faxvein.pages.dev






Hur länge har supernova funnits

Supernova

Supernova

Resterna efter Keplers supernova, SN 1604.
  • Huvudtyp: Kataklysmisk variabel
  • Förkortning: SN[1]
  • Undergrupper: SN typ inom, SN typ II[1]
  • Karaktäristika: enstaka exploderande himlakropp vilket beneath enstaka period ökar sin ljusstyrka många kraftigt, 20 magnituder alternativt mer,[1] samt ett begränsad tidsperiod ger himlakroppen lyskraften motsvarande ett hel galax[2]
  • Antal: 7 stjärnor fanns upptagna inom GCVS (2009)[1]
Ej för att förväxla med nova.

En supernova existerar ett exploderande alternativt enstaka exploderad himlakropp.

Supernovorna hör mot dem våldsammaste händelserna inom universum. inom ett supernova utvecklas oerhörda mängder energi liksom lämnar reststjärnan inom form eller gestalt från enorma neutrinoflöden, gasmassor samt strålning, vilket fullfölja för att dem beneath ett viss tidsperiod kunna lysa upp mot hundra miljarder gånger starkare än vår solen.

detta existerar lika många såsom lyskraften inom ett hel galax. enstaka supernova inträffar dock ej särskilt ofta, man brukar yttra för att inom enstaka typisk galax inträffar detta ungefär enstaka gång vart 50:e kalenderår. dem flesta supernovorna existerar dock gömda från stoft samt gas samt kunna ej observeras.

inom Vintergatan beräknar man tillsammans med ungefär tre, ifrån jorden synliga supernovor per tusen kalenderår.

Om ett supernova skulle inträffa inom 100–200 ljusårs avstånd ifrån jorden kunde detta innebära jordens undergång. idag finns detta dock inga indikator vid för att någon från stjärnorna inom detta området existerar vid väg för att bli enstaka supernova vid länge.

Den senaste supernovan man äger kunnat titta tillsammans med blotta ögat observerades tid 1987 inom detta Stora magellanska molnet samt plats många betydelsefull på grund av forskningen kring supernovor. Supernovan namngavs SN 1987A. himlakroppen såsom exploderade fanns från typ II (ljus jättestjärna) samt dog endast 10 miljoner kalenderår äldre, vilket existerar tämligen normalt till stjärnor från den storleken.

vilket jämförelse är kapabel nämnas för att solen beräknas bli 12 miljarder tid äldre.

Typer samt orsaker

[redigera | redigera wikitext]

Man brukar kategorisera supernovor inom olika varianter beroende vid vilka ämnen såsom finns tillsammans inom deras ljusspektra. Huvudkriteriet existerar om ljuset ifrån supernovan innehåller enstaka viss typ från absorptionslinjer till väte liksom kallas Balmerserien.

Supernovor vars spektra saknar dessa linjer (och såsom alltså existerar fattiga vid väte) kallas typ I, samt dem likt uppvisar sådana kallas typ II. Typ inom indelas vidare inom tre undervarianter beroende vid vilka andra ämnen såsom istället existerar närvarande: Typ Ia, såsom innehåller enstaka linje till kisel (Si II vid 6150 Å); typ Ib, såsom innehåller enstaka linje till helium (He inom vid 5776 Å), samt typ Ic, vilket ej innehåller någon från dessa alternativt bara enstaka svag heliumlinje.[3][4]

Typ I

[redigera | redigera wikitext]

Typ I existerar oftast förekommande var detta finns äldre stjärnor samt inom dubbelstjärnesystem samt dem ökar snabbt inom ljusstyrka på grund av för att sedan avta inom ljusstyrka inom flera månader.

Bilden visar krabbnebulosan, det som blev kvar efter att stjärnan SN 1054 exploderade i en supernova den fjärde juli år 1054

Supernovor från typ II kommer ur massiva yngre stjärnor.

Den maximalt accepterade teorin ifall orsaken mot supernovor från typ Ia existerar för att dem kommer ur dubbelstjärnor, var ämne förs ovan ifrån ett normal himlakropp mot dess kompanjon liksom existerar ett kompakt ljus dvärg. inom den vita dvärgen startas då termonukleära reaktioner liksom får denna för att explodera våldsamt.

Typ II

[redigera | redigera wikitext]

Supernovor från typ II, samt troligtvis även från typ Ib samt Ic, anses inträffa inom många massiva yngre stjärnor då bränslet inom form eller gestalt från väte samt helium inom stjärnans inre besitter tagit slut. Man beräknar tillsammans för att detta behövs ett himlakropp tillsammans minimalt fem gånger större massa än solens.

sålunda länge fusionen fortgår produceras strålning såsom trycker dem yttre lagren utåt. detta uppstår skal från kol samt närmast tyngre grundämnen ett lökformad struktur, vilket håller balans mellan strålningstrycket utåt samt gravitationen inåt. då bränslet börjar ta slut, avslutas fusionen samt därmed strålningen.

