faxvein.pages.dev









Finns det hajar i norge

Vithaj

Vithaj (Carcharodon carcharias) existerar ett haj likt tillhör familjen håbrandshajar. Vithajen existerar den största idag levande rovfisken, samt den tredjeplats största hajarten. Den lever inom svalare subtropiska områden, samt dess primära att födas består från sjömat samt marina däggdjur såsom den jagar aktivt.

Nej, inte beteendemässigt

Den tillhör den lag från hajar liksom existerar regionalt heteroterm då den mot viss sektion är kapabel reglera sin kroppstemperatur genom tre stycken värmeväxlare samt upprätthålla enstaka högre temperatur även inom kallare en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, något liksom utför för att den förmå simma mer effektivt.

Utseende samt anatomi

[redigera | redigera wikitext]

Vithajen existerar den största för tillfället levande rovfisken, samt den tredjeplats största hajarten.[2] Hanar blir oftast uppåt 3,5–4 meter samt honor något större vid mellan 4,5 samt 5 meter.[3] Beträffande maxstorleken konstaterar forskarna Richard Ellis samt John E.

McCosker 1991 inom boken The Great vit Shark för att dem största vithajarna varierar mellan 6 samt 6,5 meter, samt för att detta ej finns några vetenskapliga belägg på grund av dem ofta cirkulerande uppgifterna angående vithajar vid 7 meter alternativt större.[3] Den största bekräftade vithajen fångades 1956 inom Villeneuve-lès-Maguelone, land i västeuropa samt fanns 5,89 m utdragen.

Den finns idag bevarad inom full skal vid zoologiska museet inom Lausanne, Schweiz.[4] i enlighet med IGFA uppgår den största vikten vid en hittills infångat exemplar mot 1 208 kg,[5] dock detta finns flera andra data ifall vithajar såsom vägt ovan 3 000 kg.[6][7] Vithajar kunna bli upp mot 70 år.[8]

Endotermi

[redigera | redigera wikitext]

Vithajen existerar ett från dem fiskar likt förmå upprätthålla ett betydligt högre temperatur inom kroppen än inom detta omgivande vattnet, vilket kallas endotermi.

detta finns tre varianter från endotermi var vithajens variant kallas regional heterotermi, vilket innebär för att den kvarhåller värme enbart inom vissa delar från kroppen mot skillnad ifrån fåglar samt dem flesta däggdjur såsom håller värmen inom bota alternativt större delen från kroppen. Regional heterotermi hos vithajen existerar möjligt vid bas från tre stycken värmeväxlare inom form eller gestalt från täta nätverk från små artärer samt vener.

Dessa värmeväxlare existerar belägna inom simmusklerna, främre delen från dem interna organen samt runt hjärnan. Detta fullfölja för att vithajen även inom kalla dricksvatten förmå simma effektivt samt utan för att hjärnans handling påverkas. Denna anpassning existerar troligen evolutionärt kopplad tillsammans med vithajens inflyttning mot tempererade vatten.[9]

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Vithajen besitter ett från dem största geografiska utbredningarna från varenda hajar samt förekommer inom dem flesta ocean, likt Stilla havet, Atlanten, från indien oceanen samt Medelhavet.

dem håller mot både inom grunda samt djupa dricksvatten, dock sällan djupare än 300–500 meter.


  • finns  detta hajar  inom norge

  • detta största djup enstaka vithaj konstaterats vid existerar 1 280 meter. Satellitstudier samt genetiska studier tyder vid för att vithajen kunna migrera långa sträckor.[10] detta finns inga bevis såsom tyder vid för att vithajen förekommer inom land alternativt norra Europa. Vithajen existerar ej rapporterad inom Storbritannien alternativt Irland, detta nordligaste fyndet inom Europa kommer ifrån området utanför vattendrag flod i frankrike samt La Rochelle inom Frankrike[11].

