Würth etablering av nya kyrkor

Sverige äger omkring 3&#; kyrkobyggnader vilket tillhör Svenska kyrkan.^[1] Därtill kommer andra samfunds byggnader.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

De inledande kyrkorna samt tidig medeltid

[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkobyggnader äger ett tusenårig bakgrund.

vid talet blev kristendomen statsreligion inom Romarriket.^[2] land blev enstaka sektion från ett europeisk kulturell samt religiös gemenskap, även angående detta dröjde mot talet innan missionärer började komma mot land.

Interiören ska renoveras och tekniska installationer ersättas

dem inledande kyrkorna likt byggdes på grund av "Vite Krist" fanns små kapell inom virke, sannolikt från stavkyrketyp, samt inom skogsdunge äger man hittat kvarlevor från träkyrkor ifrån talet. Vissa källor hävdar för att detta hundra tid senare fanns trehundra kyrkor bara inom Skåne.^[2] dem äldsta stavkyrkorna plats konstruerade tillsammans med stavkonstruktionen förankrad inom marken inom stenskodda stolphål.

Denna typ finns endast arkeologiskt konstaterad, då dem inom marken nedslagna stolparna förr alternativt senare börjar ruttna. varenda stavkyrkor liksom bevarats existerar istället från enstaka yngre typ, tillsammans med enstaka syllstensrad liksom bas vid vilka man placerar syllstockar från vilket ställe stavkonstruktionen existerar uppbyggd, samt vilket börjar användas omkring Hedareds stavkyrka existerar Sveriges enda helt bevarade stavkyrka, dock ifrån Gotland finns flera delar från stavkyrkor bevarade liksom byggnadsmaterial inom yngre stenkyrkor, den bäst bevarade existerar Hemse stavkyrka.

Den styrdes inifrån riket självt och var huvudsakligen verksam inom landets gränser

Att bygga inom virke fanns enkelt samt billigt samt detta fanns gott angående ämne. inom slättbygder övergick man tidigare än skogrika bygder mot för att bygga inom berg, bland annat såsom en indikator vid stor mängd tillgångar eller förmögenhet samt på grund av för att märka för att Guds bostad skulle stå på grund av evigt.

Inledningsvis användes den berg liksom fanns för att tillgå, mot modell sandsten samt kalksten, dock inom mitten från talet kom tegel alltmer inom bruk. dem inledande stenkyrkorna plats låga, enskeppiga kyrkor, mot modell inom romansk stil. Ganska snart tillkom även andra typer, liksom dem främst beneath talet uppförda rundkyrkorna på grund av dem mer avancerade byggnaderna hämtade man hit utländsk expertis samt klostren bidrog genom förståelse samt upplevelse mot för att kyrkorna blev alltmer avancerade.

Källarvåningen har nu schaktats ur och grundförstärkning ska göras med stålpelare ner till berg

en modell existerar cisterciensermunkarna inom Alvastra religiös byggnad. Dessa kom ifrån Clairvaux inom land i västeuropa, var man utvecklat ett till sin period många sofistikerad kyrkobyggnadskonst.^[2] beneath talet infördes inom svenska landskapslagarna regler på grund av hur en kyrkobygge skulle vandra till: samtliga inom socknen skulle hjälpas åt för att bygga samt underhålla kyrka samt tillhörande byggnader var fanns samt enstaka skulle bidra efter förmåga.

Stenkyrkobyggandet kom igång vid allvar då sockenbegreppet etablerats samt detta följaktligen skapats ett form eller gestalt från samhällsstruktur liksom kunde ligga ner mot bas på grund av för att ekonomiskt hålla kyrka samt präst.^[2]

tal

[redigera | redigera wikitext]

Under den inledande halvan från talet ökade folkmängden inom landet kraftigt.

dem kyrkor likt då byggdes fanns ofta inom empirestil, även kallad Karl Johansstil. dem små medeltidskyrkorna fanns inom flera fall hårt slitna samt inom behov från renovering alternativt rivning. Biskopen Esaias Tegnér förespråkade för att socknarna skulle bygga nya kyrkor inom modern utformning, stora nog för att rymma kurera socknens befolkning.

Trots det byggs det nya kyrkor

således skedde även inom flera fall, samt mot resultat från Tegnérs iver samt kyrkobyggnadernas storlek kom dem nya kyrkorna Tegnérkyrkor alternativt, lite mer föraktfullt, Tegnérlador.

tal

[redigera | redigera wikitext]

Under dem inledande decennierna från talet byggdes kyrkor efter ungefär identisk grundform såsom gjorts sedan medeltiden, såväl exteriört liksom interiört.

ett speciell typ plats dem högresta kyrkor inom rött tegel inom ett stil likt nedsättande kom för att kallas eslövsgotik. Efter andra världskriget skedde dock enstaka massiv omställning.

Arkitekturen fanns influerad från funktionalismen samt dem sedvänja byggmaterialen byttes mot samtida ämne vilket kopp, stål samt betong. Materialval samt byggteknik gjorde för att långhusplanen inom flera fall övergavs på grund av centralkyrkoplanen, en hög byggnad eller struktur, absid samt kor försvann, utsmyckningar gjordes diskreta alternativt uteblev helt.

Med reformationen skapades istället en luthersk nationalkyrka

inom direkt anslutning mot samt ofta sammanbýggda tillsammans kyrkobyggnaden, uppfördes samlingslokaler till kyrklig ickerituella aktivitet. numeriskt värde från dem främsta företrädarna till denna nya kyrkoarkitektur fanns dem tyska arkitekterna Otto Bartning samt Rudolf Schwarz. Denna omsvängning inom arkitekturen berodde ej endast vid passage mot nya ämne samt byggstilar, utan även förändringar inom nya teologiska samt liturgiska strömningar.

enstaka massiv innebörd förmå även tillmätas dem alltmer sekulariserade tongångar såsom utvecklats samt vari man efterlyste enstaka mer modern ögonkontakt samt ökat fokus vid existentiella problem att diskutera samt social rätt och jämlikhet.

Prosten Axel Rappe gav ut Domus ecclesiae - studier inom nutida kyrkoarkitektur samt blev enstaka vitt spridd bok.^[3]

Gudsnamnet

[redigera | redigera wikitext]

Särskilt ifrån medeltiden samt fram mot talet plats detta vanligt för att dekorera kyrkornas predikstolar samt altaruppsatser tillsammans gudsnamnet, inom allmänhet tillsammans med dem hebreiska bokstäverna JHWH, detta önskar yttra.

tetragrammet alternativt tetragrammaton. dock detta förekom även för att man använde vokaltecken samt skrev ut namnet Jehova, Jehovah, Iehova alternativt liknande (se mot modell Jonstorps kyrka alternativt Ivetofta kyrka). Förutom vid predikstolar samt altaruppsatser är kapabel man hitta gudsnamnet vid epitafier, altartavlor, gravstenar, glasmålningar samt mässhakar.

Ibland förekommer gudsnamnet även vid själva kyrkobyggnaden (se foto ifrån Norrköping).

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Almqvist, Torbjörn; Johansson Hjördis, Simonsson Lena (). Vad människor byggde: en en preliminär version av ett dokument eller arbete mot folkrörelsernas byggnadshistoria (2.
  Två av de främsta företrädarna för denna nya kyrkoarkitektur var de tyska arkitekterna Otto Bartning och Rudolf Schwarz

  uppl.). Stockholm: Sveriges arkitekturmus. Libris ISBN &#;