Hur många människor bor i lappland 2024
Lappland, Sverige
Lappland existerar en landskap inom norra Norrlands inland, norra landet. inom väster gränsar landskap mot Norge, inom riktning mot land i norden, inom öster mot Norrbotten, inom sydost mot Västerbotten samt inom söder mot Ångermanland samt Jämtland.
[1]Lappland utgör ungefär ett fjärdedel från Sveriges yta samt existerar även Sveriges största landskap. landskap existerar delat mellan Västerbottens samt Norrbottens län, tillsammans med undantag till enstaka små sektion inom väderstreck liksom ingår inom Jämtlands län. flera författare, konstnär samt konstnärer äger inspirerats från landskap, bland annat Ernst Didring.
landskap (finska: Lappi) existerar även namnet vid en finländskt landskap, vilket ursprungligen bestod från den sektion från landskap likt kom för att hamna inom land i norden efter freden inom Fredrikshamn tid 1809.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Landskapet Lappland bildades 1766 sedan den således kallade lappmarksgränsen uppdragits tid 1752.
detta ägde dock funnits en landskapsvapen sedan slutet från 1500-talet, även ifall detta nuvarande vapnet skapades ursprunglig inom start från 1600-talet.[2]
Indelningar
[redigera | redigera wikitext]Landskapets bildande 1766 samt tidiga indelningar
[redigera | redigera wikitext]Det inledande skriftliga belägget till termen lappmark existerar inom en meddelande från monark Magnus Eriksson1340, var denne utfärdar bestämmelser ifall "the landzender wårtt Rijkes såsom vidh Helsingeland samt Ångermannaland liggiandes äre, benemdh Laepmark".
inom brevet fastslogs för att varenda "som åå Christo tro, alternativt mot Christna tro sig omwenda wele" fick ta sig mark samt ägor inom Lappmarken, beneath förutsättning för att dem betalade avgift mot kungen samt brukade Hälsinglands team samt sedvänjor (Hälsingelagen).[3][4]
Ordet besitter använts vid olika sätt beneath olika tider.
Ursprungligen betecknade detta helt enkelt detta enhet liksom dominerades från mer alternativt mindre nomadiserande samer, mot skillnad ifrån den odlade bygden.
Ju fler invånare, desto större är landets kretsinom samt tillsammans 1673 års lappmarksplakat infördes särskilda förmåner till nybyggare inom Lappmarken, samt därefter besitter olika former från särlagstiftning funnits på grund av området.
Åtminstone ifrån 1300-talets start samt fram mot omkring 1550 ägde birkarlarna mer alternativt mindre monopol vid för att handla tillsammans samerna inom rikets nordligaste delar.
dem delade upp Lappmarken mellan sig inom handelsdistrikt, liksom kom för att kallas på grund av Torne, Lule samt Pite lappmarker. Dessa områden blev sedan administrativa områden då Gustav Vasa vid 1550-talet avskaffade birkarlarnas gynnade ställning samt inom stället lät egna lappfogdar ta upp avgift direkt från samerna. [5]Lycksele lappmark (även kallad Ume lappmark) samt Åsele lappmark (även kallad Ångermanna lappmark) ägde ingen kontakt tillsammans med detta ursprungliga birkarleväsendet.
Dessa områden något som har transporterats eller flyttats in beneath lappmarksbegreppet inledningsvis beneath 1600-talet, inom samband tillsammans för att lappmarksförsamlingar etablerades samt lappmarksprivilegier infördes.[6]
Om dem olika lappmarkerna förmå kortfattat sägas:
- Kemi lappmark besitter inom sin totalitet tillhört land i norden sedan 1809 års fred.
- Torne lappmark sträckte sig vid 1500-talet mot Atlantkusten, omfattade beneath läka 1600-talet Finnmarksvidda samt skiftades sedan mellan landet, Norge samt land i norden genom olika mellanstatliga överenskommelser.
- Lule lappmark äger såvitt vän ständigt haft ungefär identisk utsträckning vilket idag.
- Pite lappmark omfattade fram mot 1607 även nuvarande Sorsele samhälle samt fjällområdet bota vägen ned mot norra Jämtland.
- Umeå lappmark plats fram mot 1607 begränsad mot skogslandet (nuvarande Lycksele samhälle samt Stensele församling).
ursprunglig efter 1673 började den kallas på grund av Lycksele lappmark.
- Åsele lappmark fanns fram mot 1648 begränsad mot skogslandet nedanför Kultsjön.
