När börjar barn i dagis
Förskola inom Sverige
- Den denna plats artikeln handlar ifall förskola inom Sverige. För förskolan ur en internationellt perspektiv, titta Förskola.
Förskolan inom Sverige existerar ett aktivitet till unge inom åldrarna 1–5 kalenderår.
Förskolans avsikt formuleras inom skollagen: "Förskolan bör stimulera barns tillväxt samt utbildning samt tillhandahålla barnen enstaka trygg vård. Verksamheten bör utgå ifrån enstaka helhetssyn vid barnet samt barnets behov samt utformas sålunda för att vård, tillväxt samt utbildning bildar enstaka totalitet.
Detta eftersom de små då leker mest parallellt och inte med jämnårigaFörskolan bör främja allsidiga kontakter samt social gemenskap samt förbereda barnen till fortsatt utbildning".
I land existerar kommunerna i enlighet med team ansvariga för att tillhandahålla förskola till unge liksom existerar folkbokförda inom landet, vilket sker ifrån samt tillsammans med en års ålder.[1] noggrann vilket fritidshemmet existerar verksamheten frivillig, samt sedan 1970-talet äger allt fler små människor skrivits in inom verksamheten.[2]
På förskolor arbetar förskollärare likt ansvarar till för att förskolan följer målen inom läroplanen.[3] var kunna även jobba ytterligare anställda såsom barnskötare[4].
Verksamheten leds från enstaka skolchef, tidigare kallad förskolechef samt dessförinnan föreståndare.
Enskild förskola betecknar förskola vilket ej drivs från kommunen, utan från ytterligare huvudman, mot modell en aktiebolag alternativt en föräldrakooperativ. ett politiskt tillsatt nämnd ansvarar till dem kommunala förskolorna inom respektive samhälle.
detta förmå organiseras inom ett utbildningsnämnd likt ansvarar på grund av flera skolformer, alternativt såsom ett speciell nämnd tillsammans med ansvar särskilt till förskolan.
Om de är berättigade att börja kräver i allmänhet att de fyller 5 år före ett visst datum – vanligtvis i augusti eller septemberEtt förslag mot Pedagogiskt schema på grund av förskolan publicerades inom månad 1983. Sedan publicerades ”Det pedagogiska programmet på grund av förskola”n 1987.
Fram mot 1998 reglerades förskolan inom socialtjänstlagen. Då delades förskolan upp inom (heltids)-förskola samt deltidsförskola (6-årsverksamhet).
De flesta barnläkare och experter rekommenderar att man väntar tills barnet är 2 år innan de bör börja på förskolaFörskolans (heltids) avsikt plats då mot massiv sektion för att bedriva lärorik aktivitet till barnen beneath tiden föräldrarna arbetade, medan deltidsgruppen (deltidsförskola) plats skolförberedande aktivitet angående tre timmar vid förmiddag alternativt eftermiddag på grund av dem små människor vilket snart skulle börja skolan. andra äldre svenska namn till motsvarande verksamheter existerar småbarnsskola,[5] barnkrubba (kommer från för att detta nyfödda Jesusbarnet i enlighet med Bibelns historia återhämtade sig inom ett krubba), barnstuga, kindergarten, storbarnkammare samt barnträdgård (en direkt översättning från detta tyska termen Kindergarten, vilket ibland även använts vid svenska).
Den tidigare svenska förskolan till 6-åringar motsvaras sedan 1998 från förskoleklass.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Barnavården inom landet fanns mot enstaka start enstaka filantropisk aktivitet samt växte fram ur ett social nödvändighet; industrialiseringen gjorde detta omöjligt på grund av arbetande föräldrar för att uppfostra samt undervisa sina ungar hemma.
dem allra första formerna från barnomsorg till dem yngre barnen kallades småbarnsskola samt barnkrubba. Dessa småbarnsinstitutioner växte inom landet fram inom start från 1800-talet samt fanns heldagsomsorger tillsammans med klar religiös prägel likt riktade sig mot dem fattigaste barnen. Småbarnsskolans avsikt fanns för att uppfostra barnen inom enstaka religiös anda, medan barnkrubborna endast plats mot på grund av vård utan pedagogiska element.
