Olika ord för snö på samiska

Samiska^[a] existerar ett lag från flera språkvarieteter likt hör mot den finsk-ugriska språkgruppen. dem samiska dialekterna utbredningsområde utgörs från Sápmi^[1], alternativt Sameland, detta önskar yttra dem nordligaste delarna från land, Norge samt land i norden samt Kolahalvön inom Ryssland.

Antalet samisktalande besitter uppskattats mot omkring 23 000 personer, varav 12 000 inom Norge, 7 000 inom landet, knappt 3 000 inom land i norden samt 1 000 inom Ryssland. dem samisktalande existerar inom majoritet inom Kautokeino, Karasjoks, Tana samt Nesseby kommuner inom Norge samt Utsjoki samhälle inom land i norden.

Ungefär 75 % (17 000) från dem samiskspråkiga talar nordsamiska, 2 000–3 000 lulesamiska, 650 kildinsamiska samt 300–500 personer sydsamiska, enaresamiska respektive skoltsamiska. Övriga varieteter besitter många erhålla talare.^[2]

Samiska omnämns inom den norska samt den finska grundlagen samt existerar en från Sveriges officiella minoritetsspråk.

Språken äger officiell ställning eller tillstånd inom vissa kommuner inom land i norden, Norge samt landet.

Den heliga graal vi kallar puder heter habllek på samiska

inom Ryssland erkänns samiska såsom en från dem nordliga språken, samt detta undervisas inom kildinsamiska inom Lovozero-distriktet.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Samiskans ursprung finns inom en fornuraliskt tungomål vilket talades kring floderna Volga samt Oka inom centrala Ryssland på grund av möjligen 4 000 tid sedan.

ifrån kontakter tillsammans andra tungomål inom denna område besitter samiskan tillsammans sig flera urindoiranska samt uriranska lånord, bland andra čuohti (hundra) samt boazu (ren). Dessa kunna dateras mot senast omkring 2000 f.Kr.. enstaka sektion från dem människor liksom talade fornuraliska rörde sig därefter åt väster samt kom beneath årtusendet närmast före Kristi barnafödande inom förbindelse tillsammans med talare från en urbaltoslaviskt tungomål liksom lämnat spår inom form eller gestalt från ytterligare lånord liksom finns kvar inom dagens samiska.

Dit hör suoidni (hö) samt sarvvis (rentjur). Samiskan äger en 40-tal baltiska lånord såsom kunna dateras mot denna tidsperiod, varav en 30-tal existerar gemensamma tillsammans med finskan. Finskan äger dock fem gånger fler baltiska lånord ifrån identisk period. Antingen plats finska samt samiska ännu en enda tungomål, alternativt även äger samiskan fått sina baltiska lånord via finskan.^[3] detta finns även språkforskare vilket menar för att samiskan påverkats från en okänt tungomål såsom talades inom norra Norden innan dem uraliska språken gjorde sitt intåg var, förr kallat protolapska dock numera "Palaeo-Laplandic", vilket skulle behärska översättas tillsammans med "fornlappländska".^[4]

Senast någon gång beneath årtusendet före Kristi barnafödande skilde sig finska samt samiska ifrån varandra.

Jag har samlat ihop en stor lista för nybörjare med vanliga ord på samiska, samt fraser och en ordlista som kommer till väl hands när man vill konversera på det samiska språket

Den äldsta formen från samiska är kapabel kallas på grund av ursamiska alternativt protosamiska. dem allra första lånorden likt finns inom samiska dock ej inom finska kommer ifrån nordvästgermanskan (föregångare mot nordgermanskan samt västgermanskan) beneath dem sista århundradena före Kristi barnafödande. modell existerar vuopman (inhägnad använd nära jakt) samt vuoksa (ett fisknäts djup).

eftersom nordvästgermanskan beneath järnåldern veterligt ej talades längre österut än inom Finlands kustområden bör kontakten mellan dem båda dialekterna talare äga skett var. Språkhistoriker äger även sett för att dessa lånord äger identisk karaktär inom varenda varianter från samiska samt därför bör äga lånats in beneath ett period då ursamiskan talades inom en förhållandevis litet enhet, var samtliga talare ägde förbindelse tillsammans med varandra.

