Atmosfärens syrehalt börjar öka år
Jordens atmosfär
Jordens atmosfär[1], från dem grekiska ordstammarna atmos (ånga) samt sfaira (klot), existerar detta gashölje såsom omsluter jorden samt hålls kvar från jordens gravitationskraft. Atmosfären skyddar existensen vid jorden genom för att absorbera skadlig ultraviolett strålning ifrån solen samt kosmisk strålning ifrån rymden samt även genom för att minska temperaturskillnaderna mellan dygn samt mörker samt för att höja medeltemperaturen vid jorden.
Atmosfären äger inget abrupt slut utan tunnar successiv ut inom tomma rymden. Inom rymdfarten definieras rymden likt 100 km ovanför havsnivå, den således kallade Karmanlinjen. Spår från atmosfären finns ända ut mot ungefär 1 000 km höjd. Atmosfärens massa existerar ungefär 5,15×1018 kg.
Syrehalten i atmosfären ökade och för 600 miljoner år sedan började den bli en betydande del av jordens atmosfär, kanske någon eller några procent av dagen nivåIndelning
[redigera | redigera wikitext]Atmosfären kunna delas in vid olika sätt. en sätt existerar för att dela in den inom höjdled inom lager, baserat vid deras temperatur samt storlek (dvs. ifall temperaturen ökar alternativt reducerar inom höjdled). Dessa är:
- Troposfären (0 – 11 km).
atmosfärslager når inom medeltal 11 km ovan jordytan, 7 km nära polerna samt 17 km nära ekvatorn samt innehåller omkring 80 % från atmosfärens gaser. Temperaturen reducerar tillsammans höjden. inom atmosfärslager blandas luften livligt lodrätt vid bas från för att varm atmosfär stiger uppåt var temperaturen existerar lägre, däremot blandas luften många lite mellan norra samt södra halvklotet.
- Stratosfären (11 – 55 km). Temperaturen ökar inom höjdled mot skillnad mot inom atmosfärslager. Detta beror vid för att ozonlagret inom mitten från stratosfären absorberar ultraviolett ljus samt den övre delen från stratosfären absorberar mer energirik kosmisk strålning.
Luften blandas många mindre lodrätt inom stratosfären eftersom temperaturens stigning tillsammans höjden begränsar stigningen hos eventuell varmluft. inom stratosfären förekommer ibland pärlemormoln.
- Mesosfären (55 – 85 km). Temperaturen reducerar tillsammans med höjden; detta existerar den kallaste delen från atmosfären, speciellt kring sommarpolen var nattlysande moln ofta förekommer.
- Termosfären (85 – 600 km).
Temperaturen ökar ursprunglig kraftigt tillsammans med höjden vid bas från solens joniserande strålning, dock planar sedan ut således för att termosfärens övre delar blir inom stort sett isoterma. Detta beror vid för att molekylernas fria medelväglängd inom övre termosfären kunna bli tusentals km, samt då molekylerna kunna röra sig fritt därför långt tar dem även tillsammans med sig temperaturen ifrån var dem fanns tidigare.
För cirka 2400 miljoner år sedan började syrehalten dock stiga i luften, vilket utgjorde steget mot en mer levande planetInom termosfären förekommer inte någonsin några moln, däremot kunna norrsken inträffa där.
Blandningen mellan atmosfärslager samt stratosfären existerar även små. Allt meteorologi äger lokal inom atmosfärslager, samt nästan samtliga moln finns inom troposfären.
Regionerna mellan dessa fyra lager kallas tropopausen, stratopausen samt mesopausen.
Atmosfären delas även in inom andra typer från lager.
- Neutrosfären (0 – 50 km) innehåller elektriskt neutrala gasmolekyler. Den består från atmosfärslager samt stratosfären.
- Jonosfären (50 – 575 km) innehåller joner inom struktur från plasma.
Den består från mesosfären samt enstaka sektion från termosfären.
- Exosfären (575 – 10000 km) existerar lagret ovanför jonosfären samt förändras långsamt inom rymden.
- Magnetosfären, distrikt var jordens område runt en magnet där magnetiska krafter verkar växelverkar tillsammans solvinden. Räcker tiotusentals kilometer ifrån jorden.
Ännu enstaka typ från indelning från jordatmosfären är:
- Homosfären (0 – 110 km) består från den sektion från jordatmosfären var molekylernas fria medelväglängd existerar mindre än storleken hos dem turbulenta cellerna.
Gaserna förblir då väl sammanblandade, samt homosfärens sammansättning existerar därför väldigt likartad överallt.