Fram mot 1600-talets start beboddes Lappmarken från allt för att döma uteslutande från samer. dem allra första kända nybyggena anlades inom Tornedalen samt inom Kemi lappmark omkring 1630 dock vilket tidvis legat öde.[7][8]
Malmfälten inom övre landskap fick sin uppstart 1642 då magnetit hittades inom Masugnsbyn.
Malmen inom Svappavaara hittades inom slutet vid 1640-talet alternativt start vid 1650-talet. detta inledande kända malmprovet ifrån Malmberget dateras mot 1660-talet samt 1696 nämns namnen Kiirunavaara samt Luossavaara till inledande gången.
I juni 1750 hölls en sammanträde inom Rusksele till för att diskutera gränsen mellan Lappmarken samt nedre landet.[9] Den sydligaste gränspunkten ägde lagts vid Ångermanbalen inom nuvarande Bjurholms samhälle.
Gränsen mellan Ångermanland samt Åsele lappmark förblev således obestämd. Den fanns mer svårdragen eftersom den samtidigt skulle bli gräns mellan numeriskt värde län, Västerbottens samt Västernorrlands län. Sveriges ståndsriksdag fastställde 1766 lappmarksgränsen. Länsgränsen besitter därefter justerats nära några tillfällen, varför lappmarksgräns samt länsgräns ej längre stämmer överens.[10]
Indelningar ifrån 1700-talet
[redigera | redigera wikitext]Socknar
[redigera | redigera wikitext]Socknar inom Västerbottens län
[redigera | redigera wikitext]Socknar inom Norrbottens län
[redigera | redigera wikitext]Lycksele ort inrättades 1946, Kiruna ort 1948, ingen fick dock personlig jurisdiktion.
Län
[redigera | redigera wikitext]Landskapets södra sektion ingår inom Västerbottens län samt den norra delen inom Norrbottens län. ett små sektion ligger även inom Jämtlands län
Fögderier
[redigera | redigera wikitext]Socknarna inom Västerbottens län, förutom Malå socken hörde mot
- 1720–1728 Västerbottens södra fögderi
- 1728–1810 Södra Lappmarks fögderi
- 1810–1946 Västerbottens lappmarks fögderi
- 1946– Lycksele fögderi på grund av Lycksele, Stensele, Sorsele, Örträsk samt Tärna socknar
- 1946–1970 Åsele fögderi på grund av Vilhelmina, Dorotea, Åsele samt Fredrika socknar
- 1971–1990 Vilhelmina fögderi på grund av Vilhelmina, Dorotea, Åsele samt Fredrika socknar
Malå socken hörde mot
- 1862 mot 1867 Norrbottens södra lappmarks fögderi
- 1867 mot 1869 Piteå fögderi
- 1869 mot 1946 Skelleftå fögderi
- 1946–1990 Norsjö fögderi
Arvidsjaurs, Arjeplogs, Jokkmokks samt Gällivare socknar inom Norrbottens län hörde mot
- 1720–1728 Västerbottens norra fögderi
- 1728–1810 Södra Lappmarks fögderi
- 1810–1866 Norrbottens södra lappmarks fögderi
- 1867–1917 Piteå fögderi på grund av Arvidsjaurs samt Arjeplogs socknar
- 1867–1917 Luleå fögderi till Jokkmokks socken
- 1867–1917 Kalix fögderi på grund av Gällivare socken
- 1918–1945 Luleå fögderi till Arvidsjaurs samt Arjeplogs socknar
- 1946–1990 Arvidsjaurs fögderi på grund av Arvidsjaurs samt Arjeplogs socknar
- 1918–1990 Gällivare fögderi till Gällivare samt Jokkmokks socknar, Jokkmokks sockan dock bara mot 1970)
- 1971–1990 Bodens fögderi på grund av Jokkmokk socken
Jukkasjärvi samt Karesuando socknar inom Norrbottens län hörde mot
- 1720–1728 Västerbottens norra fögderi
- 1728–1810 Norra Lappmarks fögderi
- 1810–1866 Norrbottens norra lappmarks fögderi
- 1867–1945 Torneå fögderi
- 1946–1990 Kiruna fögderi
Lagsaga, domsagor samt tingsrätter
[redigera | redigera wikitext]När Norrlands lagsaga bildades 1611 kom landskap för att ingå inom den.
ifrån samt tillsammans med 1720 ingick landskap inom Ångermanlands samt Västerbottens lagsaga tills denna avskaffades 1849, tillsammans undantag från tiden 1762–1780 då detta fanns ett personlig lagsaga till lappmarken, Lappmarkens lagsaga.[11]
Under merparten från 1600-talet fanns inga häradsrätter inom landskap utan endast lagmansting.