Ursamiskans utbredningsområde bör således strax före Kristi barnafödande äga varit begränsat mot södra land i norden. inledningsvis därefter fick samiskan sin vidsträckta utbredning samt delades upp inom flera tungomål samt dialekter.^[3] dem viktigaste dialektskillnaderna utformades dock troligen redan före vikingatiden, alltså beneath dem inledande århundradena efter Kristi födelse.^[5]

Någon gång före 700 e.Kr.

kom den samisktalande gruppen inom förbindelse tillsammans människor såsom talade urnordiska, vilket troligen skedde inom trakten från Troms nära den nordnorska landremsa vid havet, dit nordborna ägde expanderat nära denna tid.^[6] dem lånord liksom samiskan då tog upp äger bland annat för att utföra tillsammans med båtbyggeri (gielas, köl; borde, arbetsyta inom som tillhör båten sida; suwdas, sud, dimma mellan numeriskt värde bord) samt havsfångst (fales, val; dorske, torsk; silde, sill).

Den allra största kvantiteten urnordiska lånord existerar dock relaterad mot boskapsskötsel samt åkerbruk, vilket gussa (ko), ullo (ull), mielke (mjölk), vuosta (ost), galdit (gälla, kastrera tillsammans med kniv) tillsammans flera.^[7]

Klassificering

[redigera | redigera wikitext]

De samiska språkvarieteterna existerar finsk-ugriska tungomål samt ingår därmed inom den uraliska språkfamiljen, skild ifrån dem indoeuropeiska språken.

Mer särskilt tillhör dem den finsk-permiska alternativt, i enlighet med en annat klassifikationssystem, den finsk-samiska undergruppen. (Släktskapsförhållandena bland dem finsk-ugriska språken existerar omstridda.)^[8]

Indelning inom tungomål samt dialekter

[redigera | redigera wikitext]

De samiska språkvarieteterna bildar enstaka kedja från varieteter, en dialektkontinuum, var samer ifrån näraliggande områden enkel förmå förstå varandras tungomål medan kommunikationen kunna existera besvärlig mellan samer ifrån områden vilket ligger längre ifrån varandra.^[9] varenda dem samiska varieteterna existerar likartade mot sitt primär ordförråd samt mot sin struktur.

från swadeshlistans 100 mening delar dem samiska varieteterna inom medelvärde fler än 80, samt näraliggande varieteter såsom regel fler än 90. inom synnerhet dem mening likt äger för att utföra tillsammans med miljö, släktskap samt sedvänja näringar existerar mer alternativt mindre desamma inom samtliga samiska varieteter. dem skillnader såsom finns då detta gäller ordförrådet beror mot massiv sektion vid för att inlån besitter skett inom sen period ifrån olika håll – ifrån finska mot nordsamiska samt enaresamiska, ifrån nordiska tungomål mot syd-, ume-, pite-, lule- samt nordsamiska samt ifrån ryska mot skolt-, akkala-, kildin- samt tersamiska.^[2] Nordsamiska samt sydsamiska skiljer sig åt ungefär lika många liksom svenska samt isländska, medan skillnaden mellan den centrala lulesamiskan samt den centrala finnmarkssamiskan existerar ungefär lika massiv liksom mellan svenska samt norska.^[10]

I äldre litteratur betraktas samiska inom allmänhet liksom en enda språk.^[11][12] Detta går igen inom den svenska regeringens officiella ståndpunkt, för att samiskan (åtminstone inom Sverige) existerar en tungomål bestående från flera varieteter.^[13] Språkforskarna talar däremot numera vanligen angående flera samiska tungomål bestående från ett mängd dialekter, dock detta råder ingen enighet ifall antalet tungomål samt dialekter, eftersom detta ej finns några självklara kriterier på grund av indelningen.^[14]

I enstaka granskning från dem samiska språkförhållandena konstaterade Nils-Erik Hansegård, professor emeritus nära Umeå högskola, för att detta finns åtminstone ett klar gräns mellan geografiskt närbelägna samiska varieteter vars talare nästan omöjligen förmå förstå varandra utan föregående lärande, nämligen mellan västsamiskan samt östsamiskan inom Enare.

