Hur stort revir har en grävling

Grävling alternativt europeisk grävling (Meles meles^[2][3]) existerar en jagare såsom tillhör familjen mårddjur^[4][5][6] samt liksom förekommer inom Eurasien. Europeisk grävling existerar enstaka från tre arter inom släktet Meles.

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

En myndig grävling existerar 75–98 centimeter utdragen (varav svansen utgör cirka 15 centimeter).

Hanarna balanserar 9,1–16,7 kilo samt honor balanserar 6,5–13,9 kilo.^[7]Pälsen existerar vid undersidan mörk samt ovanpå silvergrå. beneath pälsen äger huden enstaka rosa färg. Ansiktet existerar vitt samt besitter vid bägge sidorna ett bred mörk kant likt går ifrån nosen mot öronen. Extremiteterna samt svansen existerar jämfört tillsammans med övriga kroppen korta.^[8]

Utbredning samt systematik

[redigera | redigera wikitext]

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Grävlingarna (Melinae) tillhör familjen mårddjur, liksom bland annat även omfattar uttrar, nordamerikanska grävlingar, honungsgrävlingar, mårdar samt järv.

Fram mot 1990-talet behandlades den europeiska grävlingen vilket isolerad art inom släktet Meles dock studier från anatomiska samt genetiska skillnader indikerar för att numeriskt värde populationer, såsom förekommer inom centrala Asien samt inom Japan, utgör goda arter, vilka beskrivits såsom Meles leucurus samt Meles anakuma.^[9][2] dem europeiska samt asiatiska utvecklingslinjerna besitter utvecklats separat sedan mellersta pleistocen.^[10]

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Europeisk grävling förekommer idag inom skogs- samt områden med stäpplandskap inom Palearktis, inom nästan läka Europa, söder angående polcirkeln, samt vidare inom Asien fram mot Uralbergen samt norra Afghanistan.

Sydgränsen går nära Irak, Iran samt centrala Afghanistan. inom Kaukasus går den upp mot 2 500 meter samt inom Pamirbergen upp mot 3 300 meter.^[1]

Underarter

[redigera | redigera wikitext]

I dess geografiska utbredning uppvisar den europeiska grävlingen vissa morfologiska variationer, varför arten delas upp inom åtta underarter.^[4] modell vid skillnader existerar för att vissa populationer äger mer brunaktig ovansida samt hos andra existerar bålens sidor något gulaktig.^[2][11] Underarterna nära utbredningsområdets östra gräns, M.

m. heptneri samt M. m. severzowi, påminner ganska många angående arten Meles leucurus.

• Meles meles arcalus Miller, 1907 – förekommer vid Kreta
• Meles meles canescens Blanford, 1875 – förekommer inom Transkaukasus, norra Iran, Turkmenistan, Afghanistan, möjligen även Anatolien
• Meles meles heptneri Ognev, 1931 - förekommer inom norra Kaukasus, Kalmuckien, Volgas floddelta
• Meles meles marianensis Graëlls, 1897 – förekommer inom Spanien samt Portugal, möjligen även inom delar från Frankrike^[12]
• Meles meles meles Linné, 1758 – förekommer inom västra europa tillsammans med undantag från Iberiska halvön, sålunda långt österut liksom mot Volga samt Uralbergen.
  Hur stort revir har en grävling? Grytet

  Den förekommer även vid Kreta.

• Meles meles milleri Baryshnikov, Puzachenko & Abramov, 2003 – förekommer inom sydvästra Norge.
• Meles meles rhodius Festa, 1914 – endemisk på grund av Rhodos.
• Meles meles severzovi Heptner, 1940 – förekommer inom övre dalgången från Amu-Darja samt Pjandsj, Ferganadalen, bergsområden Pamir samt Alaj

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Grävlingen föredrar skogar samt andra områden såsom existerar övertäckt tillsammans med växt alternativt buskar dock ibland bor den även inom parkerar inom städer.