- Heterosfären (över 110 km) består från den sektion från jordatmosfären var molekylernas fria medelväglängd existerar större än storleken hos dem turbulenta cellerna. Gasmolekylerna börjar då röra sig individuellt, oberoende från andra gaser, samt jordatmosfärens sammansättning ändras tämligen raskt tillsammans med höjden. De nämnda gaserna utgör mer än 99,999 % av atmosfärens massa
Den inledande förändringen existerar för att molekylärt syre kämpa sönder mot atomärt syre vilket blir ledande lite längre upp. Ännu högre upp blir helium ledande, samt allra högst upp, inom exosfären, blir atomärt väte ledande. Detta väte existerar ofta joniserat, vilket innebär för att jordatmosfären längst bort ut huvudsakligen består från fria elektroner samt protoner.
Koncentration från gaser inom atmosfären
[redigera | redigera wikitext]Atmosfärens volym består, angående vattenånga ej räknas, från omkring 78 % kväve, 21 % syre, 1 % argon, 0,04 % koldioxid samt 0,01 % andra gaser.
dem nämnda gaserna utgör mer än 99,999 % från atmosfärens massa.
Atmosfärens volym består, om vattenånga inte räknas, av omkring 78 % kväve, 21 % syre, 1 % argon, 0,04 % koldioxid och 0,01 % andra gaserläka denna gasblandning kallas allmänt till luft samt dess densitet existerar omkring 1,29 kg/m³ nära standardtryck samt -temperatur. Vattenånga utgör normalt mindre än 1 upp mot 4 andel från luften, dock detta varierar stort tillsammans med bland annat tidsperiod vid dygnet, årstid, klimat, temperatur samt höjd.
Volymkoncentrationen från dem vanligaste gaserna inom den delen från atmosfären såsom kallas homosfären (räknad vid torr luft) ges från nästa tabell.[2][3]
| Gas | ppm inom atmosfären | % inom atmosfären |
|---|---|---|
| Kväve | 780 840 | 78,08 |
| Syre | 209 460 | 20,95 |
| Argon | 9 340 | 0,93 |
| Koldioxid | 419[4] | 0,0419 |
| Neon | 18,18 | 0,002 |
| Helium | 5,24 | 0,000 5 |
| Metan | 1,745 | 0,000 2 |
| Krypton | 1,14 | 0,000 1 |
| Väte | 0,55 | 0,000 06 |
En mer fullständig inventering ges inom tabellen nedan.
Den aktuella luftsammansättningen nära standardtryck samt -temperatur framträda. Man skiljer mellan huvudbeståndsdelar samt spårämnen. Ämnena separeras huvudsakligen tillsammans med den därför kallade Linde-metoden (destillation från flytande luft).
| Gas | Formel | Volymandel | Massandel |
|---|---|---|---|
| Huvudbeståndsdelar från torr atmosfär nära standardtryck samt -temperatur | |||
| Kväve | N2 | 78,084 % | 75,518 % |
| Syre | O2 | 20,942 % | 23,135 % |
| Argon | Ar | 0,934 % | 1,288 % |
| Halt från Spårgaser | |||
| Koldioxid | CO2 | 0,040 % | 0,058 % |
| Neon | Ne | 18,180 ppm | 12,67 ppm |
| Helium | He | 5,240 ppm | 0,72 ppm |
| Metan | CH4 | 1,760 ppm | 0,97 ppm |
| Krypton | Kr | 1,140 ppm | 3,30 ppm |
| Vätgas | H2 | ~500 ppb | 36 ppb |
| Dikväveoxid | N2O | 317 ppb | 480 ppb |
| Kolmonoxid | CO | 50 – 200 ppb | 50 – 200 ppb |
| Xenon | Xe | 87 ppb | 400 ppb |
| Difluorklormetan (CFC-12) | CCl2F2 | 535 ppt | 2 200 ppt |
| Fluortriklormetan (CFC-11) | CCl3F | 226 ppt | 1 100 ppt |
| Difluorklormetan (HCFC-22) | CHClF2 | 160 ppt | 480 ppt |
| Koltetraklorid | CCl4 | 96 ppt | 510 ppt |
| Trifluortrikloretan (CFC-113) | C2Cl3F3 | 80 ppt | 520 ppt |
| 1,1,1-Trikloretan | CH3-CCl3 | 25 ppt | 115 ppt |
| 1-Fluor-1,1-dikloretan (HCFC-141b) | CCl2F-CH3 | 17 ppt | 70 ppt |
| 1,1-Difluor-1-kloretan (HCFC-142b) | CClF2-CH3 | 14 ppt | 50 ppt |
| Svavelhexafluorid | SF6 | 5 ppt | 25 ppt |
| Bromdifluorklormetan | CBrClF2 | 4 ppt | 25 ppt |
| Bromtrifluormetan | CBrF3 | 2,5 ppt | 13 ppt |
| Total(torr) | 5,135 × 1015 t | ||
| Total(fuktig) | 5,148 × 1015 t | ||
Jordens forntida atmosfär
[redigera | redigera wikitext]Jordens forntida atmosfär anses varit lik venus atmosfär, liksom nästan enbart består från koldioxid.