Vid mitten från 1850-talet grundades Häggbladska småbarnsskolan, även kallad Bildningsanstalt på grund av små barn, nära Sergelgatan inom huvudstaden från Hanna samt Ulla Häggblad, döttrar mot Hedemoras kyrkoherde J. Häggblad samt kusiner mot Per Erik Svedbom. Skolan utformades efter kindergartensystemet, liksom Ulla Häggblad (senare Beskow) ägde studerat beneath Louise Fröbel inom Hamburg.[6] på grund av pojkarnas sektion fungerade den Staaffska skolan liksom ett överbyggnad till denna.
Fröbels barnträdgårdsrörelse, Kindergarten, nådde landet 1896 samt plats enstaka halvdagsomsorg tillsammans med utbildningssyfte. vid bas från avgifterna fanns den endast tillgänglig till dem rikaste medborgarna. Inom barnträdgårdarna lades fokus vid naturen, då insikt samt välmående endast ansågs möjligt för att nå genom att vara nära något mot naturen.
Barnträdgården fanns en pedagogiskt komplement mot hemmet, medan modern ägde detta omfattande ansvaret på grund av omsorgen.
Folkbarnträdgården öppnades inom Norrköping 1904, en plan från systrarna Ellen samt Maria Moberg. detta fanns en försök för att sammanföra barnkrubbornas heldagsomsorg tillsammans med barnträdgårdarnas pedagogiska aktivitet.
inom vissa kretsar strävade man efter för att sammanfoga vård tillsammans med kurs vid detta sättet, medan andra motsade sig detta.[7] Politikern Alva Myrdal publicerade boken Stadsbarn (1935) var denna argumenterade på grund av enstaka liknande småbarnsinstitution kallad "storbarnkammaren", vilket plats menad för att väva samman del- samt heltidsomsorgen.
Målet plats även för att utföra denna typ från vård tillgänglig på grund av samtliga samhällsklasser, mot skillnad ifrån barnträdgårdarna vilket riktade sig mot rika familjer.[8] Myrdal förkastade även religionens roll inom småbarnsverksamheten samt argumenterade på grund av en mer vetenskapsbaserat innehåll. Myrdal kom för att äga enstaka massiv effekt vid vilken riktning förskolan utvecklades inom.
År 1943 fattade riksdagen beslut ifall för att den svenska förskoleverksamheten skulle benämnas daghem samt lekskola inom stället på grund av barnkrubba respektive barnträdgård.[9] Detta trots protester ifrån bland andra Stina Sandels liksom ville behålla titeln barnträdgård inom avsikt för att värna Fröbels arv. Även önskemål ifrån den tidens barnträdgårdslärarinnor angående ett koppling mot skolans aktivitet avslogs.
Barnstugeutredningen tillsattes 1968 tillsammans med uppgift för att bland annat nedteckna en pedagogiskt schema till förskolan.[10] då Barnstugeutredningens effekt kom ut 1972 inom numeriskt värde volymer valde man samtidigt för att introducera begreppet förskola liksom detta officiella samlingsnamnet på grund av både del- samt heltidsomsorg.
Detta till för att märka verksamhetens pedagogiska grund.[11] Trots detta lever termen dagis, förkortningen från begreppet daghem såsom stiftades 1943, kvar inom folkmun.
Allt sedan barnstugeutredningens ingripande äger förskolan tagit fler samt fler steg inom riktning mot skolans verksamhet:
- 1996 blev tagna en politiska beslut angående för att förskolan skulle bli en del av tillsammans med utbildning samt skolbarnomsorg.
- 1998 flyttades således ansvaret på grund av förskolan ifrån socialdepartementet mot utbildningsdepartementet samt förskolan existerar för tillfället ett sektion från utbildningsväsendet.
Förskolan ingår ej inom skolplikten dock existerar enstaka rättighet till ungar mellan 1 samt 5 år.
- 1998 kom förskolans läroplan ut. enstaka ändring från denna gjordes tid 2010 likt bland annat betonar förskollärarnas samt förskolechefens ansvar.
- 2018 kom ännu enstaka ändring från läroplanen ut var även barnskötarnas roll tydliggjordes.
Tidslinje
[redigera | redigera wikitext]- 1836 – dem inledande småbarnsskolorna startades inom Nora samt Stockholm
- 1854 – Den inledande barnkrubban, Kungsholmens barnkrubba, öppnades inom Stockholm
- 1896 – Privata barnträdgårdar, efter tysk modell (Kindergarten), öppnade inom Stockholm
- 1899 – Systrarna Ellen (1874–1955) samt Maria Moberg (1877–1948) startade folkbarnträdgården inom sitt barnhem inom Norrköping.
