När blir det en ny sjukperiod

De flesta arbetstagare blir sjuka någon gång beneath anställningstiden och  Lagstiftningen ger ej bara arbetsgivaren en ansvar för sjuklön utan också en ansvar för arbetstagarens rehabilitering beneath vissa förutsättningar.

Det är viktigt för att skilja på begreppen sjuklöneperiod samt sjukperiod.

Om skillnaden mellan sjukperiod samt sjuklöneperiod

När arbetstagaren blir sjuk förmå ni liksom arbetsgivare äga skyldighet för att utbetala sjuklön nära sjukdom vilket sätter ned arbetsförmågan.

detta är viktigt för att skilja på begreppen sjuklöneperiod samt sjukperiod. Sjukperioden är den period såsom arbetstagaren är sjuk samt sjuklöneperiod är den period likt ni besitter ansvar för att ekonomiskt ersätta arbetstagaren tillsammans med sjuklön beneath vissa förutsättningar. beneath den sektion från sjukperioden där ni besitter detta ekonomiska ansvaret för sjuklön är detta ni liksom arbetsgivare liksom bedömer angående eventuell sjuklön bör utgå tillsammans utgångspunkt inom angående arbetsförmågan är reducerad på så sätt för att sysselsättning ej kunna utföras.

Arbetsgivaren bedömer arbetsförmågan beneath sjuklöneperioden

Vid bedömande från angående arbetsförmågan är reducerad beaktas angående arbetstagaren på bas från sjukdomen är helt alternativt delvis förhindrad för att utföra sitt vanliga jobb.

När ni bör bedöma angående arbetstagarens arbetsförmåga bör ni hålla dig mot vilket liksom i enlighet med vanligt språkbruk anses existera sjukdom samt ni bör normalt sett ej behöva äga ytterligare medicinsk förståelse för för att göra ett bedömning. Är ni osäker är detta bättre för att bedöma tillståndet vilket sjukdom än inte.

Du bör också avgöra utifrån sjukdomen (nedsättningen från arbetsförmågan) angående arbetstagaren kunna utföra andra arbetsuppgifter alternativt på andra tider än vilket dem inom vanliga fall utför.

angående så är fallet kunna ni tillhandahålla dessa istället för för att arbetstagaren är helt alternativt delvis frånvarande från arbetet beneath sjuklöneperioden. självklart måste denna möjlighet användas tillsammans förnuft. angående enstaka arbetstagare exempelvis äger en sjukdomstillstånd likt innebär fara för infektion bör arbetstagaren ej anlända mot jobbet.

Observera för att arbetstagaren ej är ansvarig för att att ange eller meddela något bedömning dock däremot på vilket sätt sjukdomen nedsätter arbetsförmågan så för att arbetstagarens måste avstå från sysselsättning samt äga rätt mot sjuklön beneath sjukperiodens första 14 dagar.

Observera för att arbetstagaren ej är ansvarig för att att ange eller meddela något bedömning dock däremot på vilket sätt sjukdomen nedsätter arbetsförmågan

Rätten för att få sjuklön från arbetsgivaren gäller bara när arbetsförmågan är reducerad p.g.a.

sjukdom alternativt en därmed jämställt medicinskt tillstånd. reducerad arbetsförmåga från andra skäl ger ej rätt mot sjuklön. Arbetsgivaren är ej ansvarig för att utge sjuklön angående arbetstagaren ådragit sig sjukdomen nära uppsåtligt förbrytelse såsom denne äger dömts för genom dom såsom äger vunnit laga kraft alternativt medvetet alternativt från grov vårdslöshet lämnar oriktig alternativt vilseledande arbetsuppgift angående något förhållande likt är från innebörd för rätten mot sjuklön.

Det är när du varit sjuk, och börjat arbeta igen och sedan insjuknar på nytt inom fem kalenderdagarsom regeln om återinsjuknande blir aktuell

Arbetstagaren förmå äga rätt mot sjuklön för sektion från solens tid beneath sjuklöneperioden ifall nedsättningen ej är hel inom förhållande mot tjänstgöringsgraden, d.v.s. arbetstagaren arbetar delvis.

Sjuklöneperioden

Under dem första 14 kalenderdagarna inom varenda sjukperiod äger ni såsom arbetsgivare en ansvar för att erlägga sjuklön minus karensavdrag.

Därefter angående arbetstagaren ännu är sjuk övergår ansvaret för att ersätta arbetstagaren ekonomiskt mot Försäkringskassan likt avgör angående sjukpenning bör utgå. detta är arbetsgivaren likt anmäler mot Försäkringskassan för att arbetstagaren kvar är sjuk från dygn 15.

En sjuklöneperiod inleds tillsammans med den första dygn arbetstagarens arbetsförmåga är reducerad på bas från sjukdom samt arbetstagaren avhåller sig från jobb.

beneath dem därefter följande 13 kalenderdagarna löper sjuklöneperioden. Sjuklöneperioden angående 14 dagar omfattar även arbetsfria dagar dock sjuklön blir betald endast för dem dagar då arbetstagaren skulle äga arbetat i enlighet med gällande arbetstidsschema. enstaka sjuklöneperiod börjar när arbetstagaren helt alternativt delvis avhåller sig från jobb åt dig på bas från sjukdom.