    Vithaj (Carcharodon carcharias) är en haj som tillhör familjen håbrandshajar

    Ekologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Vithajen äter sjömat, sälar, kadaver, andra hajar samt detta sker för att den äter fåglar. Vithajar existerar troligen ensamlevande dock dem besitter ett social hierarki. Vithajarnas tänder existerar något som har fått en viss form eller struktur till för att skära samt förmå bland annat skära genom segt animalisk föda, ben samt senor.

    Vissa systematiker menar för att vithajen existerar släkt tillsammans enstaka utdöd hajart, Megalodon, även kallad jättetandhaj (Carcharodon megalodon). Denna antas äga haft en liknande utseende såsom vithajen, dock kunde bli upp mot 16 meter utdragen samt väga ovan 52 ton. andra systematiker hävdar för att numeriskt värde olika arter ej behöver existera nära släkt till för att dem liknar varandra, då dem lika gärna är kapabel äga varit objekt till en liknande selektionstryck samt miljöpåverkan, därför kallad konvergent evolution.

    I södra Sydafrika nära Kapstaden besitter en intressant beteende observerats. varenda vinter samlas en flertal vithajar inom False Bay runt ön Seal Island. inom sin jaktverksamhet vid dem pälssälar såsom håller mot var beneath vinterhalvåret kunna man observera vithajar, stora samt små, då dem bryter vattenytan inom snabba samt kraftfulla angrepp vid sitt byte.

    Fenomenet kallas breaching (bryta igenom).

    Vithajar samt människor

    [redigera | redigera wikitext]

    Status samt hot

    [redigera | redigera wikitext]

    Internationella naturvårdsunionen kategoriserar vithajen likt känslig (VU) samt dess utvecklingstrend existerar negativ.[1] Största hoten utgörs från för att individer fastnar vilket bifångst nära kommersiellt fiske.

    Vithajen jagas även till produktion från artefakter samt troféer, från fenor, tänder samt käkar. Man fångar dem även på grund av konsumtion, dock tar då enbart deras fenor vilket används likt ingrediens inom hajfenssoppa.[1]

    Hajattacker mot människan

    [redigera | redigera wikitext]

    På bas från storlek samt födoval existerar vithajen potentiellt farlig även på grund av människan samt vithajen hör mot dem hajar likt står på grund av flest allvarliga angrepp.

    Sannolikheten för att bli angripen från enstaka vithaj existerar dock små, samt människans fruktan på grund av hajar står ej inom relation mot antalet hajattacker. detta sker 75–100 hajattacker (exklusive småbett) varenda tid varav 5–6 stycken tillsammans dödlig utgång.[12]Av dessa siffror står vithajen endast till ett mindre del: år 2000–2010 skedde sammanlagt 66 angrepp från vithaj mot människor, samt från dessa angrepp plats 14 stycken tillsammans med dödlig utgång.[13]

    Det debatteras livligt varför vithajen attackerar människor.

    Den internationellt erkände hajsystematikern samt forskaren Leonard Compagno tycker för att man istället bör vända vid frågeställningen. tillsammans tanke vid detta låga antalet angrepp samt dem flera miljoner människor såsom existerar inom haven varenda ljus tycker Leonard för att den stora frågan är: varför attackerar hajar oss därför sällan?[14].

    Varför vissa hajar inom sällsynta fall attackerar oss äger man inget svar vid, dock detta finns enstaka sektion populära teorier. Somliga hävdar för att hajarna helt enkelt tror för att människan existerar något från deras vanliga byten, mot modell säl. då ett surfare ligger vid ett surfingbräda samt paddlar förmå hajen tro för att detta existerar enstaka säl samt anfaller, dock ångrar sig då dem upptäcker för att således ej plats fallet.

    Den teorin går beneath namnet »mistaken identity«-teorin. Dagens vetskap ifall vithajens visuella observation gör starkare ej denna teori. Vissa vetenskapsman tror för att vithajens ögonkontakt liknar människans, ifall detta stämmer därför existerar denna teori ej speciellt trolig.[15]

    En ytterligare teori existerar för att detta handlar ifall hajens självförsvar alternativt försvar från territorium.

    Hajar äger rikligt tillsammans med nervanslutningar mot tänderna, detta existerar tillsammans med tänderna dem "känner" sig fram, liksom enstaka människa använder händerna.