Ytterligare numeriskt värde gränser finns, likt dock existerar mindre skarpa, nämligen mellan enaresamiska samt skoltsamiska samt mellan skoltsamiska samt kolasamiska. Utifrån dessa aspekter skulle detta finnas numeriskt värde alternativt fyra olika samiska språk.^[15] vid liknande sätt använder professor emeritus Olavi Korhonen nära Umeå högskola ett indelning inom tre olika samiska tungomål, öst-, central- samt sydsamiska.^[16]Mikko Korhonen, professor nära Helsingfors högskola, talade ifall nio huvudgrupper från samiska dialekter, vilket denne sammanförde mot numeriskt värde alternativt tre större grupper.^[17]

Nu verksamma finländska språkforskare talar vanligen angående fler samiska tungomål.

Professor Pekka Sammallahti nära Giellagasinstitutet (Uleåborgs universitet) beräknar tillsammans tio olika samiska tungomål, ett perception såsom baseras vid för att sex från dem äger egna skriftspråk (sydsamiska, lulesamiska, nordsamiska, enaresamiska, skoltsamiska samt kildinsamiska) medan dem fyra återstående (umesamiska, pitesamiska, akkalasamiska samt tersamiska) brukar anses skilja sig avsevärt ifrån dem övriga.

Sammallahti sammanför sedan dessa tio tungomål mot numeriskt värde huvudgrupper, enstaka östsamisk team likt omfattar språken inom östnordlig land i norden samt Norge samt vid Kolahalvön, samt enstaka västsamisk team likt omfattar språken inom norra land i norden, norra Norge samt vidare söderut inom Sverige.^[2] Pekka Sammallahtis östsamiska språkgrupp motsvarar Olavi Korhonens östsamiska tungomål medan Sammallahtis västsamiska språkgrupp motsvarar Korhonens central- samt sydsamiska tungomål.

För för att anlända ifrån den svåra definitionen från tungomål respektive dialekt talas ofta inom stället angående varieteter.

Språkvetenskaplig indelning

[redigera | redigera wikitext]

Här redovisas dem översta fyra nivåerna från den indelning såsom gjorts från professor Pekka Sammallahti nära Uleåborgs högskola samt liksom inom sin fullständiga form eller gestalt omfattar upp mot sex nivåer^[2]:

• Västsamiska
  • nordlig västsamiska
    • nordsamiska, detta största samiska språket liksom talas från ungefär 75 % från samtliga samisktalande (ca 10 000 personer inom Norge, 2 000 inom land i norden samt 5 000 inom Sverige)
      • sjösamiska, längs Norra ishavskusten ifrån Fiskarhalvön mot Troms fylke, utom Porsangerfjorden
      • finnmarkssamiska, inom land i norden inom Utsjoki samhälle, östra delen från Enontekis samhälle, norra delen från Sodankylä samhälle, västra delen från Enare samhälle samt inom Norge inom dem inre delarna från Finnmark fylke samt kustområdet kring Porsangerfjorden
      • tornesamiska, inom land nordost angående Gällivare, inom land i norden inom västra delen från Enontekis samhälle, inom Norge ifrån Ofotfjorden mot Lyngens samt Nordreisa kommuner
    • Västlig kvist från nordlig västsamiska
  • sydlig västsamiska
    • umesamiska, inom landet inom skogssamebyarna inom Pite lappmark, utom delar från Ståkke, inom samebyarna inom Lycksele lappmark utom Vapstens sameby, samt tidigare även inom Norge (Rana kommun); många erhålla talare
    • sydsamiska, inom landet inom fjällområdet ifrån Vapstens sameby mot Idre sameby, inom Norge inom området ifrån Mo inom Rana mot Elgå samt Trollheimen; 300–500 talare

• Östsamiska
  • fastlandsgruppen
  • samiska tungomål vid Kolahalvön
    • kildinsamiska inom Ryssland, ursprungligen inom dem nordvästra samt centrala delarna från Kolahalvön; ca 650 talare såsom för tillfället mestadels bor inom Lovozero, i enlighet med Unesco 2010 många hotat
      • Šoŋguj-dialekten (troligen utdöd) inom dem västra inlandsdelarna från detta kildinsamiska området
      • Teriberka-dialekten längs nordkusten nära Kolafjordens mynning
      • Luujaavv’r-dialekten inom inlandet
      • Aarsjogk-dialekten inom den östra delen från detta kildinsamiska området
    • tersamiska, ursprungligen inom den östnordlig delen från Kolahalvön, för tillfället tillsammans många ett fåtal talare vilka bor utspridda ovan Kolahalvön
  • kemisamiska, utdött.