Arten födosöker främst inom öppna biotoper.^[8] dem existerar nästan uteslutande nattaktiva, samt lämnar grytet maximalt på grund av för att söka föda.^[8]

I dem kallare områdena sover grävlingen beneath vintern inom perioder såsom sträcker sig ifrån några dagar mot flera månader, beroende vid atmosfärförhållanden samt temperatur.

beneath denna period sänks ej kroppstemperaturen inom således massiv utsträckning dock metabolismen sänks samt den lever vid ett uppbyggd fettreserv. Denna struktur från vintersömn betecknas oftast ej såsom hibernering samt ibland förmå dem vintertid bege sig ut till för att leta att födas, vilket oftast sker nära plusgrader.^[13] detta förekommer för att grävlingar delar föda alternativt gryt tillsammans med rävar dock vanligtvis håller dem en visst avstånd mot varandra.^[13]

Grävlingen äger dålig ögonkontakt samt luktsinnet existerar kritisk till grävlingens överlevnad.^[13] dem lämnar doftspår samt lär sig uppleva igen främlingar tillsammans hjälp från lukten.^[13] då dem blir skrämda reser dem ragg samt ser större ut.^[13] Grävlingar existerar ej ovana nära fysiska slagsmål tillsammans med andra grävlingar alternativt djur.^[13] Strider mellan likasinnade sker oftast då enstaka främmande individ tar sig in inom gruppens revir, liksom existerar 50 mot 150 hektar stort.^[8]

Grytet

[redigera | redigera wikitext]

Grävlingen bor inom gryt vars underjordiska gångsystem kunna äga flera våningsplan^[13], äga enstaka diameter vid 60 meter samt bestå från 300 meter tunnlar samt rum.^[13] dem största rapporterade gryten existerar funna inom Storbritannien^[13] samt existerar upp mot 880 meter långa.^[8] Bohålan brukar ligga ner därför djupt för att den existerar frostfri, flera meter beneath markytan.

Beroende vid grytets storlek finns olika flera gångar in samt ut ur grytet. en gryt används beneath årtionden samt möjligen mot samt tillsammans århundraden. Grävlingarna underhåller bebodda gryt fortlöpande, samt nya gångar samt lokal grävs. Grävlingsgryt förekommer inom olika storlekar, beroende vid hur gamla gryten existerar samt vilka förutsättningar grytet äger till för att byggas ut, samt vilken täthet den lokala grävlingstammen äger.

Europeisk grävling förekommer idag i skogs- och stäppområden i Palearktis, i nästan hela Europa, söder om polcirkeln, och vidare i Asien fram till Uralbergen och norra Afghanistan

Utanför grytet äger grävlingen platser till solbad samt lek. Vanligen använder individerna fasta vandringsleder beneath natten.^[14]

Grävlingsgryt anläggs ofta inom sluttningar samt kullar inom dränerad mark. detta existerar ej ovanligt för att gryt anläggs inom kolbottnar, stentippar, jordkällare samt beneath övergivna byggnad.

Intill gräver grävlingen gärna prydliga latringropar.^[14]

I en gryt bor oftast flera grävlingsfamiljer. Gruppen består inom medelvärde från 6 individer, dock upp mot 23 individer inom identisk gryt besitter observerats. Nyfödda honor stannar maximalt inom grytet samt gräver egna boende. inom grytet finns ständigt en par vilket existerar dominant.

dem lever kurera existensen ihop, dock andra honor parar sig även tillsammans hannen. Äldre hannar stannar ej tillsammans med detta dominanta paret.^[8]

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Parningstiden existerar inom nordliga trakter vanligen mars mot femte månaden i året dock förmå pågå ända mot hösten.^[13] detta befruktade ägget vilar enstaka tidsperiod före den egentliga dräktigheten vilket varar omkring 49 dagar.

Ungarna föds vanligen inom månad mot mars året därpå. Honan får 1 mot 4 ungar per kull.^[7] Vanligen dödar den dominanta honan ungdjur från honor tillsammans med lägre ställning eller tillstånd.

En vuxen grävling är 75–98 centimeter lång (varav svansen utgör cirka 15 centimeter)

Ungarna existerar helt vita samt personer som inte kan se nära födseln. Senare börjar dem ändra färg. Efter cirka ett kalendermånad öppnar dem ögonen till inledande gången samt dem diar numeriskt värde mot tre månader. Unga hannar stannar mot samt tillsammans med oktober inom lyan. Ibland får dem även tillbringa vintervilan inom boet.

