Hur många krig har usa startat

Joe Bidens budskap fanns klart när han tillträdde: ”USA är tillbaka!” Tämligen omgående återinträdde USA inom Parisavtalet angående klimatpolitiken, en utträde ur Världshälsoorganisationen WHO stoppades samt tonen framför allt mot allierade blev enstaka helt ytterligare (se även Kalendarium: 20 januari 2021). 

Inte minimalt inom fråga angående Kina äger Joe Biden dock hållit kvar många från Donald Trumps linje.

Biden besitter inom ett fräsch säkerhetsstrategi definierat Peking vilket USA:s största "geopolitiska utmaning". Samtidigt innebär Rysslands fullskaliga invasion från Ukraina inom månad 2022 förnyad uppmärksamhet på Europa samt detta transatlantiska samarbetet (se vidare nedan).

Amerikanska presidenter äger genomgående stött tanken på USA likt frihetens samt demokratins fanbärare inom världen.

detta besitter tagit sig olika uttryck: George W Bush (president 2001–2009) drev ett hård antiterrorkampanj medan Barack Obama (2009–2017) inom högre grad satsade på multilateral samverkan samt diplomatiska lösningar. dock detta besitter över team rått enighet ifall för att USA bör äga enstaka ledarroll samt för att samarbete är eftersträvansvärt tillsammans stöd från internationella regelverk samt organisationer liksom FN, Världsbanken samt Världshandelsorganisationen (WTO).

Donald Trump (2017–2021) slog däremot an ett starkt patriarkalisk samt isolationistisk ton, tillsammans ”Amerika först” likt klar slogan.

denne uttryckte förakt för multilateralism, markerade avstånd mot allierade inom Nato samt EU samt rev upp alternativt krävde omförhandling från internationella avtal rörande frihandel samt miljö (se finansiell översikt respektive Naturtillgångar, energi samt miljö). denne skrotade även ingångna nedrustningsavtal (se Kalendarium: 2 månad 2019 samt 21 femte månaden i året 2020). 

Donald Trump införde också ensidigt handelstullar samt hamnade inom öppet gräl tillsammans med chef för andra inflytelserik västländer.

Samtidigt intog denne ett välvillig hållning mot antidemokratiska stater samt deras inom några fall närmast enväldiga chef, liksom Ryssland, Turkiet, Egypten samt Saudiarabien.

Med Joe Biden återgick Washington mot mer kända tongångar tillsammans betoning på demokrati, samarbete samt respekt för mänskliga rättigheter.

dock en år efter maktskiftet inom Washington riktades fokus återigen mot den nygamla huvudfienden Ryssland.

Ny kris tillsammans med Ryssland

Efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 försvann politiskt relaterade motsättningar samt USA samt Ryssland närmade sig varandra. Efter grabb svalnade relationerna samt länderna fortsatte inom många fall för att stödja motsatta parter inom konflikter inom tredjeplats nation.

Natos utvidgning mot för att omfatta forna öststater inom Europa irriterade Moskva, medan rysk aggression inom närområdet upprörde västmakterna. USA:s förhållande mot Ryssland försämrades också inom takt tillsammans med för att landet blev alltmer auktoritärt styrt. beneath 2000-talet första årtionde försämrades relationerna.

Rysslands inblandning inom Ukraina, samt ej minimalt annekteringen från halvön Krim 2014, ledde mot för att USA liksom EU införde ekonomiska sanktioner.

Inför presidentvalet inom USA 2016 kom signaler angående rysk inblandning inom den amerikanska valrörelsen. detta ledde mot för att president Obama utvisade 35 ryska diplomater efter valet, efter avslöjanden ifall e-post liksom stulits från Demokratiska grupp samt läckts. inom början från januari 2017 rapporterade USA:s 17 underrättelsetjänster enhälligt för att Ryssland försökt påverka valresultatet genom dataintrång, desinformation samt spridning från falska nyheter.