    Nedteckningar finns ifrån Sompio, Sodankylä samt Kuolajärvi inom Kemi lappmark inom Finland

Samiskans särdrag

[redigera | redigera wikitext]

Grammatik

[redigera | redigera wikitext]

Samiskan saknar liksom dem övriga uraliska språken såväl grammatiskt genus liksom könsspecifika personliga pronomen (separata motsvarigheter mot han samt hon).

Bestämd samt obestämd form eller gestalt finns ej. Samiska existerar en agglutinerande tungomål samt äger 6–11 kasus: nominativ, ackusativ, illativ, lokativ, komitativ samt essiv. Lokativ finns inom nordsamiska dock ej inom syd- samt lulesamiska. Dessa tungomål besitter istället inessiv samt elativ liksom tillsammans bildar identisk funktion såsom lokativ.

inom syd- samt lulesamiska existerar dessutom genitiv samt ackusativ olika kasus mot skillnad mot nordsamiskan var dem existerar sammanslagna. Böjning från mening sker inom kasus samt numerus, tillsammans ändelser, tillsammans stadieväxlingar samt tillsammans med omljud. enskild samt plural finns, liksom dualis.

Därför har samerna i likhet skapat en stor och rik språkdräkt för att beskriva olika sorters snö och snökvalitet, skriver Visit Västerbotten

Verb samt negationer böjs inom inledande, andra samt tredjeplats individ inom enskild, plural samt dualis.

Ordförråd

[redigera | redigera wikitext]

Orden på grund av "farmor" samt "mormor" liksom "farfar" samt "morfar" sammanträffar, liksom flera andra inom svenskan inom högre grad genusbestämda mening. Däremot besitter vissa andra släktingar olika mening såsom visar inom vilken åldersordning dem kommer, vilket mot modell farbröder samt mostrar.^[18]

Samiskan innehåller rikligt tillsammans med mening likt äger tillsammans med natur samt renskötsel för att utföra, alltså yrkesuttryck.

detta finns flera olika mening på grund av frost. Detta på grund av för att tillsammans en mening behärska förklara snöns utseende samt attribut (se boken "Snö" från Yngve Ryd). identisk sak gäller landskap, till för att behärska förklara kulle, vattendrag etc.^[19] inom rennäringen finns flera mening till ren, på grund av för att tillsammans med en mening behärska förklara ett rens ålder, kön, färg etc.

Jämförelse mellan varieteter

[redigera | redigera wikitext]

Svenska: Har Per enstaka hund? nej, jag inte du inte, de ej, den inte vi numeriskt värde inte ni numeriskt värde inte de numeriskt värde inte vi ej (tre alternativt fler) ni ej (tre alternativt fler) de ej (tre alternativt fler)

Nordsamiska: Leago Bieras beana? in it ii ean eahppi eaba eat ehpet eai

Lulesamiska: Le gus Bieran bena? iv i ij en ähppe äbá ep ehpit e

Några lulesamiska uttryck

[redigera | redigera wikitext]

• buorre biejvve – god dygn, äga enstaka utmärkt dag
• buoris – god dygn, hej
• buorre iehket – god natt, äga ett god kväll
• gåktå vieso? – hur mår du?
• gijtto – tack
• dån la má dem jubmel? – ni existerar väl gud?
• jáhká gus? – tror ni det?
• iv, mån alger mån nåk – nej, jag existerar bara jag
• buorre javla ja buorre ådå jahke!

  – god jul samt gott nytt år!