Syre förekommer idag liksom gas inom jordens atmosfär. beneath livets tidiga tillväxt förekom syre bara inom form eller gestalt från oxider inom marken, samt till dessa tidiga organismer plats syre en farligt gift. Forntidens åska förmå äga producerat aminosyror. inledningsvis ett bit in inom tidsåldern prekambrium blev atmosfären syresatt.
detta existerar alger samt växter vilket genererar syret. Halten från syre äger varierat inom atmosfären, beneath tidsåldern jura fanns syrehalten därför upphöjd vilket 35 %.
Syrehalten i atmosfärenForskarna antar för att atmosfärens tryck nära havet varit ungefär identisk liksom idag, dock detta existerar bara enstaka ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något. Jordens dragningskraft existerar således massiv för att atmosfären hållits kvar, mot skillnad ifrån Mars. dem ännu mindre himlakropparna månen samt Merkurius äger tappat bort eller missat all sin atmosfär.
Man besitter tidigare trott för att jordensmagnetfält skyddar mot enstaka sådan atmosfärsflykt eftersom detta hindrar solvinden ifrån för att komma inom förbindelse tillsammans atmosfären. detta besitter emellertid demonstrerat sig för att detta även kring omagnetiserade planeter, såsom Mars samt venus, bildas en skyddande gränsskikt.[5] Dessutom utför magnetfältet detta möjligt på grund av joner för att flöda ut längs dem lodräta magnetfältslinjerna inom polarområdena, vilket ej kunna ske vid omagnetiserade planeter.
Beräkningar från atmosfärsförlust på grund av olika magnetiseringar äger demonstrerat för att enstaka hypotetisk mark utan område runt en magnet där magnetiska krafter verkar skulle existera något förbättrad skyddad än den verkliga jorden existerar idag.[6]
Luftbubblor liksom frusit in inom fryst vatten är kapabel användas på grund av utföra uppskattningar från atmosfärens attribut beneath senare delen från kvartärtiden.
Denna typ från undersökning görs tillsammans hjälp från borrkärnor ifrån olika glaciärer. Särskilt vid Grönland samt vid Antarktis bedrivs grundlig undersökning från detta stöt.
Människans effekt vid atmosfären
[redigera | redigera wikitext]Detta fält existerar enstaka sektion från den kemiska meteorologin.
Människans utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser påverkar den globala uppvärmningen såsom äger pågått åtminstone sedan 1880-talet.[7] vid mindre än 200 tid äger kvantiteten koldioxid inom atmosfären ökat 50 %.[4]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^”Atmosfärens historia”.
SMHI smhi.se.
Jag jobbar med perm-trias-massutdöendet i skolan och överallt nämns att teorin med de enorma utbrotten gjorde att syrehalten i hav och atmosfär sänktes kraftigt17 april 2021. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/forhistoriskt-klimat/atmosfarens-historia-1.5817. Läst 28 oktober 2023.
- ^Williams, D. R. (21 månad 2021). ”Earth Fact Sheet”. Nasa. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/earthfact.html. Läst 27 juli 2022.
- ^Aktualiserat på grund av metan 1998 i enlighet med IPCCArkiverad 15 juni 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^ [ab] ”Vital signs: Carbon Dioxide”. NASA Climate.
juni 2022.
Syrehöjningen var en avgörande start för livets utveckling – och skedde samtidigt som jordklotet drabbades av global nedisning och all landmassa var samlad i en enda stor superkontinenthttps://climate.nasa.gov/vital-signs/carbon-dioxide/. Läst 27 juli 2022.
- ^Russell, C. T. (1993). ”Planetary magnetospheres”. Reports on Progress in Physics 56 (6): sid. 687-732. doi:10.1088/0034-4885/56/6/001. ISSN0034-4885.
- ^Gunell, H.; Maggiolo, R.; Nilsson, H.; Stenberg Wieser, G.; Slapak, R.; Lindkvist, J.; Hamrin, M.; dem Keyser, J. (2018). ”Why an intrinsic magnetic field does not skydda a planet against atmospheric escape”. Astronomy and Astrophysics 614: sid. L3.
doi:10.1051/0004-6361/201832934.
- ^Nasa GISS