Donald Trump såsom tillträdde kreditkort därefter tillbakavisade samtliga beskyllningar angående samröre mellan hans valkampanj samt ryska regeringsföreträdare.

dock justitiedepartementet väckte åtal mot 13 ryska medborgare samt regeringen införde sanktioner mot dem samt ytterligare sex individer samt flera institutioner, misstänkta för cyberattacker mot USA. Bland institutionerna fanns den ryska militära underrättelsetjänsten GRU samt trollfabriken Internet Research Agency. samt trots för att Trump intog ett försonlig ton mot den ryske presidenten Vladimir Putin skärpte USA tillsammans tiden sanktionerna mot Ryssland.

I mars 2018 utvisade USA 60 ryska diplomater sedan Storbritannien anklagat Ryssland för enstaka nervgiftsattack mot ett rysk före detta spion samt hans dotter.

Ryssland svarade tillsammans med för att avvisa 60 amerikaner.

Efter Joe Bidens tillträde hårdnade tonen ytterligare. Nya sanktioner infördes efter beskyllningar ifall rysk inbladning också inom presidentvalet 2020, enstaka grundlig cyberattack mot amerikanska företag samt Rysslands fortsatta agerande inom Ukraina.

Biden väckte uppmärksamhet när denne kallade Putin för mördare.

Under 2021 växte oron över Rysslands planer inom Ukraina, samt amerikanska underrättelsetjänster slog larm angående för att Putin planerade enstaka fullskalig invasion från grannlandet. Trots detta fanns många överraskade när anfallet inleddes den 24 månad 2022.

Biden införde nya skarpa sanktioner samt beviljad grundlig militärt samt humanitärt stöd mot Ukraina.

USA samt övriga västmakter tycktes avsluta leden samt uppvisade ett enad front mot Ryssland liksom stötte på hårdare motstånd än väntat på slagfältet.

Sanktionerna besitter steg för steg skärpts samt vapenleveranserna mot Ukraina besitter ökat. President Biden anklagar Putin för krigsförbrytelser samt folkmord, samt besitter uttryckligen sagt för att denne måste försvunnen från makten.

Ukraina äger blivit den ojämförbart största mottagaren från amerikanskt bistånd. Mot slutet från 2023 ägde över 75 miljarder dollar anslagits, varav 5 procent fanns humanitärt stöd, 34 procent finansiellt stöd samt 61 procent militärt stöd.

dock bland republikanerna äger intresset för för att stödja Ukraina börjat svalna, samt Bidens försök för att få igenom ytterligare grundlig stöd hölls länge igen. Först efter månader från politiskt spel antogs en nytt militärt stödpaket mot Ukraina på 61 miljarder dollar (se Kalendarium: 24 april 2024).

Paketet omfattade därutöver två delar till: en mot Israel, inklusive Gaza, samt en mot Taiwan samt andra allierade inom den indo-pacifiska område tillsammans med syftet för att "motarbeta detta kommunistiska Kina" (se vidare nedan).

Stödet mot Ukraina ansågs från flertalet bedömare artikel helt avgörande för angående Ukraina bör äga någon chans för att fortsatta försvara sig mot Ryssland.

Konflikten mellan israeler samt palestinier

Israel äger ständigt varit ett nära allierad mot USA.

Israel äger liksom regel varit USA:s största mottagare från stöd samt bistånd, även militärt. Efter terrororganisationen Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 uttryckte president Joe Biden USA:s odelade stöd för Israel.

Efter grabb ökade kritiken för för att Biden tycktes negligera dem civila palestinierna såsom drabbats många hårt beneath kriget inom Gaza. Småningom riktade Biden viss bedömning mot Israel samt sade för att landet riskerar för att förlora stöd inom omvärlden genom sitt urskillningslösa bombkrig. USA anses också äga spelat enstaka nödvändig roll inom dem humanitära ”pauser” tillsammans med viss fångutväxling liksom förekommit.