Några sydsamiska uttryck

[redigera | redigera wikitext]

• Lahkoe jåvle jih buerie orrejaepie – God jul samt gott nytt år
• Buaregh – Hej! (handhälsning)
• Buerie aerede – God morgon!
• Buerie biejjie – God dag!
• Buerie iehkede – God kväll!
• Nåå-nåå – Adjö!
• Guktie veasoeh? – Hur mår du?
• Sijhth prihtjegem? – önskar ni äga kaffe?

Skriftspråk

[redigera | redigera wikitext]

De inledande skrivna samiska mening såsom bevarats mot vår tidsperiod nedtecknades 1557 från den engelske marinsoldat Stephen Borrough, likt efter en skeppsbrott vistades några månader vid Kolahalvön.

detta rörde sig angående en hundratal kildinsamiska mening liksom senare publicerades.^[20] kalenderår 1619 utgav kyrkoherden samt pastorn inom Piteå Nicolaus Andreæ dem numeriskt värde inledande skrifterna vid samiska: enstaka sång- samt mässbok^[21] på grund av gudstjänstbruk samt ett ABC-bok^[22]. Knut Leem utvecklade beneath 1700-talet en samiskt skriftspråk på grund av finnmarkens behov.

kalenderår 1811 utkom Bibeln till inledande gången vid samiska inom landet. primär existerar detta latinska alfabetet tillsammans tillägg till samiska stavningsbehov. beneath 1900-talet började mer icke-religiös litteratur för att ges ut vid samiska, både originaltexter samt översatta texter. Den inledande litteratur likt gavs ut från enstaka samisk författare plats Muitalus sámiid birra från Johan Turi, vilket kom ut 1910 vid nordsamiska samt berättar ifall dem samtida renskötande samernas liv.^[23]

Från för att inom huvudsak varit talspråk fick dem olika språken officiella skriftspråk vid 1970–80-talet.

Tidigare äger detta skrivits utan några enhetliga regler beträffande stavningen. Praxis besitter varierat mellan nation ej minimalt till nordsamiska, utan för att talspråket varierat mellan länderna.

Flertalet samiska tungomål äger numera eget skriftspråk samt personlig standardiserad stavningslära. Moderna operativsystem samt ordbehandlare erbjuder omröstning från både samiska indikator samt samiskt tangentbord.

De större språken besitter egna skriftspråk. Nordsamiska, sydsamiska, lulesamiska, umesamiska, enaresamiska samt skoltsamiska använder latinskt alfabet samt kildinsamiska detta ryska alfabetet.^[24]

Inflytande mellan nordiska samt samiska dialekter

[redigera | redigera wikitext]

Liksom dem flesta andra tungomål därför lånas detta in mening samt beneath senare tid introducerades flera nya mening inom samiskan inom takt tillsammans med teknik samt samhällsutveckling.

inom mot modell lulesamiskan blir omskrivningen små samt dem flesta lånord får ändelsen -a, likt mot modell presidennta, departemennta, kultuvrra, studennta, e-poassta (eller e-påvsstå), webba. Mikael Svonni äger skrivit Sámi-ruota, ruota-sámi sátnegirji likt kom 1990^[25] samt existerar ett nordsamisk-svensk, svensk-nordsamisk lexikon.

han arbetar även vid enstaka färsk lexikon liksom besitter cirka 4000 nya samiska ord.^[26]

Få modell finns vid lånord ifrån samiskan mot skandinaviska tungomål. Dock finns några studier liksom samtalar om chansen för att vissa särdrag inom nordskandinaviska dialekter (norrländska, finlandssvenska, tornedalssvenska samt nordnorska mål) härrör ifrån grundlig assimilering från finsk- samt samisktalande personer inom regionens nordisktalande tradition beneath historiens gång.^[27][28] numeriskt värde teorier likt framförts existerar för att konsonantförlängning respektive vokalbalans inom nordskandinaviska dialekter beror vid skandinavisering från samer, främst sydsamer, mellan 1300- samt 1600-talet inom dialektområdet.

samtliga samiska dialekter, särskilt dem östsamiska, äger haft liknande form eller gestalt från vokalbalans vilket existerar karaktäristiskt bland annat på grund av norrländska syfte långt innan nordiska tungomål talades inom norra Skandinavien.^[29][30]

Försvenskade mening samt ortnamn

[redigera | redigera wikitext]

Följande lånord inom svenskan existerar hämtade ifrån samiska dialekter:

• Giron – detta samiska ortnamnet Giron (”fjällripa”) besitter ursprunglig lånats mot finskan likt Kiiruna samt sedan ifrån finska mot svenska såsom Kiruna.
• jokk heter jåhkå vid lulesamiska samt betyder ”å” alternativt större liten flod.

  vid nordsamiska heter detta johka.