    Håbrandens kött anses vara en delikatess, och överfiske har fått beståndet att falla drastiskt

    Vithajar byter att födas då dem existerar cirka 3 meter långa, förutom sjömat därför börjar dem då även för att ta marina däggdjur. enstaka teori existerar för att vithajar just runt denna storlek "testar" sig fram.[16] detta existerar svårt för att bekräfta denna teori eftersom längduppgifter inom hajattackstatistiken existerar baserade vid mänskliga ögonmått inom stressade situationer.

    Överhuvudtaget existerar detta svårt för att nyttja hajattackstatistik inom vetenskapliga syften då statistiken kunna yttra mer ifall människans beteende än hajens. Statistik blir ej resultat förrän den säger någonting. Frågan "vad betyder allt detta, ifall någonting alls" bör ständigt ställas.[17] mot modell därför reducerar hajattacker mellan klockan 12.00 samt 13.00 vid dagen.

    Detta behöver ej yttra någonting ifall hajarnas beteende utan kunna likaväl förklara för att förutsättningarna mot förbindelse mellan hajar samt människor reducerar nära denna tidsperiod vid dagen, eftersom flera människor då går samt äter.

    Däremot toppar vithajen i antal utförda hajangrepp mot människan bland alla världens hajar

    detta sker flest angrepp nära soliga dagar, något likt kunna bero vid för att detta finns betydligt fler människor liksom badar då. inom tre mot fyra andel från vithajsattackerna påstås den attackerande hajen äga varit ovan 7 meter.[18] såsom beskrivs inom inledande stycket existerar denna längd ej speciellt sannolik samt ingenting likt förekommer inom vetenskaplig litteratur.

    Vithajens storlek, samt för att den naturligt bara lever inom havet, fullfölja för att detta liksom till flera andra hajarter, existerar ytterst svårt för att analysera den inom naturen samt ingen vithaj besitter ännu överlevt inom akvarium beneath någon längre period. en fåtal studier äger gjorts inom naturen, antingen genom direkta observationer, var individer vanligtvis identifieras från karaktärsdrag vid ryggfenan, alternativt omväg tillsammans med telemetri, detta önskar yttra för att enstaka ultraljudssändare fästs vid hajen, vilket sedan avlyssnas ifrån ett båt.

    vid senare tidsperiod besitter även mer avancerade sändare använts var man ej behöver avlyssna sändaren, då den via satellit skickar den resultat vilket den samlar in. vid detta sätt förmå man ett fåtal känna till plats hajen simmar, hur fort, då vid dygnet, samt därför vidare.

    Dr Kenneth Goldman visade tillsammans hjälp från sändare för att vithajarna runt Farallonöarna utanför Kalifornien rör sig längs botten sålunda länge vilket djupet ej överstiger 30 m.

    Dessutom ägde större individer mindre områden vilket dem rörde sig ovan än vilket dem mindre individerna ägde. Antagligen kunde dem större samt mer erfarna individerna tillgodose sina energibehov inom en mindre plats eftersom dem var jagar sälar, såsom lever inom kolonier. dem yngre samt mindre erfarna individerna blev kanske utkonkurrerade från dem större, samt detta gjorde för att dem måste röra sig ovan större områden på grund av för att hitta tillräckligt tillsammans att födas.

    Detta existerar emellertid mot massiv sektion spekulationer, samt detta skulle behövas fler studier vid vithajens ekologi samt beteende innan man skulle behärska förstå dess liv.

    Forskning nära Seals Island, Sydafrika visar för att vithajarna var existerar många selektiva. ett videokamera placerades vid ett sälattrapp vilket konstruerats noga till för att efterlikna enstaka säl.

    detta visade sig för att dem allra flesta angrepp avbröts bara 1 meter ifrån ytan. detta kostar många energi för att hoppa efter enstaka säl därför detta gäller till vithajen för att investera energin vid korrekt sätt.[19]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abc] Rigby, C.L., Barreto, R., Carlson, J., Fernando, D., Fordham, S., Francis, M.P., Herman, K., Jabado, R.W., Liu, K.M., Lowe, C.G, Marshall, A., Pacoureau, N., Romanov, E., Sherley, R.B.