USA lade tre gånger sitt veto mot resolutioner i FN:s säkerhetsråd ifall en omedelbart eldupphör inom Gaza dock valde nära enstaka omröstning inom mars 2024 för att lägga ned sin röst varpå resolutionen antogs tillsammans 14 ja-röster.

Israels statsmakt reagerade tillsammans med för att stoppa enstaka israelisk delegation likt plats på väg för att utflykt mot USA.

När Iran, liksom en led inom konflikten kring Gaza, inom april sköt över 300 robotar samt drönare mot Israel fanns USA en från flera länder vilket hjälpte mot för att skjuta ned dem.

detta fanns första gången likt Iran anföll Israel direkt från sitt eget territorium.

USA slöt också kraftfullt upp på Israels blad när chefsåklagaren för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) inom femte månaden i året 2024 förespråkade för att enstaka arresteringsorder utfärdas för bland andra Israels premiärminister Benjamin Netanyahu (se Israel: Kalendarium).

USA är ej medlem inom ICC.

Som enstaka följd från kriget mellan Hamas samt Israel började också dem Iranstödda huthirebellerna inom Jemen för att beskjuta ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig på Röda havet, vilket fick USA för att samla ett säkerhetsallians tillsammans med nio andra länder för för att skydda den viktiga transportleden.

En ytterligare följd från kriget inom Gaza är också för att den lågintensiva konflikten mellan Israel samt den Iranstödda milisen Hizbollah inom Libanon trappats upp, samt hösten 2024 övergick stridigheterna inom konflikt.

Sedan Israel dödat Hizbollahs högste chef Hassan Nasrallah inom en bombanfall samt inlett ett markinvasion grep Iran återigen in samt anföll Israel, samt USA bidrog återigen mot försvaret. Bidenadministrationen såsom läka tiden varnat för för att krisen såsom utlöstes en år tidigare skulle behärska leda mot en regionalt konflikt står idag inför uppgiften för att försöka hindra detta från för att sprida sig vidare.

USA anser för att Israel besitter rätt för att försvara sig, dock uppmanar samtidigt israelerna för att avstå från för att anfalla kärnteknikanläggningar inom Iran.

Tvåstatslösning

I den långvariga Mellanösternkonflikten äger USA normalt, nära sidan från detta tydliga stödet för Israel, tagit ställning för ett tvåstatslösning, tillsammans med ett palestinsk stat nära sidan från den israeliska.

Flera amerikanska presidenter besitter försökt få mot stånd ett lösning på konflikten.

Under Donald Trump slog dock Washington in på ett betydligt mer Israelvänlig väg. Trump erkände bland annat Jerusalem såsom Israels huvudstad, en symbolladdat steg vilket väckte vass bedömning både bland palestinier samt USA:s närmaste allierade.

dock någon återflytt från ambassaden mot Tel Aviv äger ej varit aktuell beneath president Joe Biden.

Trump drog också in inom princip allt bistånd mot palestinierna samt sitt stöd för FN:s flyktingorgan för palestinierna, Unrwa. Den palestinska paraplyorganisationen PLO beordrades för att stänga sitt kontor inom Washington samt USA besitter ingen officiell representation hos Palestinska myndigheten.

Bidenadministrationen äger återupptagit enstaka sektion från stödet för palestinierna.

Vidare erkände Trump Israels suveräna rätt mot Golanhöjderna, likt erövrades från Syrien 1967, samt framhöll Israels rätt mot sina bosättningar på Västbanken – trots för att större delen från omvärlden anser för att båda delarna strider mot folkrätten.

Donald Trump, via sin svärson Jared Kushner, lade dessutom fram vad liksom kallades ett fredsplan, såsom skulle ge palestinierna rätt mot enstaka personlig stat samtidigt sin Israel skulle få behålla kontrollen över stora delar från Västbanken.

inom september 2020 undertecknades så kallade Abraham-avtal, bilaterala uppgörelser såsom normaliserade förhållandet mellan Israel samt dels Förenade arabemiraten, dels Bahrain. Senare följde liknande avtal tillsammans Sudan samt Marocko. Uppgörelserna sågs vilket enstaka fjäder inom hatten för Trump.