Norrlands förste lagman fanns Axel Oxenstierna. han plats visserligen intresserad från lappmarksfrågor, dock fanns ej egen vid område till för att förrätta domstol. Oxenstiernas person som följer efter någon i en position eller roll fanns betydligt mindre aktiva. Själva rättsskipningen sköttes från den underlagman liksom fanns bosatt inom kustlandet.
Den förste såsom verkade likt underlagman inom landskap fanns Jakob Andersson Grubb vilket kom ifrån ett släkt från lappfogdar. denne efterträddes 1638 från sin son, Jakob Jakobsson Grubb, vilket inom sin tur efterträddes 1679 från sin son, Lars Jakobsson Grubb, såsom plats verksam mot 1698.[12]
År 1670 fick Norrland enstaka rättegångsordning från identisk stöt vilket övriga riket samt lagsagan delades in inom härad.
Reformen slog dock ej igenom inom landskap, var lagmanstingen blev kvar. ett fräsch domstolsreform på grund av bota riket genomfördes 1680, då Karl IX utnämnde en stort antal fackjurister mot häradshövdingar samt införde principen för att domaren måste existera bosatt inom häradet. inom landskap skedde inom praktiken inga förändringar, utan den sittande underlagmannen, Lars Jakobsson Grubb, fick 1682 status för att "under karaktär från häradshövding" gå vidare döma nära lappmarkstingen, inom landskap motsvarad från Västerbottens lappmarkers domsaga.
då Lars Grubb fick annat ämbete utsågs Markus Bostadius 1698 mot hans person som följer efter någon i en position eller roll, idag tillsammans med titeln justitiarie. ursprunglig 1720 infördes häradsrätterna inom landskap genom för att den norra delen lades mot Västerbottens norra kontrakts domsaga, även kallad Norra lappmarkens domsaga, samt den södra delen mot Västerbottens södra kontrakts domsaga.[12]
Efter indelningen inom numeriskt värde domsagor fanns således numeriskt värde domare inom Lappmarken.
Dessa reste runt mellan tingsställena samt förrättade domstol. kalenderår 1741 skulle tingen starta nästa datum inom den norra domsagan, vilket omfattade Torne samt Kemi lappmarker: Jukkasjärvi 13 januari, Enontekis 23 januari, Kautokeino 30 januari, Aviovaara 4 månad, Utsjoki 9 månad, Enare 12 månad, Sompio 16 månad, Kuolajärvi 21 månad, Kuusamo 25 månad, Sodankylä 5 mars samt Kittilä 9 mars.[13]
Södra delen från landskap (Åsele socken) hörde ej mot domsagorna i enlighet med ovan utan mot Ångermanlands domsaga samt ifrån 1811 mot 1820 mot Norra Ångermanlands domsaga.
The current population of Finland is 5,619,255 as of Sunday, October 27, 2024, based on Worldometer's elaboration of the latest United Nations data 1Från 1821 fanns Lappmarksjurisdiktionens domsaga samt Norrbottens domsaga. 1831 delades Lappmarkens domsaga upp inom Västerbottens södra domsaga, vilket varade mot 1884 samt Västerbottens norra domsaga. Norrbottens domsaga delades 1839 inom Norrbottens södra domsaga likt varade mot 1876 samt Norrbottens norra domsaga liksom varade mot 1876.
Från 1877 mot 1971 fanns inom Norrbottens länLuleå domsaga, liksom 1969 benämnd Bodens domsaga, Piteå domsaga, Kalix domsagaTorneå domsaga mot 1903 samt Gällivare domsaga ifrån 1904
Från 1884 mot 1971 fanns inom Västerbottens länVästerbottens västra domsaga samt Västerbottens norra domsaga, ifrån 1969 benämnd Skellefteå domsaga
1971 bildades Lycksele domstol på första nivån, Skellefteå domstol på första nivån, Piteå domstol på första nivån (upphörd 2002), Bodens domstol på första nivån (upphörd 2002), Gällivare domstol på första nivån, Haparanda domstol på första nivån tillsammans motsvarande domsagor.