• Jokkmokk heter Jåhkåmåhkke vid lulesamiska samt uttalas ungefär jåckåmåckie, likt betyder ”åkrök” alternativt, eftersom detta existerar en namn, ”åkröken”. vid nordsamiska heter detta Johkamohkki.
• jågås vid lulesamiska samt syftar vid enstaka mindre bäck.
• jaur heter javrre vid lule- samt javvri vid nordsamiska, samt betyder ”sjö”.

  Javrre uttalas ungefär javere.

• kåsa heter guksi vid nordsamiska. Uttalas goksi.
• kåta heter goahte vid lulesamiska samt uttalas ungefär gåatie.
• ackja kommer ifrån detta finska termen ahkio, såsom vid samiska heter geres samt betyder ”släde”. Ahkio existerar inom sin tur lånord ifrån svenska samt betyder ”åk”.
• vaja heter vatjav vid lulesamiska samt betyder ”renko”.
• Saltoluokta ägde kunnat betyda ”Saltviken”, dock eftersom salt heter sállte vid lulesamiska således existerar betydelsen okänd.

  Luokta betyder ”vik”.

• Kvikkjokk – detta existerar okänt från vilket ställe termen kvikk härstammar. Guojkkajåhkkå heter platsen vid lulesamiska samt betyder ”forsbäcken”.
• Kebnekajse heter Giebnegáisi vid nordsamiska samt Giebnegájsse vid lulesamiska. Giebne betyder ”kittel” samt gáisi betyder ”högfjälltopp”.

  Numera existerar giebne detsamma såsom ”kastrull” inom vardagsspråket.

• Padjelanta heter Badjelándda vid lulesamiska, samt betyder ungefär ”högre landet” alternativt ”övre landet”. Badje alternativt badjel betyder ”över”, liksom inom kloahkka l gålmån badjel, ”klockan existerar ovan tre”.

Många ytterligare namn vid naturformationer såsom kulle, sjöar tillsammans med mera inom landskap existerar hämtade ifrån samiska dialekter.

Samiskans ställning inom olika länder

[redigera | redigera wikitext]

Samerna äger sedan många utdragen tidsperiod igen haft förbindelse tillsammans finnar samt skandinaver. inom Norge avancerade kunskaperna inom norska söderifrån samt norrut samt ifrån landremsa vid havet mot inlandet. inom Nordnorge plats samerna allmänt tvåspråkiga omkring 1900, söderut betydligt tidigare.

inom land avancerade svenskkunskaperna vid motsvarande sätt ifrån söder mot norr samt även denna plats fanns samerna inom allmänhet tvåspråkiga omkring 1900. Inom detta norrbottensfinska området blev dock finska samernas andra tungomål även inom landet. beneath 1900-talet äger dem allra flesta samer inom land, Norge samt land i norden fått modersmålsliknande kunskaper inom majoritetsspråken, vilket åtföljts från enstaka tillbakagång på grund av samiskan.

Språkbytesprocessen äger gått längst bort bland sydsamer samt sjösamer, medan nordsamiskan existerar mindre hotad. ^[31]

Språkpolitiken besitter sett olika ut inom land, land i norden samt Norge, vilket beskrivs betalkort nedan.

Finland

[redigera | redigera wikitext]

Till resultat från den snabba kolonisationen från Kemi lappmark samt Kajanaland beneath 1600- samt 1700-talen assimilerades dem sydligaste samerna inom land i norden inom den finska befolkningen samt deras tungomål, kajanasamiska samt kemisamiska, försvann.^[32]

Utvecklingen inom land i norden fanns annars densamma liksom den inom land fram mot rikets delning 1809, samt dem inledande prästerna inom detta samiska området kunde nästan undantagslöst samiska.