Tidigare ägde Egypten (1979) samt Jordanien (1994) vilket enda arabländer slutit fred tillsammans med Israel.

Kina utmanar

Under senare år äger Kinas växande ekonomiska kraft samt globala roll blivit ett allt större kamp för USA. Donald Trump identifierade Kina såsom den främsta rivalen, samt detta är enstaka inställning såsom inom huvudsak består beneath Joe Bidens styre.

Det grundlig ekonomiska utbytet mellan Kina samt USA – Kina är enstaka massiv långivare mot USA samt ägare från amerikanska statsobligationer – gör för att länderna är beroende från varandra samt därför äger en nyfikenhet från för att undvika konflikter.

dock förbindelserna kompliceras från frågor såsom Kinas kränkningar från mänskliga rättigheter samt piratkopiering från märkesvaror, samt USA:s stora underskott inom handelsbalansen tillsammans Kina.

Coronapandemin liksom bröt ut 2020 ledde mot nya bottennoteringar inom relationerna mellan USA samt Kina.

Trump anklagade Kina för för att bristande transparens samt antydde för att viruset kommit från en laboratorium inom Kina (något såsom senare besitter framförts liksom enstaka seriös teori). Peking inom sin tur anklagade USA för för att sprida en ”politiskt virus” samt producera en nytt kallt konflikt mellan två globala stormakter.

Före Trumperan intog Obamaregeringen ett mer pragmatisk inställning mot Kinarelationen än Bushadministrationen samt tonade ned kritiken mot kränkningarna från mänskliga rättigheter.

Trump däremot riktade främst in sig på handelspolitiken samt anklagade Kina för oschyst valutamanipulation.

beneath 2018 började USA införa tullar på produkter från Kina – liksom genast svarade tillsammans motåtgärder. Länderna fortsatte för att långsamt steg upp takten inom en växande handelskrig fram mot inom januari 2020, då man enades angående en slags vapenvila. Efter maktskiftet inom Washington 2021 äger tullarna inom huvudsak bestått samt även utökats (se vidare Ekonomisk översikt).

Hösten 2021 tillkännagav också USA, Storbritannien samt Australien för att dem ingått ett färsk säkerhetspakt, Aukus, detta maximalt grundlig försvarsarbetet mellan länderna sedan andra världskriget.

Pakten ansågs allmänt syfta mot för att motarbeta Kinas växande militära påverkan inom den indo-pacifiska område, även angående detta ej sades rent ut.

Iran samt kärnenergiavtalet 

Förhållandet mellan Washington samt Teheran äger varit fientligt alltsedan den islamiska revolutionen inom Iran 1979, dock beneath Barack Obama nåddes en genombrott likt öppnade för töväder.

Efter många år från segdragna förhandlingar angående Irans kärnenergiprogram slöts 2015 en avtal mellan Iran å en sidan samt USA samt fem andra stormakter å den andra (se Iran: Utrikespolitik samt försvar). Avtalet innebar för att Iran skulle banta sitt kärnenergiprogram, för för att undanröja risken för för att landet framställer kärnvapen, samt tillåta FN-inspektioner.

inom gengäld skulle USA, FN samt andra aktörer häva grundlig ekonomiska sanktioner mot landet. Avtalet betecknades likt historiskt samt betraktas från många såsom Obamaadministrationens viktigaste utrikespolitiska framgång.

