faxvein.pages.dev









Vad är det vita på ägget

Ägg

Ägg existerar samlingsnamnet till äggcellen hos vilt, detta önskar yttra den honliga könscellen nära sexuell förökning. Hos däggdjur, tillsammans med undantag på grund av kloakdjur, samt hos vissa levandefödande tandkarpar, groddjur, spindeldjur samt broskfiskar sker fosterutvecklingen inuti honans lekamen, dock hos dem flesta andra varelse sker denna utanför kroppen, inom form eller gestalt från äggläggning.

Hos fiskar, groddjur samt kräftdjur kallas äggen rom. termen vanligtvis för fortplantning hos djur används bara angående äggceller inom djurriket. Motsvarande fortplantningsstrukturer inom andra riken kallas sporer alternativt (hos fröväxter) frön.

Ägg existerar den fortplantningsstruktur var fosterutvecklingen sker, samt vilket ej tar emot näring ifrån modern efter för att den blivit fullt utvecklad.

Ägget består ursprungligen från ett enda fängelse, äggcellen, vilket befruktas från enstaka spermie.

I ägget finns också järn, fosfor, zink och magnesium

Undantaget existerar partenogenetiska arter, var ägget får ett fullständig genotyp vid andra sätt. Befruktningen förmå ske internt inom moderns lekamen alternativt utomstående inom omgivande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. inom dem flesta djurgrupper äger ägget någon form eller gestalt från yttre hinna alternativt skal samt gula nära sidan angående själva äggcellen.

Den relativa kvantiteten gula påverkar hur celldelningen förmå dela upp ägget. Bara vanligtvis för fortplantning hos djur tillsammans lite gula jämnt fördelad inom ägget kunna genomföra full celldelning; inom oval form tillsammans med många gula kommer fostret för att formas vid toppen från gulan samt ursprunglig senare omsluta gulan.

kvantiteten gula samt delningsmönstren existerar typiska särdrag på grund av olika djurgrupper. Typen från hönsägg avgör hur länge fosterutvecklingen kunna fortgå samt därmed vilka djurgrupper såsom kommer för att äga en larvstadium samt vilka liksom kommer för att äga direkt tillväxt.


  • vad  existerar  detta vita  vid ägget

  • Djur såsom lägger fria oval form kallas äggläggande (ovipari). Vissa varelse skiljer ut alternativt bygger äggkapslar liksom skyddar äggen. en annat sätt för att skydda äggen existerar för att ruva dem inne inom kroppen (ovovivipari). ifrån den strategin besitter levandefödsel (vivipari) utvecklats inom flera grupper.

    I dagligt anförande används termen ’’ägg’’ huvudsakligen angående fågelägg ifrån Tamhöns likt används liksom föda.

    dock vanligtvis för fortplantning hos djur ifrån andra fåglar samt ifrån sjömat existerar även enstaka betydelsefull matkälla, både på grund av människor samt på grund av flera vilt. hönsägg existerar även enstaka ofta använd tecken till alster samt återfödelse, inom kristendomen särskilt såsom påskägg.

    Människan

    [redigera | redigera wikitext]

    Kvinnor besitter nära födseln ungefär 400 000 äggceller inom äggstockarna.

    Vanligtvis är äggen vita hos fåglar som ruvar i hål eller överbyggda bon, medan arter som lägger ägg direkt på marken eller i öppna bon har fläckiga eller mörkare ägg, ofta i olivgrönt, grått och brunt

    inom samband tillsammans pubertetens tillgång sålunda reducerar antalet mot cirka 8 000. från dessa kommer endast runt 400 äggceller för att mogna beneath kvinnans fertila period, vilket inom snitt existerar enstaka äggcell plats 28:e dygn, såsom angående befruktning ej sker stöts ut ur kroppen beneath menstruationen.

    Fåglar

    [redigera | redigera wikitext]

    Alla fåglar lägger vanligtvis för fortplantning hos djur.

    Omedelbart efter för att ägget befruktats inne inom fågelhonans lekamen, börjar fostret utvecklas.

    Många äcklas av den lilla vita strängen i äggen, men det är få som vet vad det faktiskt är för något

    Fosterutvecklingen kräver ett upphöjd samt jämn temperatur samt sedan ägget existerar värpt tillförs denna värme ofta från båda föräldrarna genom ruvning. Merparten från världens varenda fåglar ruvar äggen beneath enstaka temperatur från ungefär 37 °C.[1]

    De flesta fåglar lägger flera hönsägg, vanligtvis en angående dagen.

    Bland vissa fågelarter avstannar äggens tillväxt mot samtliga oval form äger lagts. Då börjar honan ruva samt äggens tillväxt fortsätter. vid detta sätt kommer ungarna för att kläckas samtidigt.

    Det finns dock undantag, likt bland annat pingvinen likt lägger en vanligtvis för fortplantning hos djur åt gången.

    Vi har svaret!

    var turas hanen samt honan angående för att bära ägget liksom pingvinen ofta lägger vid fötterna på grund av för att sedan balansera detta samt hålla värmen samt skydda detta tillsammans sin fjäderdräkt mot kylan.

    Varför fåglar lägger ägg

    [redigera | redigera wikitext]

    Orsaken mot för att fåglar lägger vanligtvis för fortplantning hos djur, en samt en efter varandra, likt ruvas samt utvecklas utanför kroppen, istället på grund av för att såsom däggdjuren att födas levande ungar existerar kvar ej helt klarlagd.[1] Länge framhölls teorin för att detta berodde vid för att vikten från för att äga foster liksom utvecklades inne inom fågelkroppen skulle utgöra enstaka på grund av massiv vikt samt inverka negativt vid fågelns flygförmåga.

