detta ger enstaka större legitimitet åt sekulär humanism likt livsåskådning samt fullfölja den mer jämställd tillsammans med religiösa livsåskådningar. Organisationer liksom önskar artikel medlemmar inom HI förväntas ställa sig på baksidan nästa uttalande:

"Humanism existerar ett demokratisk samt moralisk livsåskådning, likt hävdar för att människor äger riktig samt skyldighet för att ge fras samt struktur åt sina egna liv.

Den står till uppbyggandet från en mer mänskligt samhälle genom ett etik baserad vid mänskliga samt andra naturliga värden inom ett anda från förnuft samt fritt jobb genom mänskliga förmågor. Den existerar ej teistisk samt den accepterar ej övernaturliga beskrivningar från verkligheten."^[2]

Religiös humanism

[redigera | redigera wikitext]

Även religiösa humanistiska föreningar finns ovan bota världen.

Exempelvis finns kristen humanism företrädd inom land genom Förbundet kristen humanism.

Transhumanism

[redigera | redigera wikitext]

Transhumanism existerar ett skarpsinnig samt vetenskaplig strömning såsom uppstod beneath andra hälften från talet, var man förespråkar för att nya vetenskapliga samt teknologiska framsteg skall användas till för att utveckla människan.

Den brukar definieras såsom ett fusion från humanism samt futurism. World Transhumanist Association existerar enstaka internationell organisation liksom grundades från Nick Bostrom samt David Pearce. inom landet finns den nationella organisationen Människa Plus.

Kritik mot humanism, samt antihumanism

[redigera | redigera wikitext]

Sedan renässansen besitter humanismen varit normen inom dem flesta västerländska civilisationers idévärld, dock ifrån samt tillsammans med talet besitter detta framkommit bedömning, vilket bland annat gäller grundsatsen för att människan placerar sig inom centrum inom stället till för att titta sig liksom mot modell ett sektion inom den ekologiska ordningen (se vidare Luc Ferry), vid individualismen såsom från kollektivister betraktas likt egoism, samt vid bildningsidealen likt mot modell eugenikens inhumana konsekvenser påståtts falsifiera.

enstaka från humanismens maximalt framstående kritiker existerar Michel Foucault; denne samt hans anhängare menar för att humanismens subjektbegrepp epistemologiskt sett ej är kapabel utgöra fundament till objektiv vetenskap, till detta ger logiskt för att begreppsbildning existerar omöjlig samt medvetande blir ett projicering. Den marxistiska filosofen Louis Althusser fanns uttalat antihumanist, samt menade för att dem värden liksom humanisterna förespråkar existerar enstaka förljugen borgerlig konstruktion.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Huvudsakliga källor

[redigera | redigera wikitext]

• Ahlberg, Alf, Humanismen (Sthlm )
• Bergman, Anders, Humanismens födelse (Sthlm )
• Burckhardt, Jacob, "The Humanists", The Civilization of the Renaissance in Italy
• Kristensson Uggla, Bengt, Slaget angående verkligheten (Sthlm )
• Landquist, John, Pedagogikens historia, (Åttonde upplagan, skogsdunge )
• Vårt kulturarv III-IV, red.

  P. Krarup, H. Holmboe, K. Gierow (Helsingborg )