Systrarna kom även senare för att driva förskollärarutbildningar.
- 1902 – Den inledande svenska barnavårdslagstiftningen kom
- 1935 – Alva Myrdals lärobok Stadsbarn publicerades
- 1943 – Efter enstaka statlig analys beslutades ifall statsbidrag mot förskolor samt barnkrubbor
- 1968 – Regeringen tillsatte Barnstugeutredningen samt begreppet "förskola" lanserades liksom samlingsord till den svenska barnomsorgen
- 1972 – Barnstugeutredningen blev ljus samt lade grunden på grund av förskolelagen, likt infördes 1975[12]
- 1975 – Kommunerna ålades för att ansvara till deltidsförskola mot varenda sexåringar
- 1991 – Rätten mot bidrag på grund av personaldrivna förskolor infördes
- 1995 – Rätten mot förskola utökades mot för att gälla ifrån en års ålder
- 1998 – enstaka läroplan på grund av förskolan infördes samt barnomsorgen flyttades ifrån socialdepartementet mot utbildningsdepartementet
- 2002 – Maxtaxa infördes
- 2003 – Allmän förskola på grund av fyra- samt femåringar infördes[13]
- 2006 – Etableringsfrihet på grund av förskolor samt fritidshem infördes[14]
- 2010 – Läroplanen ifrån 1998 reviderades[15] samt allmän förskola på grund av treåringar infördes
- 2018 – Läroplanen reviderades ytterligare[16]
Förskolans uppdrag
[redigera | redigera wikitext]Den svenska förskolan vänder sig mot unge mellan 1 samt 5 kalenderår samt motsvaras från detta liksom tidigare kallades daghem.
Förskolans läroplan säger för att ”utbildningen bör utgå ifrån ett helhetssyn vid unge samt barnens behov, var vård, tillväxt samt utbildning bildar enstaka helhet”.[17] Förskolans arbetsuppgift existerar för att möjliggöra på grund av vårdnadshavare för att analysera alternativt förvärvsarbeta, samt för att bedriva lärorik aktivitet likt synliggör varenda barns individuella behov samt främjar barnens välbefinnande, utbildning, lek samt tillväxt.
I landet besitter vårdnadshavare, såsom studera alternativt förvärvsarbetar, riktig för att placera sina små människor inom förskola ifrån en års ålder. Barnet äger riktig för att behålla platsen ifall vårdnadshavaren blir arbetslös alternativt föräldraledig. ifrån samt tillsammans med höstterminen detta tid barnet fyller år tre kalenderår besitter detta riktig mot allmän förskola 525 timmar per tid, vilket motsvarar 15 timmar inom veckan.[18] Den allmänna förskolan existerar avgiftsfri, på grund av övrig förskola betalar föräldrarna ett betalning.
dem flesta kommuner följer maxtaxan likt baseras vid föräldrarnas intäkt, var högsta avgiften existerar 1 260 kr inom månaden till inledande barnet.
Förskolan regleras från skollagen. All förskoleverksamhet existerar ansvarig för att följa enstaka läroplan, läroplan till förskolan (Lpfö 18) fastställd från Sveriges statsmakt. Läroplanen till förskolan existerar inom sin struktur uppbyggd likt övriga läroplaner samt definierar syfte, dock ej metoder.
mot skillnad ifrån detta obligatoriska skolväsendets läroplan innehåller förskolans enbart därför kallade strävansmål samt ej uppnåendemål.
I den här studien analyseras när barn börjar i förskola och när föräldrar önskar att barnen ska börja i förskoladetta existerar upp mot den enskilda förskolan samt pedagogerna för att välja vilken pedagogik samt vilka strategier dem använder till för att främja lärandet mot dessa strävandemål, för att producera möjligheter till utbildning inom förskolan.
Föräldrar besitter numera massiv chans för att påverka vilken förskola deras unge bör ett fåtal tillhöra.
Allt fler förskolor besitter ett speciell lärorik inriktning (exempelvis Reggio Emilia alternativt Waldorf) alternativt kunskapsprofil (exempelvis miljö, tungomål alternativt matematik).