Detta fortsatte beneath den ryska tiden. kalenderår 1849 infördes ett förordning i enlighet med vilken samisktalande präster ägde prioritet mot tjänsterna inom dem nordligaste församlingarna, Utsjoki samt Enare. då dem inledande folkskolorna inrättades inom området inom slutet från 1800-talet förekom ofta utbildning vid samiska samt viss litteratur fanns vid samiska, bland annat enstaka nordsamisk ABC-bok.^[33]

Efter Finlands självständighet 1917 förfinskades emellertid skolgången nästan totalt samt användningen från samiska skrivna verk upphörde.

Efter andra världskriget började utvecklingen vandra inom motsatt riktning samt ifrån samt tillsammans 1970-talet blev samiskans ställning allt starkare. tid 1992 infördes enstaka språklag likt ger samerna riktig för att skydda samt förbättra sitt språk.^[33] Den aktuella samiska språklagen infördes 2003 samt gäller framför allt inom Samernas hembygdsområde, dvs.

Enare, Enontekis, Sodankylä samt Utsjoki kommuner, dock även till enstaka sektion regionala samt nationella myndigheter samt institutioner.^[34]

De vilket bor inom Samernas hembygdsområde samt kontrollerar eller är skicklig i samiska bör inom huvudsak undervisas vid samiska inom grundskolan.^[35] Utanför hembygdsområdet beslutar den samhälle barnet bor inom angående utbildning vid samiska.

Mindre än hälften från samerna samt inom synnerhet från dem samiska barnen (40 % från ungar beneath tio) bor inom hembygdsområdet.^[36] Samiska existerar valbart tungomål inom enstaka sektion skolor.^[37]

I gymnasierna inom Ivalo samt Enontekis samt inom detta samiska gymnasiet inom Utsjoki äger undervisats inom samiska liksom modersmål samt såsom främmande språk.^[36]

Samiska förmå studeras vid universitetsnivå framförallt nära Giellagasinstitutet nära Uleåborgs högskola, dock även nära Helsingfors högskola, Lapplands högskola samt Åbo högskola.

Norge

[redigera | redigera wikitext]

I Norge inleddes en grundlig missionsarbete bland samerna inom start från 1700-talet. Missionärerna utbildades inom samiska samt flera skrivna verk utgavs vid detta tungomål. Prästen Knud Leem författade ett grammatik samt ett massiv samisk lexikon samt utgav enstaka samisk psalmbok, enstaka bönbok samt ett ABC-bok.

Efter Leems död återinfördes emellertid danska liksom undervisnings- samt kyrkospråk samt inom start från 1800-talet kunde nästan inga präster samiska. Den danske prästen Nils Vibe Stockfleth, likt kom mot Finnmark 1825, återupptog arbetet tillsammans för att utbilda samiskkunniga präster samt producera samisk litteratur. han utgav bland annat Nya testamentet vid samiska samt skrev ett samisk grammatik samt ett ordbok.^[38]

Vid 1800-talets mitt inleddes sedan ett assimileringspolitik inriktad vid för att utföra samerna mot norrmän.

Denna politik hårdnade vid 1880-talet dock lättade något vid 1920-talet. Norska blev detta enda tillåtna undervisningsspråket inom skolorna samt särskilda ansträngningar gjordes på grund av för att locka norska pedagog mot dem samiska församlingarna Kautokeino samt Karasjok. Såväl samer vilket ett sektion norrmän plats dock starkt kritiska mot förnorskningspolitiken, samt sedan andra världskriget äger attityden varit liberalare.

inom start från 1970-talet skapades enstaka sektion på grund av utbildning inom samiska nära lärarhögskolan inom Alta, vilket 1989 överfördes mot den nyinrättade Samiska universitet eller akademisk institution inom Kautokeino.^[38]

År 1990 infördes föreskrifter ifall detta samiska språket inom den norska samelagen. Lagen utför inom princip samiska mot likställt tillsammans med norska inom Förvaltningsområdet till samiska språk: Karasjoks, Kautokeino, Nesseby, Porsangers, Tana samt Kåfjords kommuner.^[39]

Numera kunna eleverna vandra kurera grundskolan tillsammans samiska såsom undervisningsspråk.

inom Karasjok samt Kautokeino finns gymnasier var samiska används, ifall än inom mindre utsträckning än inom grundskolan. inom såväl riks- likt lokalradion förekommer långa dagliga sändningar vid nordsamiska.^[38]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I land inrättades den inledande sameskolan inom start från 1600-talet från prästen inom Piteå, Nicolaus Andreæ.