Donald Trump kallade däremot uppgörelsen ”det sämsta avtalet någonsin” samt efter hans tillträde infördes nya sanktioner mot Iran.

inom femte månaden i året 2018 meddelade Trump USA skulle lämna avtalet, samt på dagen en år senare gjorde Teheran detsamma. Då ägde USA redan börjat återinföra hårda sanktioner mot Iran, trots för att USA:s allierade inom Europa kämpat för för att få Trump på andra reflektioner. Sanktionerna skärptes sedan då motsättningarna trappats upp samt Iran bland annat anklagats för för att äga riktat attentat mot utländska tankfartyg (se Kalendarium).

inom början från 2020 lät Trump döda chefen för Irans utlandsstyrka al-Quds, enstaka från landets högst uppsatta personer, på irakiskt territorium. Attacken förvärrade säkerhetsläget inom region samt följdes från ömsesidiga hot (se Kalendarium).

För Joe Bidens statsmakt besitter detta gällt för att hitta en sätt för att försöka dämpa spänningarna tillsammans Iran samt förhoppningar finns ifall för att återupprätta kärnenergiavtalet.

dock USA förmå ej bara slopa dem nya sanktionerna då Iran besitter övergivit sina åtaganden i enlighet med avtalet samt bland annat höjt anrikningsgraden från uran långt över vad avtalet medgav. Läget äger förblivit spänt mellan länderna. ett små ljusning syntes när länderna beneath 2023 nådde ett överenskommelse ifall fångutväxling (se Kalendarium: 18 september 2023).

dock därefter besitter situationen inom kurera distrikt allvarligt försämrats Hamas anfall mot Israel samt detta efterföljande kriget inom Gazaremsan. inom september 2024 införde USA sanktioner mot tolv individer inom Iran på bas från förbrytelse mot mänskliga rättigheter riktade mot iranier.

Månaden därpå kom nya sanktioner mot tiotals bolag inom oljesektorn likt enstaka följd från Irans attack mot Israel strax innan.

Nordkorea samt kärnvapenhotet

USA samt Nordkorea besitter varit fiender alltsedan Koreakriget 1950–1953 (se Modern historia). USA ägde länge försökt förmå Nordkorea för att avstå från för att förbättra kärnvapen när landet genomförde sin första provsprängning 2006.

Barack Obamas försök för att blåsa nytt liv inom enstaka dialog tillsammans med Nordkorea dryckesställe ej fruktbarhet samt beneath hans mandatperiod genomfördes ytterligare fyra provsprängningar. Trump hotade inom en anförande mot FN:s generalförsamling inom september 2017 för att ”totalt förgöra” Nordkorea.

Det fanns därför något överraskande när Trump tackade ja då Nordkoreas chef Kim Jong-Un bjöd in Trump mot en personligt möte.

Efter en par månaders förväxlingar samt ordkrig hölls inom Singapore inom juni 2018 vad såsom blev en historiskt möte: detta plats första gången ett sittande amerikansk president träffade enstaka nordkoreansk chef. Resultatet blev en papper utan konkreta utfästelser likt Trump ändå beskrev likt banbrytande, eftersom han hävdade för att kärnvapenhotet från Nordkorea fanns borta.

Efteråt lovade denne för att ställa in militärövningar likt USA regelbundet genomför tillsammans Nordkoreas ärkefiende Sydkorea. Flera övningar besitter också avblåsts, trots för att kritiker ser detta liksom ett eftergift för en återkommande nordkoreanskt krav. USA besitter närmare 30 000 soldater stationerade inom Sydkorea alltsedan Koreakriget.

Trump samt Kim träffades sedan två gånger mot, inom en toppmöte inom Vietnam liksom avbröts inom förtid (se Kalendarium) samt inom vad liksom sades existera en improviserat möte nära gränsen mellan Syd- samt Nordkorea (se Kalendarium).

Presidenten uttryckte nära flera tillfällen massiv uppskattning för diktatorn inom Pyongyang. dock försök för att få igång nya kärnvapensamtal mellan dem båda parterna gick inom stå samt Nordkorea fortsatte tillsammans robottester. Få inom omvärlden tror för att Nordkorea äger för intention för att avveckla några vapen samt relationen mellan Trump samt Kim tycktes efter grabb svalna.

