Är mistelten en parasit eller epifyt

Inte för att förväxla tillsammans med mispel.

Mistel existerar detta allmänna begreppet på grund av ett halvparasitisk trädlevande blomväxt. Den växer vid grenarna hos andra vedartade växter. dem förs mot tre olika besläktade familjer: Loranthaceae, Misodendraceae samt Santalaceae (som inkluderar Viscaceae samt Eremolepidaceae).

detta existerar även detta svenska namnet vid den inom landet förekommande arten Viscum album L. (Santalaceae/Viscaceae), dess korrekta trivialnamn existerar europeisk mistel. Misteln existerar ett fridlyst flora inom land, vilket innebär för att man ej får plocka mistel alternativt skada dess värdträd. inom land är kapabel man titta mistel bl.a. inom Bergianska trädgården inom huvudstaden, nära SAS huvudkontor Frösundavik inom Solna samt vid flera platser runtom inom Mälardalen.

Europeisk mistel

[redigera | redigera wikitext]

Den inom land förekommande misteln existerar Viscum album.

Misteln existerar många välkänd på grund av sina flera botaniska egendomligheter. Den sprids genom för att fåglar äter bären samt sedan lämnar sitt träck tillsammans med fröna inom, vid detta blivande värdträdets grenar.

Misteln förekommer endast likt ett halvparasit vid träd, vanligen vid grenar samt kvistar högt uppe inom kronan. Den existerar inom landet funnen vid 20-talet olika värdträd arter t.ex.

Den växer inte på ek i Sverige

ek, hagtorn, vildapel, rönn, lönn samt alm. Den växer såsom ett tät avrundad lågväxtväxt liksom syns bäst då trädet existerar avlövat. Misteln besitter nämligen vintergröna växtdel, något liksom uppfattats likt magiskt från tidiga kulturer. inom Norden existerar den många sällsynt samt påträffas inom lövskogsrika trakter inom södra Skandinavien, mot modell inom östligaste Småland, vid Mälaröarna, inom sydöstra Norge samt inom stora antal inom samt runt Västerås.

Speciellt längs Johannisbergsvägen samt Norrleden nära Stenby. Linné anträffar rikligt tillsammans med mistel vid Kinnekulle 1746 dock redan vid 1800-talet äger den dött ut var. Sista misteln försvann ifrån Kållandsö samt Läckö slott 1919. Eventuellt förmå data vilket julpynt samt kallare klimat äga spelat in.

Den tar näring ur trädet men har samtidigt en egen fotosyntes

Mistel växer oftast vid träd inom landet (78 % från ovan 20.000 undersökta mistlar inom Sverige). inom mellersta Europa existerar den vanligare samt besitter iakttagits vid nära nog vilket slags växt vilket helst, vissa underarter växer även vid barrträd. för att misteln existerar ett snyltväxt framgår från för att dess rötter genomborrar trädets bark, tillsammans ett syraetsande^{[källa behövs]} sugpropp, en s.k haustorium.

Detta tar flera kalenderår, då trädet aktivt kämpar emot, samt skyndsamt förtjockar sin bark^{[källa behövs]} på grund av för att hindra parasiten. ifall mistelgrodden tar sig igenom barken, (sker bara inom ca 5 % från fallen) därför tränger sig rötterna mellan barken samt veden. var sänks dem likt änterhakar in inom vedmassan.

Misteln behöver dock bara en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt salter ifrån sitt värdträd. Den besitter därför många klorofyll för att dess personlig fotosyntes räcker på grund av dess energibehov.

Den räknas därför mot halvparasiterna. Den gynnas från ljus. Mistelns stamyta existerar klart smaragdgrön samt saknar korklager. Stammen behåller nämligen den tunna överhud likt beklädde den beneath den inledande sommaren, inom åratal.

Den är regelbundet gaffelgrenig och

Mistelns utseende existerar vidare ganska säreget genom dem upprepat parvisa, Y-formigt ställda grenarna, liksom utgår beneath varenda blomsterarrangemang samt små frukter från växter endast numeriskt värde motsatta växtdel per kvist. Man är kapabel då enkel åldersbestämma ett mistel genom för att räkna förgreningarna samt sedan addera fem tid på grund av groningsprocessen.

denna plats inom ligger även detta orimliga inom för att utföra "en pil från mistel"! Något liksom förekommer inom den Nordiska gudasagan, inom myten ifall dråpet vid Asaguden Balder.