Hanarna väger 9,1–16,7 kilo och honor väger 6,5–13,9 kilo

Könsmognaden infaller på grund av båda könen efter 12 mot 14 månader.^[8]

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Grävlingar existerar allätare. Merparten från födan, särskilt sommartid, utgörs inom Nordeuropa samt Storbritannien från daggmask, dock den äter detta mesta den kunna komma över; jordgetingbon, insekter, hönsägg, smågnagare, fruktbarhet, små frukter från växter, säd samt majs samt inom bristande vid ytterligare att ge liv även mollusker såsom sniglar^[13].

inom jordbrukslandskap existerar mogen säd inom synnerhet åtråvärt inför vinterdvalan. Även harungar, igelkottar samt tamhöns är kapabel finnas vid matsedeln.^[8]

Grävlingen samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom grävlingen existerar människoskygg samt nattaktiv förmå den existera svår för att upptäcka.^[13] Grävlingar attackerar ej människor, dock kunna däremot hugga ifrån angående dem blir överraskade.^[15] Grävlingen besitter inom vissa länder uselt rykte.

för att kalla någon till grävling inom land i västeuropa existerar ett förolämpning.^{[källa behövs]}

Jakt

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Grytjakt samt Småviltjakt

I Europa besitter grävlingens innebörd på grund av människan minskat avsevärt. Köttet existerar ofta angripet från parasiter^[16] samt finns sällan mot salg.

Håret användes tidigare mot borstar, exempelvis rakborstar, samt hattsmycken. "Blaireau" vid franska betyder både grävling samt rakborste.^[17] Idag produceras merparten rakborstar från grävlingshår inom Kina var uppfostran sker till detta ändamål.^{[källa behövs]} inom land existerar detta tillåtet för att att födas upp grävlingar liksom tamdjur då dessa används nära grytprov till grythundar.^[18][19][20] Vanliga jaktformer gällande grävling existerar grythundsjakt, jaktverksamhet tillsammans ställande hundar samt fällfångst.

Sagor samt myter

[redigera | redigera wikitext]

I sagan detta susar inom säven framstår grävlingen såsom vänlig samt vis.^[13] ett äldre legende ifall grävlingar säger för att ifall dem biter någon låser sig deras käkar tills dem hör benknotorna krasas sönder. till för att skydda sig mot grävlingsbett skulle man därför stoppa ner äggskal alternativt knäckebröd inom stövlarna.

detta finns dock ingen sanning inom den myten.^[21]

Status samt hot

[redigera | redigera wikitext]

Grävlingen hotas inom vissa regioner från habitatförstörelse genom skogsavverkningar. Den är kapabel lokalt drabbas från rabiessmitta samt nötkreatur-tuberkulos dock allmänt existerar dessa sjukdomar beneath övervakning.

inom land i norden existerar jakttrycket vid grävlingen stort. var sköts beneath start från 2000-talet ungefär 10 000 individer årligen. inom Ryssland sker viss jaktverksamhet till köttets samt fettets skull. Hur den introducerademårdhunden påverkar grävlingen existerar ej tillräckligt utrett. dem nämnda hoten existerar ej allvarliga till kurera beståndet samt därför listas arten från IUCN likt livskraftig (LC).^[1]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Kai Curry-Lindahl 1988. Däggdjur, groddjur & kräldjurISBN 91-1-933262-9
• B.

  Jensen 1994.

  När får grävlingen sina ungar? Honan blir könsmogen vid två års ålder och föder i januari – mars 2-3 ungar som kommer fram ur grytet två månader senare

  Nordens däggdjurISBN 91-46-16576-2

• A. Bjärvall, S. Ullström 1995. DäggdjurISBN 91-46-16576-2
• Michael Stubbe, Franz Krapp (red.): Handbuch der Säugetiere Europas, Raubsäuger (Teil 2), Aula Verlag, Wiesbaden 1993, ISBN 978-3891040294
• Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World.
  
  
• 



Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]