Pedagogisk miljö inom förskolan
[redigera | redigera wikitext]Den pedagogiska miljön vid enstaka förskola ger förutsättningar till vilket barnen kunna uttrycka samt vid vilka sätt.[19]
Utformning från den pedagogiska miljön
[redigera | redigera wikitext]Utformningen från den pedagogiska miljön inom förskolan är kapabel äga innebörd till hur små människor blir uppfattade.
existerar barnen inom enstaka miljö liksom på grund av dem existerar ointressant förmå dem uppfattas vid en negativt sätt – sålunda vilket rastlösa alternativt ”stökiga” – medan identisk ungar inom ett miljö såsom på grund av dem existerar intressant är kapabel uppfattas vid en mer positivt sätt – således likt kompetenta samt engagerade.
Den pedagogiska miljön förmå även bidra till barnets självbild.[20][21] Utformningen från den pedagogiska miljön vid enstaka förskola handlar om:
- Fysiska miljön (exempelvis möbler samt leksaker
- Osynliga miljön (föreställningar samt funderingar såsom pedagogerna har).[19][21]
Pedagogisk miljö såsom den tredjeplats pedagogen
[redigera | redigera wikitext]Inom Reggio Emilia talas detta ifall miljön vilket den tredje pedagogen, tillsammans detta menas för att då miljön vilket barnen möter vid förskolan existerar intressant, meningsfull samt utmanande förmå den ses likt enstaka tredjeplats pedagog på grund av barnen.
tillsammans dem andra numeriskt värde pedagogerna till en ungar menas dem andra barnen samt pedagogerna.[19][22]
Dokumentation inom förskolan
[redigera | redigera wikitext]Arbetet inom förskolan bör i enlighet med Läroplan till förskolan dokumenteras på grund av för att behärska följas upp, utvecklas samt utvärderas. Förskollärare besitter en ansvar på grund av för att varenda barns utbildning samt tillväxt dokumenteras.
Hur går inskolningen till när ditt barn börjar på dagis / förskola? Inskolningen pågår ofta i cirka 2 veckor då barnet får vänja sig vid den nya miljön som dagiset innebär för ett litet barntill för att behärska följa barns kunskapsutveckling samt förbättra verksamheten bör arbetslaget nyttja olika former från dokumentation.[23] register inom förskolan är kapabel inom nära bemärkelse innebära för att samla in samt sammanställa olika former från information.[24] inspelade eller skrivna bevis inom förskolan förekommer både inom motsvarande samt digital form eller gestalt.
Valet från dokumentationsform får konsekvenser på grund av vilket såsom synliggörs inom dokumentationen.[25] Den bör äga en klart avsikt samt fokus.[26] inom förskolan förekommer exempelvis register tillsammans med text samt penna[27] samt tillsammans med digitala verktyg vilket smartmobil alternativt pekplattor. dem senare innehåller funktioner till filminspelning, ljudupptagning, fotografering samt anteckningsmöjligheter.[28]
Fotografering
[redigera | redigera wikitext]Fotografering existerar en verktyg till vuxna samt ungar.
Fotografering inom förskolan sker inom syftet för att registrera därför synliggörs barnens utbildning inom förskolan.[27]
Ljudupptagning
[redigera | redigera wikitext]Ljudupptagning används till för att utföra detta möjligt för att minnas händelser samt samspel inom efterhand.[27]
Film
[redigera | redigera wikitext]Filminspelning inom förskolan används till för att utföra detta möjligt för att fånga sekvenser innehållande ljud, rörelser samt kroppsspråk.[29]
Spaltdokumentation
[redigera | redigera wikitext]Med hjälp från spaltdokumentation går detta för att titta olika händelseförlopp bland barnen.[29] Spaltdokumentation består från en schema tillsammans med tre spalter såsom görs tillsammans med text samt skrivredskap.
Vanligt förekommande rubriker inom dem tre spalterna existerar vad barnen gör, vilket dem säger samt egna reflektioner.[27]
Mediepedagogik
[redigera | redigera wikitext]Mediepedagogik inom förmå användas förskolan inom landet. detta handlar ifall för att nyttja olika medier såsom inspiration inom detta pedagogiska arbetet inom barnets utvecklingsprocess.
Avsikten tillsammans mediepedagogik inom förskolan existerar för att förbättra barns medvetande på grund av sin omvärld.[30]
Digitala verktyg
[redigera | redigera wikitext]Digitala verktyg utgör enstaka huvud sektion inom en mediepedagogiskt arbete.[31] tillsammans med digitala verktyg förmå barnets läs- samt skrivutveckling främjas.[32]
Olika former från IT-verktyg äger blivit enstaka självklar sektion vid flera förskolor runt angående inom landet.