Denna kraftmätning, liksom pågått inom årmiljoner, nalkas idag sitt hastiga slut, då gravitationen tar överhanden. Då faller enorma mängder ämne in mot centrum, samt enstaka neutronstjärna bildas. ifall detta handlar ifall ett extremt massiv himlakropp bildas en mörk hål. Den infallande materian äger många massiv kinetisk energi.

Partiklarna pressas därför nära inpå varandra för att den starka kärnkraftens attraktion mellan dem fullfölja sig gällande. Detta existerar ett sorts fusion inom kolossalformat.

Supernovor delas upp i två huvudtyper med undergrupper typ I vilka

Partiklarna förlorar därmed många potentiell energi, vilket omvandlas mot ytterligare kinetisk energi, därför för att temperaturen stiger mot miljarder grader Celsius. Efter några timmar inträffar enstaka explosion liksom blåser försvunnen allt utom neutronstjärnan inom mitten. ett termonukleärchock, ett detonationsvåg, rusar förbi detta expanderande molnet från kvarlevor från den stora himlakroppen.

Detta fullfölja för att dem enklare atomerna fusionerar samt detta uppstår en ljussken, vilket existerar flera miljarder gånger starkare än detta såsom kommer ifrån solen.

Typ III, IV samt V

[redigera | redigera wikitext]

Den schweiziske astronomen Fritz Zwicky definierade ytterligare supernovatyper baserat vid många erhålla modell likt ej passade ln inom parametrarna på grund av supernovor från typ inom alternativt typ II.

SN 1961i inom NGC 4303 plats prototypen samt detta enda objektet inom supernovaklassen typ III, känd till sin breda ljuskurva, största samt breda balmerlinjer från väte såsom utvecklas långsamt inom spektrumet.

SN 1961f inom NGC 3003 fanns prototypen samt detta enda objektet inom klassen typ IV, tillsammans med enstaka ljuskurva såsom liknar ett supernova från typ II-P, tillsammans absorptionslinjer dock svaga emissionslinjer från väte.

Typ V-klassen fastställdes efter SN 1961V inom NGC 1058, ett ovanligt svag supernova alternativt supernova-impostor tillsammans med ett långsam ökning inom ljusstyrka, maximal duration flera månader samt en ovanligt emissionspektrum. Likheten mellan SN 1961Vs eruption samt detta stora utbrottet hos Eta Carinae noterades.[5] Supernovor inom M101 (1909) samt M83 (1923 samt 1957) föreslogs även vilket tänkbara supernovor från typ IV alternativt typ V.[6]

Dessa typer behandlas numera varenda vilket speciella typ II-supernovor (IIpec), från vilka flera fler modell äger upptäckts, även ifall detta kvar diskuteras angående SN 1961V fanns ett sann supernova, enstaka impostor, alternativt ägde en LBV-utbrott.[7]

Kärnreaktioner

[redigera | redigera wikitext]

Forskare tror för att dem tyngsta grundämnena ej kunna bildas vid annat sätt än nära enstaka supernovaexplosion.

denna plats handlar detta ifall atomer tyngre än järn, mot modell guld. detta existerar vid bas från för att dessa tyngre atomkärnor ej förmå bildas förrän nära enorma temperaturer, hundratals miljarder grader Celsius. Dessa temperaturer uppnås endast nära supernovaexplosioner.

De grundämnen såsom existerar viktiga på grund av existensen, liksom syre samt kol, förmå bildas inom stjärnor, dock till deras spridning inom rymden agerar supernovorna ett nödvändig roll.

Namngivning

[redigera | redigera wikitext]

Supernovorna besitter enstaka personlig namnstandard skild ifrån övriga föränderliga stjärnor. dem betecknas tillsammans med SN följt från upptäcktsår samt enstaka alternativt numeriskt värde tecken likt räknas upp löpande beneath året. ursprunglig används A mot Z, sedan aa mot az, sedan ba mot bz.

Om en supernova skulle förekomma inom 100–200 ljusårs avstånd från jorden kunde det innebära jordens undergång

Därför får exempelvis den tredjeplats supernovan liksom upptäcks 2003 beteckningen SN 2003C.[8] Upptäckter från nya supernovor rapporteras mot IAU:s huvud Bureau for Astronomical Telegrams vilket även administrerar namnsättningen.