Kommuner ifrån 1971
[redigera | redigera wikitext]Landskapet består sedan 1971 från nästa kommuner:
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutveckling inom landskap 1910–2020 | ||||
---|---|---|---|---|
år | folkmängd | |||
1910[14] |
| 81 535 | ||
1920[15] |
| 95 341 | ||
1930[16] |
| 110 626 | ||
1940[17] |
| 120 094 | ||
1950[18] |
| 129 633 | ||
1960[19] |
| 145 731 | ||
1970[20] |
| 129 278 | ||
1980[21] |
| 122 366 | ||
1990[22] |
| 113 118 | ||
2000[23] |
| 102 594 | ||
2010[24] |
| 93 780 | ||
2020[25] |
| 89 298 | ||
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) via fiwp |
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Lapplands västra gräns går längs den skandinaviska bergskedjan.
landskap utgörs mot största delen från en höglandsområde. inom väster dominerar fjällmassiv samt inom öster höglandsplatåer. Omkring 47 procent från ytan ligger högre än 500 meter ovan havet samt existerar mot ytan lite större än Portugal. Den högsta punkten existerar Kebnekaises sydtopp, vilken även existerar Sveriges högsta fjälltopp tillsammans sina 2 111 meter.
Inom landskap finns dessutom samtliga tolv höjder inom land vars höjder överstiger 2000 meter ovan havet.
Lapplands natur består mot massiv sektion från träd (barrskog samt fjällbjörkskog), tundra samt fjäll.
Sjöar
[redigera | redigera wikitext]Vattendrag
[redigera | redigera wikitext]De största orterna inom Lappland
[redigera | redigera wikitext]Klimat
[redigera | redigera wikitext]Lappland äger en fuktigt kalltempererat klimat från kontinental typ.
längst bort inom norr råder polarklimat. vid vintern förmå temperaturen sjunka ner beneath −40 °C, dock medeltemperaturen inom januari ligger mellan −10 samt −15 °C.
Statistikcentralens färska publikation Finland i siffror 2023 är en översikt över oss och vårt samhälleSommartid förmå landskap trots sitt nordliga läge erhålla varmt klimat tillsammans med upp mot 25–30 grader.
Årsnederbörden inom lapplandsfjällen ligger mellan 1 000 samt 1 500 millimeter. inom Abiskoområdet faller minimalt nederbörd inom all landet, inom medelvärde endast 300 millimeter per kalenderår, mot resultat från regnskuggan såsom dem västliga fjällen orsakar var.
Flora samt fauna
[redigera | redigera wikitext]Den västra delen äger utpräglad fjällflora, speciellt inom nordväst. Denna domineras från låga träd, bland annat fjällbjörk, samt andra låga växter.
Data are obtained from the Population Information System and published monthlyvid tundran växer inga träd utan var kunna enbart låga buskar samt växttäcke slå rötter inom den frusna marken. flera arter från liljor[förtydliga] samt orkidéer trivs vid fjällsluttningarna. Längre österut existerar barrträd ledande. på grund av övrigt existerar myrar, liksom inom övriga Norrland, vanliga. nära myrarna trivs träskväxter samt hjortron samt andra låga buskar såsom tillsammans tätheten nästan gömmer träskmarken.
Den lappländska faunan domineras från typiska varelse inom trakterna likt ren, älg, järv samt lodjur, samt den akut hotade arten fjällräv likt maximalt lever inom dem västra delarna från fjällkedjan. Även fjällämmel, skogslämmel, skogshare samt bäver existerar vanliga. vid fjällhedarna trivs flera fågelarter var dem livnär sig främst vid den mängd myggor såsom ifall sommaren svärmar omkring vid dem fuktiga hedarna.
Bibliografier
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^”Folkmängd inom landskapen den 31 månad 2021”. Statistiska centralbyrån. 22 mars 2022. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---helarsstatistik/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2021/. Läst 24 oktober 2022.
- ^Klackenberg, Henrik. ”Varför äger landskap enstaka vildman inom sitt vapen?”. Populär historia.
http://popularhistoria.se/lasarfragor/varfor-har-lappland-en-vildman-i-sitt-vapen. Läst 27 augusti 2017.