När ditt barn skall sluta på en förskola måste denna plats skriftligen sägas upp minst två månader innan det datum då barnet ska slutaSurfplattan existerar en från dem digitala verktyg vilket används inom pedagogiken. Surfplattan är kapabel även användas såsom en dokumentationsverktyg inom förskolans verksamhet.[33]
Läroplanen på grund av förskolan
[redigera | redigera wikitext]I Läroplanen på grund av förskolan framgår för att unge behöver förmåga för att kommunicera samt söka sig fräsch insikt eftersom oss lever inom en samhälle likt existerar präglat från en stort informationsflöde samt enstaka snabb förändringstakt.
Vidare uttrycker läroplanen formuleringar liksom för att verksamheten bör präglas från demokrati.[19]
I Läroplanen på grund av förskolan (kapitel 2.2) framgår för att "förskolan bör sträva efter för att varenda unge utvecklar nyfikenhet på grund av bilder, texter samt olika medier samt sin förmåga för att nyttja sig från, tolka samt samtala angående dessa." Vidare står detta för att "förskolan bör sträva efter för att varenda små människor utvecklar sin förmåga för att urskilja teknik inom vardagen samt utforska hur lätt teknik fungerar".[34]
Hållbar tillväxt inom förskolan
[redigera | redigera wikitext]Förskolans läroplan (lpfö 98)[20] består från syfte såsom svensk förskola bör jobba mot.
ett massiv sektion från läroplanen handlar angående hur pedagog inom förskolan bör jobba mot för att fostra demokratiska samhällsmedborgare tillsammans med acceptans mot olikheter.[20] Förskolan besitter inom övning för att utbilda små människor vilket litar vid sin förmåga samt äger viljan för att frambringa någonting nytt.[19]
Läroplanen till förskolans uppgift inom tungomål samt överföring, naturvetenskap samt teknik samt matematik äger förtydligats inom den reviderade läroplanen.[20] Läroplanen på grund av förskolan innehåller även uppgift inom uppföljning, bedömning samt utveckling.[35]
Förskolans utemiljö
[redigera | redigera wikitext]Med utemiljö inom förskolan menas miljön barnen besitter ingång mot ute vid förskolan, deras utegård.
inom läroplanen 98, reviderad 2016 skriver man att:
”Barnen bör behärska växla mellan olika aktiviteter beneath dagen. Verksamheten bör ge utrymme till barnens egna planer, fantasi samt kreativitet inom lek samt läran dem såväl inom byggnad likt utomhus. Utomhusvistelsen bör ge chans mot lek samt andra aktiviteter både inom planerad miljö samt inom naturmiljö.” (s 7)[36]
Lärande inom utemiljö
[redigera | redigera wikitext]Under 1970-talet kom regler ifall hur dem olika delarna från utegården skulle titta ut till för att bidra mot barnens givande utbildning.
mot modell skulle inspirerande miljöer på grund av sandlek, rörelselek, bygglek, vattenlek, trädgårdsskötsel samt djurskötsel existera minimalt 55 kvadratmeter.[37]
Idag finns nya regler angående hur utegården vid förskolan skall existera uppbyggd inom Plan- samt bygglagen (PBL).[38]
Odling
[redigera | redigera wikitext]Något flera förskolor använder sig från existerar odling samt kompost vid förskolans utegård.[39]
Effekter från förskolan
[redigera | redigera wikitext]Syftet tillsammans med förskolan existerar för att
- föräldrarna bör behärska arbeta
- främja barnens välbefinnande samt utveckling.
- bidra mot för att barnens livschanser bör utjämnas.
År 2017 gjorde Folkhälsomyndigheten enstaka granskning från aktuell undersökning liksom visar för att förskolan besitter positiva effekter vid barnens psykiska välbefinnande, samt senare, studieresultat.[40] enstaka forskningsöversikt ifrån Institutet till arbetsmarknads- samt utbildningspolitisk granskning (IFAU) visar för att små människor liksom gått inom förskola inom allmänhet ej äger högre kognitiva färdigheter, dock utbildar sig längre samt äger högre inkomst samt aktivitet likt vuxna.
inom den senare rapporten analyserades studier liksom skattat effekter från för att vandra inom förskola genom sålunda kallade naturliga experiment var deltagandet inom förskola ej existerar beroende från attribut hos barnet alternativt dess föräldrar, utan snarare från politiska beslut alternativt reformer.[41] Även OECD beskriver för att små människor såsom besitter gått inom enstaka förskola från upphöjd standard besitter större sannolikhet för att klara sig utmärkt inom skolan samt vid arbetsmarknaden.[42]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Ahlgren Marianne, red (2016). Samhällsguiden: ett handbok inom offentlig service (28:e omarbetade upplagan).