Kända supernovor

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar relativt länge sedan sen ett supernova exploderade inom Vintergatan, vilket kunde observeras.

dem maximalt kända supernovorna man sett genom tiderna inträffade kalenderår 1054, den liksom bildade Krabbnebulosan, tid 1572, Tycho Brahes supernova, samt kalenderår 1604, Keplers nova. Tychos supernova syntes inom 1,5 tid, även inom dagsljus .

Supernovorna benämns nedan tillsammans dem årtal nära vilka dem iakttogs.

Det är vad vi kallar för en supernova

  • 1006 – Extremt ljusstark supernova. Den observerades inom Egypten, Irak, Italien, Schweiz, Kina, Japan, samt eventuellt land i västeuropa samt Syrien.
  • 1054 – Uppkomsten från Krabbnebulosan beskrevs från kinesiska astronomer samt kanske även från amerikanska indianer.
  • 1572 – Supernovan inom Cassiopeia observerades från Tycho Brahe.

    detta existerar ifrån hans volym De Nova Stella oss besitter fått termen "nova".

  • 1604 – Supernovan (Keplers stjärna) inom stjärngruppen Ormbäraren, observerades från Johannes Kepler. detta existerar den senaste supernova liksom observerats inom Vintergatan, jordens galax.
  • 1885 – Denna supernova inom Andromedagalaxen upptäcktes från Ernst Hartwig.
  • 1987 – Supernova inom Stora Magellanska molnet, observerades inom några timmar efter för att detta inledande ljuset ifrån den ägde kommit fram mot Jorden.

    tillsammans den fick man till inledande gången tillfälle för att testa dem moderna teorierna angående hur supernovor bildas. denna plats fick professor Koshiba även den inledande bekräftande observationen från neutrinoskuren ifrån enstaka supernova. Nobelpriset 2002 blev därmed även erkännandet från för att neutrinoastronomi blivit en nytt öppning mot universum.

  • SN 2005ap plats den ljusstarkaste supernovan vilket detekterats samt inträffade vid en avstånd från 4,7 miljarder ljusår ifrån jorden.[9]
  • SN 2008D upptäcktes såsom röntgenstrålning ifrån kärnans sammanbrott, en dygn innan dess synliga spektrum observerades.

Supernovan 1604 användes från Galileo Galilei liksom motbevis mot då gängse aristoteliska föreställningar angående för att sky (den himmelska sfären) existerar perfekt samt oföränderlig.

Nya kandidater inom Vintergatan

[redigera | redigera wikitext]

Flera större stjärnor inom Vintergatan besitter föreslagits liksom tänkbara supernovor inom dem närmaste tusen mot hundra miljoner år. dem inbegriper Rho Cassiopeiae,[11]Eta Carinae,[12][13]RS Ophiuchi,[14][15]VY Canis Majoris,[16]Betelgeuse, Antares samt Spica.[17]

Många Wolf-Rayet-stjärnor, såsom Gamma inom Seglet,[18] hålls även till tänkbara föregångare mot supernovaexplosion inom ett "snar" kommande.

Den närmaste supernovakandidaten existerar IK Pegasi (HR 8210) inom Pegasus, liksom befinner sig vid endast 150 ljusårs avstånd. Denna täta bestående av två delar består från enstaka huvudseriestjärna, vilket alltså ännu ej utvecklats mot enstaka skarlakansröd jätte, samt enstaka ljus dvärg bara 31 miljoner  km därifrån.

Dvärgens massa uppskattas motsvara 1,15 solmassor.[19] detta anses för att oss äger flera miljoner tid vid oss, innan den vita dvärgen kunna samla vid sig den kritiska massa likt behövs till för att den bör bli enstaka Typ la supernova.[20][21]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcd] ”Variability types, General Catalogue of variabel Stars” (på engelska).

    Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland.


  2. hur länge äger supernova funnits

    3. http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 13 månad 2020. 

  3. ^Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of variabel Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 13 månad 2020. 
  4. ^Cappellaro, E.; Turatto, M. (2001). ”Supernova Types and Rates” (på engelska). Influence of Binaries on stjärnliknande Population Studies (Kluwer Academic Publisher, Dordrecht) 264: sid. 199.

    doi:10.1007/978-94-015-9723-4_16. ISSN0067-0057. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0012455. 

  5. ^Turatto, M. (2003). ”Classification of Supernovae” (på engelska). Supernovae and Gamma-Ray Bursters. Lecture Notes in Physics. "598". sid. 21–36. doi:10.1007/3-540-45863-8_3. ISBN 978-3-540-44053-6. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0301107 
  6. ^Zwicky, F.

    (1964). "NGC 1058 and its Supernova 1961". The Astrophysical Journal. 139: 514. Bibcode:1964ApJ...139..514Z. doi:10.1086/147779.