I Sverige finns misteln främst i Mälardalen och östra Småland och den har hittats i ett tjugotal olika värdträd som hagtorn, vildapel, rönn, lönn och alm

Sagan äger på denna plats velat testa lyssnarens skarpsinne!^{[källa behövs]}

Misteln existerar tvåbyggare, detta önskar yttra hanblommor samt honblommor finns hos olika individer. Blommorna existerar små samt ofullständiga. Ståndarna utgörs från enstaka mängd pollensäckar vid insidan från hanblommans fyra kalkblad.

Honblomman besitter utom dem fyra hyllebladen enstaka små uppstående kant, vilket motsvarar foderblad, samt enstaka pistill, vars fruktämne ej existerar klart utbildat, på grund av detta utan sällskap fröämnet ligger inbäddat inom blomaxelns spets. Dessa små blommor sitter oftast tre samt tre inom små knippen. dem besitter ockragul färg såsom inom synnerhet hos hanblommorna existerar ganska energisk, samt äpplelik lukt.

eftersom växten blommar tidigt vid våren, då dess värdträd ännu står bladlöst, existerar denna enkla växtdel tillräcklig till för att locka insekter liksom småbin, humlor samt flugor.

Frukten existerar en klotrunt, vitt alternativt grönvitt, tydlig små frukter från växter tillsammans en enda, tillplattat plantdel samt många klibbigt animalisk föda, rikt vid viscin, en klibbigt slem vilket fäster fröet säkert nära trädets bark, då enstaka bevingat djur äter bäret samt avstryker fröet vid grenen.

Detta slem besitter historiskt använts mot fågellim, samt detta besitter därför sagts, för att fåglarna inom detta fall plantera sitt eget fördärv.

Eftersom den har egen fotosyntes är den en halvparasit

Viscinet existerar även vattenabsorberande samt skyddar fröet mot uttorkning. Mistelns plantdel innehåller ofta mer än ett grodd. detta går ej för att plantera mistelfrön inom mark.

Misteln anses artikel många giftig^[1] dock giftets verkan existerar osäker.

Den traditionen lär komma från druiderna, de hängde upp den i dörröppningar, dels för att den var fruktbarhetssymbol och dels troddes

Misteln inom kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Mistel existerar Västmanlandslandskapsblomma. inom den nordiska mytologin berättas hur Balder blev dödad från ett pil gjord från enstaka mistel.

Misteln besitter även spelat ett betydande roll inom medicinen var man hävdat för att den äger förmågan för att skydda mot vissa slags sjukdomar samt plågor samt verkar blodtryckssänkande.

dem keltiskadruiderna använde mistel mot bland annat epilepsi. Misteln betraktades såsom helig från dem gamla kelterna, samt deras druid-präster skördade den efter ett komplicerad ritual .^[2] Heligast fanns mistel likt växte vid ek. Den fick endast skördas från ett druid-präst försedd tillsammans ett skära från guld. Skörden fick dessutom endast ske inom fullmånens sken.

Då skulle ett medföljande jungfru breda ut en vitt sängkläder vid marken, då misteln ej fick tappa sin "magiska kraft". Mistelns klibbiga fruktkött existerar ej helt olikt mänsklig sperma, vilket självklart satt folksinnet inom rörelse inom samtliga tider. en små människor liksom avlats beneath en mistelträd beneath fullmåne, ansågs bli ovanligt förnuftigt samt ett fåtal synska förmågor likt myndig.

detta existerar dessutom tillsammans tillsammans med Järneken vårt enda året runt gröna bladväxt. Något såsom ständigt tolkats vilket för att dessa växter ägde speciell magisk livskraft.

Vill du försöka få en mistel att växa i ett träd hos dig så kan du under senhöst/tidig vinter gör ett försök genom att mosa bär på en gren hos en lämplig värdväxt

Till julfirandet hör även den urgamla seden för att numeriskt värde personer liksom står beneath ett mistel skall puss varandra. Detta existerar en eko från tidigare fruktbarhetsriter, seden upptogs igen inom England vid 1800-talet, då Charles Dickens nämner denna tradition, inom enstaka från sin romaner. oss finner än idag Järnek samt Mistel avbildade vid våra julkort, ett önskan ifall livets återkomst samt god resultat samt livskraftiga husdjursbestånd.

Även angående oss moderna människor ej ständigt ser sambandet inom vår period samt framför allt uppfattar detta såsom "julpynt".

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]

• Mistlar inom växt nära Johannisbergsvägen inom Västerås.

• Mistlar nära Kungsörs kyrka

• Frukt ifrån underarten album, Polen.

• Underarten austriacum växandes vid Pinus sylvestris, Polen.

• 1800-talsillustration från Köhler.

• Frukt ifrån underarten album, närbild.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]