Nu har ju inte vi vasakronan

Vasakronan existerar Sveriges motsvarighet mot detta på grund av svenska fastighetsintresserade numera välkända norska fastighetsbolaget Entra. Norska staten lade kalenderår 2000 in flertalet från sina affärsmässig egendomar var samt därefter börsnoterade bolaget.

Entra blev ju vän till ett svensk publik beneath fjolåret då SBB samt Castellum budade friskt ifall bolaget samtidigt vilket Balder klev fram vilket ljus riddare  genom för att köpa vid sig enstaka ”cornerposition”.

Svenska Vasakronan existerar sprunget ur bolagiseringen från statliga Byggnadsstyrelsens bestånd från icke specialanpassade kontorsfastigheter beneath tidigt 90-tal.

Bakgrunden mot detta fanns delvis för att finans- fastighetskrisen drev vid på grund av ett professionalisering/kommersialisering från förvaltningen. detta ansågs heller ej lämpligt för att staten skulle konkurrera tillsammans privata fastighetsägare vid den affärsmässig kontorshyresmarknaden, varför enstaka privatisering även nedsänkt inom korten.

Reinfeldt planerade börsnotering

Regeringen Reinfeldt ägde planer vid för att sälja ut samt eventuellt börsnotera Vasakronan beneath sin inledande mandatperiod, 2006-2009.

detta slutade emellertid tillsammans med för att dem fyra stora AP-fonderna 2008 köpte upp bolaget samt fusionerade detta tillsammans med sitt gemensamägda fastighetsbolag AP-fastigheter.

Vasakronan besitter därefter fokuserat sin fastighetsportfölj mot affärsmässig egendomar, kontor samt butiker, vid dem tre marknaderna huvudstaden, götet, malm samt Uppsala.

Vasakronan äger även kvar ett massiv sektion från dem ursprungliga fastigheterna inom portföljen. Paradexemplet existerar den gamla statsbyråkratiska kolossen Garnisonen vid Östermalm inom huvudstaden, vilket ståtar tillsammans med Sveriges längsta sammanhängande fasad.

Stockholmsfastigheterna dominerar stort samt står till mer än numeriskt värde tredjedelar från detta samlade portföljvärdet vid 170 miljarder kronor. Portföljen innehåller en antal kolosser var dem tio törsta fastigheterna, däribland Garnisonen, står till närmare enstaka tredjedel från fastighetsbeståndets värde. Myndigheter samt offentlig zon står även på grund av enstaka knapp fjärdedel från hyresintäkterna.

Castellum + Kungsleden + Klövern = sant?

Värdemässigt existerar Vasakronan även detta helt största svenska affärsmässig fastighetsbolaget inom landet.

detta existerar möjligt för att tvåan Castellum, tillsammans Rutger Arnhult nära rodret, kunna ta sig förbi Vasakronan. Efter köpet från Kungsleden kommer Castellum äga egendomar mot en värde från 140 miljarder kronor. ett ej alltför djärv gissning existerar för att Arnhult äger ambitionen för att lägga in Corem, såsom äger köpt Klövern, inom den ansamlade högen.

detta lär dock leda mot oro vilket gäller dem ständigt känsliga relativvärderingarna samt fortsatta jävsdiskussioner.

Här kunna ni studera mer ifall just Kungsleden samt bolagets strategiomvandling.

Finansiellt sett ser Vasakronans balans- samt resultaträkningar urstarka ut.

Belåningsgraden ligger runt 40% samt räntetäckningsgraden ligger ovan 5. Driftnettot efter huvud ledning ligger vid rullande tolvmånadersbasis vid 5,2 miljarder kronor samt räntekostnaderna vid dryga miljarden. Den genomsnittliga räntan äger krupit ner mot 1,6% samt nästan all färsk finansiering utgörs från gröna obligationer.

Extremt lågt kostnadsfört underhåll

Det såsom skaver hos Vasakronan existerar detta liksom skaver hos samtliga svenska fastighetsbolag likt följer IFRS till sin koncernredovisning.

detta handlar ifall detta extremt låga kostnadsförda underhållet. Vasakronans kostnadsförda åtgärder för att laga något som är trasigt samt underhåll uppgår mot drygt 100 miljoner kronor på grund av dem senast redovisade tolv månaderna.

detta blir ej ens 50 kronor per kvadratmeter på grund av en bestånd vilket värderas mot inom snitt 73 000 kronor på grund av identisk kvadratmeter.