Om enstaka färsk sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från detta för att ett tidigare sjukperiod avslutats anses den nya sjukperioden höra mot den tidigare.

Den nya samt gamla sjukperioden bör alltså tillsammans uppgå mot högst 14 kalenderdagar. Den nya sjukperioden tar nära där den gamla upphörde samt detta blir ej fråga ifall någon färsk period.

Om ett arbetstagare är tjänstledig från sitt sysselsättning för t.ex.

Den nya sjukperioden tar vid där den gamla upphörde och det blir inte fråga om någon ny period

föräldraledig alternativt studieledig samt blir sjuk startar ingen sjuklöneperiod. detta beror på för att arbetstagaren ej avhåller sig från jobb hos arbetsgivaren på bas från sjukdom. Den liksom är tjänstledig sjukanmäler sig istället direkt mot Försäkringskassan.

Behöver ni hjälp?

såsom medlem inom Företagarna ingår juridisk rådgivning samt ni är kapabel ringa hur ofta ni önskar utan extra kostnad. 

För för att ett fräsch sjuklöneperiod bör anses påbörjad krävs för att arbetstagaren besitter återfått sin arbetsförmåga helt samt äger arbetat minimalt enstaka ljus.

Om din medarbetare inte kommer att kunna jobba igen Sjukersättning är en ersättning för personer mellan 19 och 64 år som med största sannolikhet aldrig mer kommer att kunna arbeta hel- eller deltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning

ifall den anställde haft semester räknas detta däremot ej likt ifall denne alternativt denna återgått helt inom sysselsättning samt arbetat beneath minimalt enstaka solens tid. enstaka sjukperiod likt börjar inom fem dagar från detta för att enstaka tidigare sjukperiod äger avslutats bör betraktas vilket enstaka fortsättning på den tidigare sjukperioden.

Detta besitter innebörd för tillämpningen från karensavdraget samt reglerna angående sjuklöneperiodens längd vilket bara bör omfatta sammanlagt högst 14 dagar. Detta innebär för att enstaka arbetstagare liksom haft en fullt karensavdrag inom den första sjukperioden får sjuklön från samt tillsammans den första dagen inom den nya sjukperioden, angående den börjar inom fem dagar från den första sjukperioden.

Då enstaka arbetstagare återinsjuknar på enstaka ledig dygn fortsätter ej sjuklöneperioden för att löpa förrän den första dagen likt arbetstagaren skulle äga arbetat ifall hen ej ägde blivit sjuk igen.

En arbetstagare besitter rätt mot sjuklön från samt tillsammans med den första dagen från anställningen.

Rätten mot sjuklön gäller oavsett angående arbetstagaren anställts tillsvidare alternativt äger enstaka tidsbegränsad anställning. ifall den avtalade anställningstiden är mindre än enstaka månad äger arbetstagaren endast rätt mot sjuklön angående hen besitter tillträtt anställningen samt därefter varit anställd 14 kalenderdagar inom följd.

Tidigare anställningar bör medräknas, ifall tiden mellan anställningarna ej överstiger fjorton kalenderdagar. ifall arbetstagaren äger varit frånvarande utan giltigt skäl någon dygn medräknas ej den alternativt dem dagarna. Däremot ledigheter i enlighet med en fastställt arbetstidsschema medräknas inom dem 14 kalenderdagarna.

För för att ni såsom arbetsgivaren bör bli ansvarig för att utbetala sjuklön måste arbetstagaren anmäla sjukdomen mot dig så fort liksom möjligt.

ni är ej ansvarig för att utge sjuklön för den period likt gått innan ni fått ett anmälan ifall sjukdomen. Detta gäller förutsatt för att arbetstagaren ej varit förhindrad för att göra ett anmälan. ett arbetstagare liksom varit förhindrad för att göra ett sjukanmälan måste, för för att ej riskera för att förlora sin rätt mot sjuklön, göra ett anmälan omedelbart efter detta för att detta aktuella hindret upphört.

Du bör endast inom undantagsfall godkänna sms såsom sjukanmälan.

Detta på bas från för att ni är kapabel behöva ställa frågor angående arbetsförmågan för för att avgöra angående sjuklön bör utgå samt ifall hur länge arbetstagaren tror för att hen kommer artikel frånvarande från arbete.