Den ersattes 1632 från Skytteanska skolan inom Lycksele. beneath 1700-talet utvecklades en struktur tillsammans kringresande pedagog (kateketer). Samtliga präster inom lappmarkerna skulle då existera samisktalande samt enstaka sektion från dem plats även själva samer. inom takt tillsammans med för att alltfler nybyggare flyttade mot lappmarken försvagades emellertid samiskans ställning.

inom dem sydligaste lappmarkerna blev svenskan tidigt kyrko- samt undervisningsspråk, medan finskan blev ledande längst bort inom norr. Sin starkaste ställning ägde samiskan inom området däremellan, nämligen inom Lycksele, Arjeplogs, Jokkmokks samt Gällivare socknar, var sydlapska bokspråket användes vilket undervisningsspråk till samer fram mot slutet från 1800-talet.

inom delar från området förekom utbildning vid samiska ända mot slutet från 1910-talet.^[40]

År 1913 infördes nomadskolor till samebarn. detta innebar ett nästan total försvenskning från undervisningen, även angående samiska kunde inträffa vilket hjälpspråk inom lägre klasser. Efter nomadskoleutredningen 1957 blev samiskan obligatoriskt likt skolämne inom nomadskolan (senare sameskolan).

beneath slutet från 1900-talet stärktes samiskans ställning betydligt. Förutom nära dem fem sameskolorna (klass 1–6) förmå samiska läsas likt hemspråk. Radiosändningar vid samiska äger förekommit inom Sveriges radio sedan 1953.^[40]

Det besitter dock förekommit för att icke-samisktalande föräldrar liksom sökt hemspråksundervisning mot sina små människor fått nej eftersom detta tidigare funnits krav för att samiska skulle existera en aktivt tungomål inom hemmet på grund av riktig mot hemspråksundervisning.^[41]

Umeå högskola äger kurser inom nordsamiska, lulesamiska, umesamiska samt sydsamiska.^[42] Uppsala högskola äger kurser inom nordsamiska.^[43] eftersom resurstilldelningen vid högskolenivå beror vid antalet studerande besitter liknande små tungomål enstaka fara för att förlora lärarresurser inom den högre utbildningen.^[44]

Sedan den 1 april 2000 existerar samiska officiellt minoritetsspråk inom landet.

detta innebär för att samisktalande äger korrekt för att nyttja sitt tungomål nära kontakter tillsammans med myndigheter samt domstolar, liksom för att utnyttja barn- samt äldreomsorg vid samiska, inom detta sålunda kallade Förvaltningsområdet till samiska. Sedan den 1 januari 2010 omfattar förvaltningsområdet nästa kommuner: Arjeplog, Arvidsjaur, en stor naturlig upphöjning av jordens yta, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Lycksele, Malå, Sorsele, sjö i västerbotten, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen samt Östersund.^[45] detta samiska språkets ställning inom land regleras sedan 2009 från lagen angående nationella minoriteter samt minoritetsspråk.^[46]

Språkkoder

[redigera | redigera wikitext]

Språkkoder på grund av samiska existerar i enlighet med ISO 639:

ISO 639-1	ISO 639-2	ISO 639-3	ISO 639-5
sia	akkalasamiska
sjd	kildinsamiska
sjk	kemisamiska
sjt	tersamiska
sma	sma	sydsamiska
se	sme	sme	nordsamiska
smi	smi	samiska (oavsett dialekt)
smj	smj	lulesamiska
sje	pitesamiska
smn	smn	enaresamiska
sms	sms	skoltsamiska
sju	umesamiska

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]