  7. ^Zwicky, F. (1962). "New Observations of Importance to Cosmology". In McVittie, G. C. (ed.). Problems of Extra-Galactic Research, Proceedings from IAU Symposium. 15. New York: Macmillan Press. p.

    Nu finns det dock inga tecken på att någon av stjärnorna inom det området är på väg att bli en supernova på länge

    347. Bibcode:1962IAUS...15..347Z.

  8. ^Doggett, J. B.; Branch, D. (1985). "A comparative study of supernova light curves". The Astronomical Journal. 90: 2303. Bibcode:1985AJ.....90.2303D.

    Det var första gången på 400 år som en supernova kunde ses med blotta ögat under flera månader

    doi:10.1086/113934.

  9. ^Kirshner, R. P. (1980). ”Type inom supernovae: An observer's view” (på engelska). AIP Conference Proceedings 63: sid. 33–37. doi:10.1063/1.32212. 
  10. ^"Enigmatic supernova smashes brightness record"Arkiverad 27 april 2008 hämtat ifrån the Wayback Machine., New Scientist, 12 oktober 2007
  11. ^van der Sluys, Marc; Lamers, H.

    J. G. L. M. (2003). ”The dynamics of the Wolf-Rayet fingerprydnad nebula M1-67”. Astronomical Institute, Utrecht. Arkiverad ifrån originalet den 10 januari 2005. https://web.archive.org/web/20050110052523/http://www.astro.uu.nl/~sluys/m1-67/. Läst 7 juni 2007. 

  12. ^Staff (31 januari 2003). ”The William Herschel telescope finds the best candidate for a supernova explosion”.

    Particle Physics and Astronomy Research Council. http://www.ing.iac.es/PR/press/ing12003.html. 

  13. ^van Boekel, R.; Schöller, M.; Herbst, T. (18 november 2003). ”Biggest Star in Our galax Sits within a Rugby-Ball Shaped Cocoon”. europeisk Organisation for Astronomical Research in the Southern Hemisphere (ESO).

    Arkiverad ifrån originalet den 3 januari 2007. https://web.archive.org/web/20070103235026/http://www.eso.org/outreach/press-rel/pr-2003/pr-31-03.html. Läst 8 januari 2007. 

  14. ^Milan, Wil (7 mars 2000). ”Possible Hypernova Could Affect Earth”.

    Supernovan döptes till SN 1987A, men frågan om vad som hände efter explosionen har gäckat astronomerna

    space.com. http://www.space.com/scienceastronomy/astronomy/milan_eta_carinae_000307.html. 

  15. ^Than, Ker (19 juli 2006). ”Mystery of Explosive Star Solved”. space.com. http://www.space.com/scienceastronomy/060719_ophiuchi_nova.html. Läst 8 januari 2007. 
  16. ^Staff (25 juli 2006). ”Astronomers See Future Supernova Developing”.

    SpaceDaily. http://www.spacedaily.com/reports/Astronomers_See_Future_Supernova_Developing_999.html. 

  17. ^D. Weaver, R. Humphreys (8 januari 2007). ”Astronomers Map a Hypergiant Star's Massive Outbursts”. HubbleSite NewsCenter. http://hubblesite.org/newscenter/archive/releases/2007/03/full/. Läst 16 januari 2007. 
  18. ^”Supernova Remnants and Neutron Stars”.

    Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics. 2 augusti 2005. http://chandra.harvard.edu/resources/faq/sources/snr/snr-5.html. Läst 8 juni 2006. 

  19. ^Kaler, Jim. ”Regor”. University of Illinois. Arkiverad ifrån originalet den 5 månad 2008. https://web.archive.org/web/20081205102141/http://www.astro.uiuc.edu/~kaler/sow/regor.html. Läst 8 januari 2007. 
  20. ^W.

    Landsman, T. Simon, P. Bergeron (3 oktober 1999). ”The hot white-dwarf companions of HR 1608, HR 8210, and HD 15638”. Astronomical gemenskap of the Pacific "105" (690): ss. 841–847. http://adsabs.harvard.edu/abs/1993PASP..105..841L. Läst 1 månad 2007. 

  21. ^Samuel, Eugenie (23 femte månaden i året 2002). ”Supernova poised to go off nära Earth”.

    New forskare. http://www.newscientist.com/article.ns?id=dn2311. Läst 12 januari 2007. 

  22. ^S. Y. Tzekova et al (2004). ”IK Pegasi (HR 8210)”. ESO. Arkiverad ifrån originalet den 26 femte månaden i året 2012. https://www.webcitation.org/67wi0wRQg?url=https://www.eso.org/public/outreach/eduoff/cas/cas2004/casreports-2004/rep-310/. Läst 12 januari 2007. 
Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Supernova, 16 månad 2020.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]