Stockholm: Wolters Kluwer. sid. Kap. 2. Libris19579989. ISBN 9789138326800
- ^”Barn samt anställda inom förskolan hösten 2012”. Skolverket. 14 mars 2013. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65a4a6/1553964867680/pdf2983.pdf. Läst 20 november 2022.
- ^”Så denna plats fungerar förskolan”. www.skolverket.se.
Arkiverad ifrån originalet den 18 månad 2022. https://web.archive.org/web/20221218121324/https://www.skolverket.se/for-dig-som-.../elev-eller-foralder/skolans-organisation/sa-har-fungerar-forskolan. Läst 18 månad 2022.
- ^Arnér, Elisabeth (2009). Barns påverkan inom förskolan - ett fråga ifall demokrati (1:3).
Lund: Studentlitteratur AB. sid. 42
- ^Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria (2:1). Lund: Studentlitteratur AB
- ^Heckscher, Ebba, Några drag ur den svenska flickskolans historia: beneath fleres medverkan samlade, Norstedt & söner, huvudstaden, 1914
- ^Halldén, Gunilla (2009). "Daghem alternativt förskola - Beteckningarnas innebörder".
I: träd, J. Lindgren, C. ortnamn eller efternamn, M. & Zetterqvist Nelson, K. Historien, barnen samt barndomarna: vilket existerar problemet? enstaka vänbok mot Bengt Sandin
. Linköping: Linköpings högskola. Libris11442994 - ^Myrdal, Alva (1935). Småbarnen inom städerna. Ingår i: Simmons-Christenson, G., red (1981). Det beror på att innan den åldern är fortfarande behoven av att umgås med andra barn begränsade
idéer angående små barns fostran. Stockholm: Natur & Kultur
- ^Hatje, Ann-Katrin (1999). Från treklang mot triangeldrama: barnträdgården vilket en kvinnligt samhällsprojekt beneath 1880-1940-talen. Lund: Historiska media. ISBN 9789188930545
- ^Nordin-Hultman, Elizabeth (2004). Pedagogiska miljöer samt barns subjektskapande (1).
Stockholm: Liber
- ^Halldén, Gunilla (2009). "Daghem alternativt förskola - Beteckningarnas innebörder". I: träd, J. Lindgren, C. ortnamn eller efternamn, M. & Zetterqvist Nelson, K. Historien, barnen samt barndomarna: vilket existerar problemet? enstaka vänbok mot Bengt Sandin. Linköping: Linköpings högskola.
sid. 129. Libris11442994
- ^”Nationalencyklopedin – Barnstugeutredningen”. http://www.ne.se/barnstugeutredningen. Läst 11 november 2011.
- ^Skolverket: Maxtaxa samt allmän förskolaArkiverad 5 augusti 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Riksdagen - Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU13
- ^Skolverket: Läroplan till förskolan.
Reviderad 2010.Arkiverad 9 juni 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^”Läroplan på grund av förskolan, Lpfö 18”. www.skolverket.se. https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo-18. Läst 19 september 2021.
- ^”Läroplan (Lpfö 18) på grund av förskolan”. www.skolverket.se.
https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan. Läst 20 månad 2020.
- ^Skollag (2010:800) Kap. 8, 16 § "skollagen"
- ^ [abcde] Lundgren Öhman, Ulla-Karin (2014). Mediepedagogik vid barnens villkor..
ISBN 978-91-9817-622-3. Läst 12 november 2016
- ^ [abcd] ”Läroplan på grund av förskolan Lpfö 98”. Arkiverad ifrån originalet den 3 månad 2017. https://web.archive.org/web/20170203124113/http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442. Läst 12 november 2016.
- ^ [ab] Elm Fristorp samt Lindstand, Annika samt Fredrik (2012). Design till utbildning inom förskolan
- ^Strong-Wilson, Teresa; Ellis, Julia. ”Children and Place: Reggio Emilia's Environment As Third Teacher”. Theory Into Practice 46 (1): sid. 40–47.
doi:10.1080/00405840709336547. ISSN0040-5841. http://dx.doi.org/10.1080/00405840709336547. Läst 21 månad 2017.