      & Winker, H. 2019. Carcharodon carcharias. The IUCN Red List of Threatened Species 2019: e.T3855A2878674. https://dx.doi.org/10.2305/IUCN.UK.2019-3.RLTS.T3855A2878674.en. Läst 26 januari 2020.

    2. ^”Största hajarna inom världen - höjdpunkt 10 listor”. http://topp10listor.se/topp-10-storsta-hajarna/. Läst 31 augusti 2014. 
    3. ^ [ab] [1]
    4. ^”VithajSafari.se - Dykning tillsammans med vithaj samt andra hajar inom Sydafrika”. VithajSafari.se - Dykning tillsammans med vithaj samt andra hajar inom Sydafrika.

      https://www.vithajsafari.se/vaerldens-stoersta-vithaj. Läst 1 april 2018. 

    5. ^Ellis, Richard; McCosker, Ellis; John E.; Giddings, Al (1991) (på engelska). Great vit Shark (ett). New York: HarperCollins. ISBN 0-8047-2529-2 
    6. ^Ramón Bonfil (24 juli 2006). ”Great vit shark”. ARKive.

      Arkiverad ifrån originalet den 20 januari 2018.

      Vilken roll spelar hajar i havsmiljön? Hajar spelar en viktig roll i ekosystemet genom att reglera populationsnivåer av byten och upprätthålla balans i havsmiljön

      https://web.archive.org/web/20180120020702/http://www.arkive.org/great-white-shark/carcharodon-carcharias/. Läst 23 januari 2018. 

    7. ^Craig R. McClain et al.: Sizing Ocean Giants: Patterns of Intraspecific storlek Variation in Marine Megafauna. PeerJ 3, 2015, doi:10.7717/peerj.715.
    8. ^http://news.sciencemag.org/plants-animals/2014/01/scienceshot-great-whites-live-twice-long-thought?rss=1
    9. ^http://www.elasmo-research.org/education/topics/p_warm_body_1.htm%7CPublisher: "ReefQuest Centre for Shark Research"
    10. ^”"Proposal to include Carcharodon carcharias (Great vit Shark) ifrån Appendix inom mot Convention of International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora (CITES)"” (PDF).

      "CITES". Arkiverad ifrån originalet den 9 månad 2008.

      De minsta hammarhajarna är mindre än en meter långa när de är fullvuxna, medan de största – den stora hammarhajen – blir omkring sex meter långa och kan vara farliga för människor

      https://web.archive.org/web/20081209012120/http://www.cites.org/eng/cop/11/prop/48.pdf. Läst 29 november 2008. 

    11. ^Bernvi, David C. (2021). Vithajen inom Medelhavet. Librishttp://libris.kb.se/bib/8nr86sv86k70rh42. ISBN 9789198559446. Läst 31 månad 2021 
    12. ^Ralph S. Collier. 2003 "Shark attacks of the twentieth century" blad xv
    13. ^”ISAF Statistics for Worldwide Unprovoked vit Shark Attacks Since 1990”.

      10 månad 2011.

      Det finns över 500 kända arter av hajar över hela världen, och nya arter upptäcks fortfarande regelbundet

      http://www.flmnh.ufl.edu/fish/sharks/White/whitesharkdecade.html. Läst 19 augusti 2011. 

    14. ^Leornardo Compagno. 2003 "Sharks of the world" blad 52-53
    15. ^Ralph S. Collier. 2003 »Shark attacks of the twentieth century« sida 217
    16. ^ David C. Bernvi. 2003 "Världens hajar sektion 1"
    17. ^Ralph S. Collier. 2003 "Shark attacks of the twentieth century" blad 199
    18. ^Ralph S.

      Collier.

      Vithajen är den största nu levande rovfisken, och den tredje största hajarten

      2003 "Shark attacks of the twentieth century" blad 214

    19. ^ Jeff Kurr, Scott Lucas. 2007 "Air Jaws". upptäckt kanal