På nyårsafton 2019 kom klart besked från Kim angående för att Nordkorea ej längre är bundet nära sitt ensidiga provstopp för kärnvapen samt långdistansrobotar. 

De närmaste grannarna

Med Kanada är förhållandet över team gott även angående grannlandet emellanåt är noga tillsammans för att märka enstaka självständig utrikespolitisk hållning.

beneath Donald Trump gnisslade detta enstaka hel sektion inom handelsrelationerna, något vilket också gällde Mexiko (se även finansiell översikt).

Trump drev även ett hård linje mot Mexiko inom fråga angående migrationen När Joe Biden tillträdde kom tydliga signaler angående enstaka mer human migrationspolitik vilket bidrog mot ett snabb ökning inom antalet papperslösa migranter liksom tog sig mot gränsen inom söder.

Siffrorna plats snart dem högsta på över 20 år samt enstaka humanitär kris hotade. beneath våren 2021 ingick USA uppgörelser tillsammans med Mexiko, Guatemala samt Honduras ifall stärkt gränsbevakning. (se vidare Befolkning samt språk). Frågan ifall migration samt gränsbevakning äger massiv inrikespolitisk laddning inom USA. 

Kriget mot terrorismen

Efter terrordåden mot New York samt Washington den 11 september 2001 (se Modern historia) inledde president George W Bush detta denne kallade global war on terror, en konflikt mot terrorismen.

USA anföll Afghanistan inom oktober 2001 samt Irak inom mars 2003.

dem kom för att kallas ”de eviga krigen” – grundlig, kostsamma samt långdragna insatser vilket avslutades först 2021 (läs mer ifall Afghanistankriget här samt Irakkriget samt den följande insatsen inom Syrien här). Inom ramen för kriget mot terrorismen äger USA gjort militära ingripanden också inom bland annat Syrien, Pakistan, Jemen, Somalia samt Libyen.

Drygt 20 år efter 11 september-attentaten beräknas kriget mot terrorismen äga kostat över 8 000 miljarder dollar, enligt projektet Cost of War nära Brown University. Närmare ett miljon människor besitter dött inom direkta krigshandlingar (varav cirka 15 000 amerikaner) samt ytterligare minimalt 3,5 miljoner från krigsrelaterade orsaker.

Största militärmakten

Sedan detta kalla krigets slut äger USA varit världens inom särklass främsta militärmakt.

USA besitter ingen värnplikt, dem nära 1,4 miljoner aktiva inom armén, flottan, flygvapnet, marinkåren samt kustbevakningen är samtliga anställda. Efter terrorattacken den 11 september 2001 ökade USA:s försvarsbudget kraftigt, även nära sidan från kostnaderna för dem militära insatserna inom Irak samt Afghanistan.

Dessa konflikt fortsatte för att existera enstaka massiv tryck för försvarsbudgeten beneath 2000-talets första årtionde. Efter Trumps tillträde kom nya kraftiga ökningar från försvarsbudgeten. År 2023 ligger militärbudgeten på 817 miljarder dollar – mer än 3,5 gånger så många såsom Kina såsom spenderade näst maximalt på militären.

LÄSTIPS – läs mer ifall USA:s utrikespolitik inom UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Iranattack sätter broderskapet USA-Israel på test (2024-04-15)
Biden prövas inom Mellanöstern (2023-10-19)
USA stöd mot Ukraina lär minska tillsammans med tiden (2023-02-06)
Bidens planer för Latinamerika stöter på patrull (2022-06-01)
Avgörande internationellt test för USA liksom allierad (2022-02-22)
Utan 11 september ingen president Trump (2021-08-23)
Bidens nystart reparerar ej skadan efter Trump (2021-04-21)
Ingen lätt väg igen när Biden bör hantera Iran (2020–12–27)

Om våra källor

Texten är uppdaterad/granskad 15 oktober 2024.

Redaktör: Ylva Lindahl

Länkar mot mer information