    Denna teori motsägs från flera fenomen. Exempelvis besitter inga flygoförmögna fåglar utvecklats mot för att att födas levande ungar.

    Om så är fallet har du kanske undrat vad som är nyttigast – äggvita eller äggula? Experter säger att det generellt sett är väldigt nyttigt att äta hela ägget

    Fladdermöss föder levande ungar vilket är kapabel väga upp emot 40 % från honans kroppsvikt, medan fågeläggen inom snitt utgör 12 % från honans vikt. Vissa fåglar ökar sin kroppsvikt tillsammans nästan 50 % inför flytten, vilket visar för att fåglar klarar från enstaka många större vikt än den genomsnittliga kroppsvikten.[1]

    En ytterligare teori utgår ifrån för att detta hos fåglar existerar honans Z-kromosom likt avgör könet vid ungen samt för att detta hårda äggskalet, samt utvecklingen utanför honans lekamen skulle skydda haneembryot emot kvinnliga hormoner.[1]

    En ytterligare teori handlar angående kroppstemperatur: dem flesta fåglar besitter enstaka normal kroppstemperatur vid 41 °C dock undersökningar besitter demonstrerat för att embryot utvecklas på grund av fort nära denna temperatur vilket resulterar inom för att embryot dör.

    Då fåglar istället ruvar äggen utanför kroppen förmå ägget behållas nära enstaka temperatur från ungefär 37 °C vilket fullfölja för att embryot utvecklas inom rätt hastighet.[1]

    Fågeläggets anatomi

    [redigera | redigera wikitext]

    Äggskalet består inom huvudsak från kalcium samt existerar fullt från mikroskopiskt små porer, vilka olika slags gaser kunna passera igenom.

    Skalet vid en hönsägg besitter ungefär 10 000 porer, vardera tillsammans enstaka diameter vid 0,017 millimeter. Ägget innehåller varenda beståndsdelar vilket fostret behöver till för att utvecklas, förutom syre. Syrgasen tar sig in via äggskalets porer genom diffusion, eftersom koncentrationen från syrgas existerar lägre inne inom ägget än utanför, vilket en effekt från för att fostret använder upp gasen.

    (Jämför tillsammans osmos.) Den koldioxid samt vattenånga såsom fostret producerar tar sig ut ur ägget vid identisk sätt. beneath dem 20-21 dagar liksom en hönsägg ruvas tar detta upp cirka 6 liter syrgas, avger 4,5 liter koldioxid samt 11 liter vattenånga.

    Äggvitan innehåller 90 % dricksvatten samt 10 % rent äggviteämne, alltså protein.

    Strängarna kallas för äggsnoddar (chalaza på engelska) och det finns två av dem i varje ägg

    Vitan existerar olika tjock inom olika delar från ägget. Den existerar tjockast inom äggsnoddarna, vilket hjälper mot för att hålla gulan vid lokal. detta existerar inom vitan liksom fostret utvecklas samt näringen får fostret ifrån gulan liksom fungerar liksom moderkaka.

    Det vanligaste existerar för att ägget äger enstaka formad som ett päron dock dem är kapabel även artikel nästan helt klotformade.

    Sillgrisslans oval form existerar extremt koniskt format, vilket hindrar ägget för att rulla ned ifrån klipphyllan var föräldrarna ruvar.

    Ett ägg ger dig mer än en tredjedel av dagsbehovet av antioxidanterna selen och vitamin E, vilket är bra för ämnesomsättningen och immunförsvaret, och är dessutom en superbra källa till vitamin B12 och vitamin D

    Vanligtvis existerar äggen vita hos fåglar vilket ruvar inom hål alternativt överbyggda bon, medan arter vilket lägger hönsägg direkt vid marken alternativt inom öppna bon äger fläckiga alternativt mörkare vanligtvis för fortplantning hos djur, ofta inom olivgrönt, grått samt brunt. Världens största fågelägg läggs från strutsen medan detta största ägget inom förhållande mot honans kroppsvikt läggs från ett från kivierna.

    var balanserar ägget cirka enstaka fjärdedel från honans kroppsvikt. Världens minsta fågelägg läggs från fekolibrin (Mellisuga minima), såsom lever vid Jamaica samt numeriskt värde något som ligger nära eller är i närheten småöar.

    Det enda som saknas är kolhydrater och C-vitamin

    dem numeriskt värde minsta hönsägg likt dokumenterats, från denna art, plats mindre än 10 mm långa samt vägde endast 0,365 respektive 0,375 gram. Världens numeriskt värde största individuella fågelägg såsom man känner mot härstammar ifrån struts (Struthio camelus), samt båda existerar dokumenterade ifrån Borlänge inom landet. Den 20 september2006 lades var en strutsägg vid 2,519 kg, vilket motsvarar ungefär 42 normalstora hönsägg,[2] samt den 17 maj2008 lades en likt plats ännu större.[3]

    Användning från människor

    [redigera | redigera wikitext]

    Ägg ifrån fåglar, särskilt höns, betraktas likt en nyttigt livsmedel.[4] Äggvita utgör numeriskt värde tredjedelar från massan hos en hönsägg samt innehåller många protein.

    detta förekommer även för att man äter hönsägg ifrån vattendjur samt skaldjur. mot dem vanligaste tillagningsmetoderna hör kokning samt stekning. Hönsägg används även nära tillverkning från målarfärg av ägg och olja.

    I januari 2006 fanns förfalskade hönsägg mot salu inom tre kinesiska städer. Dessa innehöll ämnen liksom förmå orsaka demens.[5][6]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]