Vasakronans rapport existerar utomordentlig vid dem flesta punkter, dock en hygienkrav likt dem ej lever upp mot existerar för att redovisa klart vilket såsom äger ”investerats” inom befintligt bestånd samt liksom ej ökat uthyrningsbar yta alternativt lett mot högre hyror inom kassaflödet.

Vasakronan borde alltså åtminstone redovisa detta underhåll liksom skattemässigt äger kostnadsförts vid bolagsnivå, då detta underhåll (för för att existera skattemässigt avdragsgillt inom dotterbolagen), ej bör påverka hyresnivån. Dessa data skulle ge enstaka förbättrad foto från fastigheternas uthålliga kassaflöde.

Men investerare vid den svenska fastighetsmarknaden förefaller äga vant sig nära eviga prisuppgångar till detta existerar knappast någon samtal angående detta.

dock dem svenska fastighetsbolagens kassaflöden samt driftresultat existerar ej riktigt vilket dem ser ut för att artikel, angående man får tro indexleverantören MSCI samt dess svenska fastighetsindex. Direktavkastningen, ”yielden”, vid svenska egendomar äger för tillfället krupit ner mot 3,6%, vilket existerar bland helt dem lägsta inom världen.

dock MSCI redovisar även ett yield likt justerar på grund av dem verkliga återinvesteringskraven liksom behövs på grund av för att hålla fastigheterna inom skick. Då sjunker svenska fastigheters utdelning ner mot 2,2%, maximalt från varenda. detta existerar uppenbart lägst inom världen.

Vasakronans avkastningskrav

Vasakronan skriver å sin blad för att dem använder en avkastningskrav vid ovan 4%  inom sin senaste värdering från fastigheten.

dock dessa mått existerar ständigt lite snåriga, var centraladministrationen går försvunnen, oftast tillsammans enstaka antagen vakansgrad liksom existerar lägre än den verkliga. Den konservativa tittar vid detta verkliga samt redovisade driftnettot.

Då ligger Vasakronans utdelning vid runt 3%. ifall man antar för att Vasakronan skulle behöva sätta från 1% från fastighetsvärdet, motsvarande 700 kronor per kvm, på grund av för att hålla fastigheterna inom skick tickar avkastningen ner mot 2%.

De globala liksom dem svenska räntorna besitter fallit efter dem grundlig monetära samt ekonomiska stimulanserna inom spåren från pandemin.

detta besitter även sänkt avkastningskraven. Den stora frågan existerar då dessa åtgärder bör fasas ut samt vad vilket sker då.

Den svenska ekonomin, liksom världsekonomin inom stort, existerar visserligen vid uppgång efter för att pandemin äger börjat klinga från. Räntorna ser även ut för att hålla sig vid rekordlåga nivåer trots för att inflationen äger börjat glöda inom mattkanten.

En ytterligare sannolikt mer bestående konsekvens från pandemin existerar för att flera hyresgäster börjar titta ovan sina lokalbehov inom takt tillsammans för att man önskar tillhandahålla sina anställda större flexibilitet för att arbeta distansarbete.

Då  försöker man förstås även sänka sina lokalkostnader. enstaka uppenbar fara existerar för att flera önskar både krympa samt justera sina lokaler till sådana arbetssätt. eftersom flera sitter tillsammans lite längre kontrakt existerar detta något liksom träffar igenom tillsammans med ett viss fördröjning inom fastighetsbranschen.

Vasakronans uthyrningsrad äger även sjunka beneath detta senaste året ifrån 93,8 mot 92,1%. enstaka tumregel inom dem flesta kapitalintensiva samt konkurrensutsatta branscher existerar för att då kapacitetsutnyttjandet sjunker beneath 90% således existerar detta köparnas handelsplats. Får oss titta mera allmänt stigande vakanser är kapabel detta ställa mot detta till fastighetsbolagens konsekvens samt kassaflöden.

sålunda detta finns uppenbara risker samt uppenbar fallhöjd, även till Vasakronan.

Här hittar ni varenda krönikor