- ^”K. Magnus Erikssons frihetsbref på grund av dem, såsom nedsätta sig inom Lappmarken, dat. Telge d. 16 Mars 1340.”. Handlingar rörande Skandinaviens saga XXIX. 1848. sid. 16–18
- ^Wallerström, Thomas (1995). Norrbotten, landet samt medeltiden: bekymmer kring inflytande samt bosättning inom ett europeisk periferi, sektion I.
skogsdunge Studies in Medieval Archaeology 15:1. sid. 49-50
- ^Almquist, Joh. Ax. (1919). Den civila lokalförvaltningen inom landet 1523–1630 tillsammans med speciell hänsyn mot den kamerala indelningen. andra delen, häft 1. Meddel. ifrån Riksarkivet 2:6. Riksarkivet. sid. 332. http://www.lenvik-museum.no/meny5/Samisk%20historie/Almquist_Lokalfoervaltningen.pdf. Läst 8 månad 2011
- ^Holmbäck, Åke (1922). Om lappskattelandsinstitutet samt dess historiska utveckling..
Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1922:10. huvudstaden. sid. 7-8. Libris13483137. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-8220804
- ^Hoppe, Gunnar (1945). Vägarna inom Norrbottens län. Lappland utgör ungefär en fjärdedel av Sveriges yta och är också Sveriges största landskap
Geographica, skrifter ifrån Upsala universitets geografiska institution, nr 16. sid. 74
- ^Tegengren, Helmer (1952). En utdöd lappkultur inom Kemi lappmark - studier inom Nordfinlands kolonisationshistoria
- ^Göthe, Gustaf (1929). Om Umeå lappmarks svenska kolonisation ifrån mitten från 1500-talet mot omkr.
1750.. sid. 451-484
- ^Norstedt, Gudrun; Norstedt, Staffan (2007). Landskapsgränsen mellan Ångermanland, Västerbotten samt Åsele lappmark. sid. 96-97. ISBN 91-972374-3-4
- ^Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor samt domsagor inom Sverige : tillsammans speciell hänsyn mot den judiciella indelningen.
sektion I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 420
- ^ [ab] Westin Gunnar, Olofsson Sven Ingemar, Liedgren Jan, red (1974). Övre Norrlands saga. En grafisk översikt över folkmängden i olika länder och avhängiga territorier år 2021
D. 3, Tiden 1638-1772. Umeå: Norrbottens samt Västerbottens läns landsting. Libris126593
- ^Fellman Isak, red (1910-1915). Handlingar samt uppsatser angående Finska Lappmarken samt lapparne [Elektronisk resurs]. "3". Helsingfors. sid. LV. Libris17949179. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-422961
- ^”I.
Areal samt folkmängd på grund av särskilda förvaltningsområden” (PDF). Folkräkningen den 31 månad 1910. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 15 månad 2012.
- ^”Statistisk årsbok på grund av landet 1921” (PDF). Statistiska centralbyrån.
http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-1921.pdf. Läst 15 månad 2012.
- ^”Statistisk årsbok till landet 1930” (PDF). Statistiska centralbyrån. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-1930.pdf. Läst 15 månad 2012.
- ^”Statistisk årsbok på grund av landet 1940” (PDF). Finland 2024 population is estimated at 5,617,310 people at mid year
Statistiska centralbyrån. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-1940.pdf. Läst 15 månad 2012.
- ^”Statistisk årsbok till land 1950” (PDF). Statistiska centralbyrån. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-1950.pdf. Läst 15 månad 2012.
- ^”Statistisk årsbok på grund av land 1960” (PDF).
Statistiska centralbyrån. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-1960.pdf. Läst 15 månad 2012.
- ^”Statistisk årsbok på grund av landet 1970” (PDF). Statistiska centralbyrån. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-1970.pdf. Läst 15 månad 2012.
- ^”Statistisk årsbok till land 1981” (PDF).
Statistiska centralbyrån.
http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-1981.pdf. Läst 15 månad 2012.
- ^”Statistisk årsbok till land 1992” (PDF). Statistiska centralbyrån. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-1992.pdf. Läst 15 månad 2012.
- ^”Statistisk årsbok på grund av landet 2002” (PDF).
Statistiska centralbyrån. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-2002.pdf. Läst 15 månad 2012.
- ^”Folkmängd inom landskapen den 31 månad 2010”. Statistiska centralbyrån. 9 femte månaden i året 2012. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____333557.aspx. Läst 15 månad 2012.
- ^”Folkmängd inom landskapen den 31 månad 2020”.
Statistiska centralbyrån. 6 femte månaden i året 2020. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--forsamling-landskap-och-stad/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2020. Läst 6 femte månaden i året 2021.