faxvein.pages.dev









Behandling för rösslinghet vid livets slut

När döden är nära

Symtombilden inom livets slutskede är ofta relativt lika samt fördomsfull bild oavsett vilken alternativt vilka sjukdomar likt är bakomliggande. Smärta, dyspné, illamående ångest samt konfusion dominerar. liksom tidigare beskrivits blir smärta en allt vanligare symtom ju senare inom existensen patienten befinner sig.

Ångest samt konfusion är viktigt för att uppmärksamma samt särskilja då behandlingen skiljer sig åt.

Många patienter beskriver enstaka rädsla för livets slut samt dem hotfulla symtom man föreställer sig. detta är viktigt för att förklara för patient samt närstående för att detta finns god samt etablerad symtomlindring för att få, dock också biverkningar inom form eller gestalt från trötthet, möjligen kognitiv påverkan samt sedering.

För för att på bästa sätt följa symtombilden hos enstaka patient såsom möjligen ej längre är helt vaken är standardiserad symtomskattning avgörande.

Innan dem når livets slutskede besitter många patienter fått läkemedel vilket en led inom behandlingen mot olika symtom såsom smärta, andnöd, illamående, bekymmer samt ångest.

Symtomens intensitet varierar betydligt mellan individer, från lätta mot outhärdliga. Patienterna besitter ofta fått behandling peroralt samt inom varierande doser.

Tillfällig behandling (exempelvis nattetid) med sedativa eller hypnotika kan med fördel användas vid plågsamma symtom redan i det skede som föregår livets slutskede

Många fruktar enstaka smärtsam död samt smärta är en vanligt symtom inom livets slut. Prevalensen varierar många, dock i enlighet med enstaka publikation är detta 66 % från cancerpatienterna inom sen palliativ fas likt upplever smärta 41a32774-44b6-465d-8bcf-18527a31a48a5559725397251, medan andelen är 52 % inom enstaka ytterligare forskning såsom rör samtliga diagnoser inom medelvärde 77ab3e1c-0455-4525-b209-14c9c24608745569725397251.

Patienter såsom redan innan döendet får behandling tillsammans med opioider behöver ett oförändrad alternativt ökad dos beneath dem sista 2 dygnen inom existensen. Somnolens är enstaka sektion från döendet inom sig, dock detta finns fara för att vårdpersonalen tolkar detta likt överdosering samt reducerar opioiddoserna, samt därigenom orsakar stort lidande för patienten.

Skattning från smärta är betydelsefull även angående patienten ej förmå uttrycka sig inom mening. Instrument för detta finns tillgängliga samt validerade inom demensvården, samt dem används även inom palliativ vård e0fe4fe5-42fa-400e-b6e2-ac53dddfab045579725397251.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är palliativ vård ett förhållningssätt för bästa möjliga livskvalitet i samband med livshotande sjukdom

nära bedömning från smärta är detta också svårt för att differentiera mellan smärta samt bekymmer, samt detta kräver massiv kunskap samt kompetens hos den anställda likt vårdar döende patienter.

Peroral medicinering är oftast ej lämpligt pga. sväljningsproblem, illamående, reducerad absorption samt eventuell obstruktion inom mag-tarmkanalen.

Alternativa administrationsformer är för att ge läkemedel transdermalt, subkutant alternativt intravenöst. Rektal ledning rekommenderas ej pga.

Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom att tidigt upptäcka, bedöma och behandla smärta och andra plågsamma symtom

obehag för den döende patienten, samt likaledes avråds från intramuskulära injektioner liksom förmå existera smärtsamma. Subkutant är kapabel man anlägga enstaka kvarliggande kanyl såsom ett neoflon alternativt venflon. Den behöver bytas efter 5–7 dagar alternativt nära hudirritation, viktigt tillsammans daglig övervakning från insticksställe.

Dessa kanyler är ej svåra för att lägga 53bddd06-16a7-44f4-8ace-df7e9d25c1625589725397251 samt absorptionen äger demonstrerat sig fungera nära centralt anlagda kanyler, mot modell på torax alternativt nära axeln på överarmen, även när kroppens cirkulation avtar perifert.

Det bör finnas ett individuell ordination från läkemedel såsom nära behov är kapabel ges inom injektionsform för för att lindra smärta, illamående, ångest samt rosslighet.

I Sverige används framför allt Robinul och Buscopan för behandling av rossel i livets slut

Dessa läkemedel finns inom vissa vårdenheter såsom en ”palliativt kit” alternativt ”Trygghetsordinationer nära livets slut”, samt dem är kapabel användas oavsett bedömning mot den döende b0868235-47e6-4859-ab17-0ef05021df915599725397251d8d40700-8561-4712-9c4b-e43efb0d84d65609725397251. Morfin är förstahandsvalet bland opioider samt tas upp eller sugs in väl subkutant.

mot opioidnaiva patienter, dvs. patienter vilket ej tidigare fått opioider, startar man tillsammans 2,5–5 mg morfin subkutant. ifall patienten redan besitter regelbunden opioidbehandling måste injektionsdosen höjas nära behov. Den basala dygnsdosen opioider peroralt är kapabel ges liksom fentanylplåster i enlighet med enstaka omräkningguide (Konverteringsguide_opioider_2021.pdf (rjl.se).

Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande (icke-botbar) sjukdom

Alternativt omräknas den perorala dygnsdosen opioider mot morfinekvivalenter samt halva denna dos ges då liksom morfin subkutant/dygn. Morfin ges då liksom kontinuerlig infusion, ifall detta finns tillgång mot ett sprutpump alternativt liknande, alternativt så ges dygnsdosen inom uppdelade doser plats 4–6:e 60 minuter. Bolusdoser bör ständigt finnas tillhands nära genombrottssmärta samt kunna behövas ges 1–2 gånger per timme.

Figur 10.

en från flera modell på ”Palliativt kit”, trygghetsordinationer 5eb89a8e-ebf6-45ea-a99d-719c3a992e9a5619725397251.

Källa: Läkemedelsverket 5eb89a8e-ebf6-45ea-a99d-719c3a992e9a5619725397251.

Mot bekymmer, ångest samt även nära andnöd ges midazolam 5 mg/ml subkutant.

Vid livets slutskede bör behandlingen i stället vara symtomlindrande; ett lämpligt läkemedel är haloperidol

Detta är en sederande läkemedel, en s.k. bensodiazepinderivat, såsom upptas god subkutant samt även buckalt. Startdosen nära subkutan ledning är kapabel existera låg, ibland bara 1 mg, dosen återkomma fanns 15:e 60 sekunder tills påverkan uppnåtts. Den dos likt gett önskad konsekvens bör artikel vägledande nästa gång patienten behöver midazolam.

Preparatets verkningstid är kreditkort, samt angående patienten behöver täta doser kunna även midazolam ges inom kontinuerlig infusion, subkutant alternativt intravenöst, samt även blandas tillsammans morfin.


  • behandling  till rösslinghet  nära livets slut

  • Midazolam besitter även utfall mot kramper samt besitter numera ersatt diazepam nära krampanfall inom livets slutskede. För snabb konsekvens ges då midazolam buckalt inom munnen inom doser på 5–10 mg inom förutfylld spruta alternativt 2,5–5 mg från injektionslösning beneath tungan.

    Mot andnöd är kapabel icke-farmakologiska åtgärder existera lindrande, såsom höjd huvudända, lägesändring alternativt fläkt liksom är riktad mot ansiktet.

    Syrgas kunna artikel indicerat nära hypoxi ifall detta finns tillgängligt. Rosslig andning är en vanligt symtom hos döende samt vidbehovsläkemedel likt glykopyrron, hyoscinbutylbromid alternativt skopolamin är kapabel äga viss påverkan.

    Detta sker under beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov

    Noteras för att skopolamin innebär fara för förvirring samt muntorrhet. 7a6243bd-ca03-4e90-a19f-d4a3c93132f34559725397251.

    Mot illamående används haloperidol subkutant inom små doser, 0,5–1 mg. inom detta läge bortses från interaktioner samt långtidsbiverkningar från neuroleptika eftersom detta rör sig ifall få doser samt korttidsbehandling.

    nära tydlig förvirring samt delirium behöver patienten högre doser haloperidol, samt detta bör då ordineras särskilt från den ansvariga läkaren.

    Fördelen med detta är att patienten vet att lindring finns tillgänglig, samtidigt som läkaren får veta vilka läkemedel och doser som kan vara aktuella

    Närvaro samt säkerhet är extra viktigt för döende samt förvirrade patienter.

    Om vårdteamet ej äger tillräcklig kompetens för för att uppnå god symtomlindring bör ytterligare expertis konsulteras, såsom en specialiserat palliativt grupp, en smärtteam, enstaka andlig företrädare, paramedicinsk expertis alternativt enstaka ytterligare sjukhusenhet.

    inom vissa fall förmå palliativ sedering existera nödvändigt inom livets slutskede ifall symtomlindring ej ger adekvat resultat, titta del 18.3 Palliativ sedering.

    Omvårdnad från den döende patienten innefattar regelbunden insamling från symtomlindring i enlighet med ovanstående dock även god munvård, bedömning från hud samt eventuella trycksår 3a76e455-2e71-4bf2-94d1-6cb0cdd4c6c75549725397251.

    Törst samt muntorrhet bör ej behandlas tillsammans intravenös vätska inom detta skede på bas från fara för lungödem, titta segment 14.2.7.

    Urinkatetrisering, alternativt tappning, är kapabel göras nära anklagelse alternativt indikator på urinretention då detta är kapabel producera obehag liksom gör detta svårt för patienten för att anlända mot ro. Mänsklig närvaro är ett betydelsefull sektion inom vården, liksom för att ta grabb angående dem närstående.

    Kvaliteten från vården bör regelbundet utvärderas samt förbättras 72920df4-754c-413d-acb5-8192520369035629725397251.