- ^”Läroplan till förskolan. Reviderad 2016”. www.skolverket.se. Arkiverad ifrån originalet den 7 november 2018. https://web.archive.org/web/20181107035602/https://www.skolverket.se/publikationer?id=2442. Läst 20 månad 2017.
- ^Vallberg Roth, AnnChristine; Månsson, Annika (2010). ”Dokumentation samt granskning inom förskolan”.
i Riddersporre, Bim & Persson, Sven. Utbildningsvetenskap på grund av förskolan. Stockholm: Natur & kultur
- ^Svenning, Bente (2011). Vad berättas angående mig?: barns rättigheter samt möjligheter mot effekt inom förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur
- ^”Kvalitetsarbete inom praktiken”. www.skolverket.se.
Arkiverad ifrån originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317055040/https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3381. Läst 20 månad 2017.
- ^ [abcd] ”Uppföljning, evaluering samt tillväxt inom förskolan: lärorik dokumentation” ( PDF). www.skolverket.se.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659d3f/1553964384353/pdf2808.pdf. Läst 20 månad 2017.
- ^Parnell, Will; Bartlett, Jackie (2012). ”iDocument: How smartphones and tablets are changing documentation in preschool and primary classrooms”. YC ung Children (Washington: National Association for the Education of ung Children) 67 (3): sid. 50-57.
ISSN15386619. Arkiverad ifrån originalet den 16 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170316205806/http://www.naeyc.org/yc/pastissues/2012/may. Läst 16 mars 2017.
Arkiverad 16 mars 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine. - ^ [ab] Wehner-Godée, Christina (2010). Att fånga lärandet: lärorik register tillsammans med hjälp från olika medier (2.
uppl). Stockholm: Libris
- ^Lundgren Öhman, Ulla-Karin (red.) (2014). Mediepedagogik vid barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget
- ^Åkerblom, Therés (2014). Barns förmågor vid ett digital arena. I:Mediepedagogik vid barnens villkor
- ^Forsling, Karin (2011). Digital kompetens inom förskolan.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:490546/FULLTEXT01.pdf. Läst 21 månad 2017
- ^Svensson Helena samt Johansson Veronica (2013). Surfplattan såsom pedagogiskt verktyg inom förskolan. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:661929/FULLTEXT01.pdf. Läst 21 månad 2017
- ^Skolverket (98 rev.
2016). Läroplanen på grund av förskolan. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442
Arkiverad 3 månad 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine. - ^”Systematiskt kvalitetsarbete inom förskolan”.
Arkiverad ifrån originalet den 23 november 2016.
https://web.archive.org/web/20161123110406/http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete. Läst 12 november 2016.
- ^”Läroplan på grund av förskolan Lpfö 98 reviderad 2016”. Arkiverad ifrån originalet den 4 månad 2016. https://web.archive.org/web/20161204134739/http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442. Läst 30 november 2016.
- ^Mårtensson, Fredrika (2004). Landskapet inom leken: enstaka forskning från utomhuslek vid förskolegården
- ^”Utemiljöer såsom allmänt intresse”. Boverket. Som uppsägningsdatum räknas den dag som förskolan mottagit den skriftliga uppsägningen
Arkiverad ifrån originalet den 4 månad 2017. https://web.archive.org/web/20170204090046/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/detaljplan/temadelar-detaljplan/barn-och-ungas-utemiljoer/utemiljoer-som-allmat-intresse/. Läst 3 månad 2017.
- ^Åkerblom, Petter (2000). Gröna uppgifter 2000:4, Barnens rättigheter – vuxnas skyldigheter
- ^”Förskolans inflytande vid barns välmående – ett översyn från den vetenskapliga litteraturen”.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3addb7a81de44a8b8a8f4bfa29b8306c/forskolans-paverkan-barns-halsa-01086.pdf. Läst 20 månad 2018.
- ^”Universal preschool programs and long-term child outcomes: A systematic review”. https://www.ifau.se/sv/Press/Meddelanden/forskningsoversikt-om-de-langsiktiga-effekterna-av-att-ga-i-forskola/. Läst 20 månad 2018.
- ^OECD (2020). Early Childhood Education: Equity, Quality and Transitions - Report for the G20 Education Working Group.
https://web-archive.oecd.org/2020-10-29/568408-early-childhood-education-equity-quality-transitions-G20.pdf. Läst 25 månad 2024