Det är lämpligt för att ni upprättar rutiner för hur ett arbetstagare bör anmäla sin sjukdom, exempelvis genom för att ringa in mot sin arbetsledare.

ni bör endast inom undantagsfall godkänna sms liksom sjukanmälan. Detta på bas från för att ni kunna behöva ställa frågor angående arbetsförmågan för för att avgöra angående sjuklön bör utgå samt angående hur länge arbetstagaren tror för att hen kommer artikel frånvarande från sysselsättning.

ni bör använda enstaka s.k. försäkran ifall sjukdom liksom arbetstagaren måste beläggning inom för för att få sjuklön. ifall ni bestämt för att enstaka skriftlig försäkran i enlighet med ovan bör användas angående för att arbetstagaren varit sjuk samt inom vilken omfattning vilket arbetsförmåga varit reducerad på bas från sjukdomen är ni är ej ansvarig för att erlägga ut sjuklönen innan arbetstagaren äger lämnat enstaka försäkran.

Försäkran behöver ej innehålla närmare arbetsuppgift ifall sjukdomen. modell på hur enstaka sådan försäkran kunna titta ut finner ni på här. 

Efter sjuklöneperioden

Om ett arbetstagare ännu är sjuk efter detta för att sjuklöneperioden besitter löpt ut bör ni anmäla detta mot Försäkringskassan.

Anmälan bör göras inom sju dagar efter utgången från sjuklöneperioden, d.v.s. från solens tid 15 t.o.m. 21.

Du bör även efter sjuklöneperioden hålla förbindelse tillsammans den anställde.

Om medarbetaren blir sjuk på en ledig dag räknas den första dagen efter det som hen skulle ha jobbat som dag 1 i sjuklöneperioden

Detta för för att behärska organisera återgång inom tjänst samt även för för att behärska rekrytera vikarie för rätt period. ni förmå begära kopia på läkarintyget för för att få detta styrkt för att frånvaron är p.g.a. från sjukdom även efter sjuklöneperiodens slut.

Arbetsgivare besitter också en rehabiliteringsansvar.

detta innebär bl.a. för att angående sjukskrivningen bedöms pågå inom minimalt 60 dagar, bör arbetsgivaren inom 30 dagar upprätta ett program för återgång inom jobb för för att underlätta den sjukskrivnes återgång inom jobb. ni kunna läsa mer angående detta samt hittar även köpcentrum på Försäkringskassans webbplats. 

Särskilt angående beräkning från sjuklön samt karensavdrag

Sjuklönen är 80 andel från den lön samt andra anställningsförmåner likt arbetstagaren gått miste ifall på bas från sjukfrånvaron dock från sjuklönen görs en karensavdrag på 20 andel från genomsnittlig sjuklön.

Även ersättning för obekväm arbetstid (s.k.

ob-ersättning alternativt OB-tillägg) samt andra rörliga lönedelar är underlag för sjuklöneberäkningen.  Tänk på för att den lön såsom skulle äga utgått angående arbetstagaren skulle äga utfört sysselsättning är underlag för för att beräkna sjuklön. Observera för att kollektiv- samt hängavtal kunna innehålla andra regler utöver lagstiftningen angående hur sjuklönen bör beräknas.

Karensavdraget bör artikel 20 andel från genomsnittlig veckoersättning för sjuklön.

Genomsnittlig veckoersättningen inom form eller gestalt från sjuklön är den sjuklön den anställde beräknas få ett numrerad vecka i kalendern. detta gör för att angående enstaka anställd vilket går bostad samt får avdrag för sektion från arbetsdag första dagen inom sjuklöneperioden får en ytterligare avdrag andra dagen.  

Veckoersättningen bör beräknas utifrån arbetstagarens genomsnittliga arbetstid per sju dagar, t.ex.

tjänstgöringsgraden vilket arbetsgivaren samt den anställde kommit överens ifall inom anställningsavtalet alternativt på annat sätt.

Något avdrag för ny karensdag ska då inte göras då den nya

ifall enstaka deltidsanställd regelbundet arbetar mertid bör detta tas tillsammans med inom den genomsnittliga arbetsinkomsten. Antalet timmar bör beräknas per kalendervecka. 

Om detta saknas klar avtalad tjänstgöringsgrad blir detta mer komplicerat. Då måste ni inom stället utgå från aktuellt schemat ifall detta visar hur många den anställde normalt arbetar. 

Om ni ej äger någon avtalad arbetstid alternativt arbetstiden varierar kraftigt alternativt den anställde äger arvode får ni istället utgå från hur den anställde arbetat samt tjänat in lön beneath enstaka jämförelseperiod.

Hur lång den jämförelseperioden bör artikel finns inga detaljregler angående. dock den bör ge enstaka genomsnittlig rättvis foto från hur den anställde arbetat. Normalt räcker detta tillsammans med enstaka jämförelseperiod på enstaka mot tre månader dock den kunna artikel längre. 

Om detta ej finns något avtalat samt detta ej heller framgår från omständigheterna inom övrigt hur den anställde arbetat och vad såsom är genomsnittlig veckoersättning får arbetsgivaren uppskatta den genomsnittliga veckoarbetstiden efter vad likt är skäligt. Tänk på för att detta är god för att informera dem anställda ifall hur karensavdraget kommer för att beräknas så för att detta blir förutsägbart för dem anställda.

Karensavdraget dras från den sjuklön liksom bör utbetalas.

Detta gör för att enstaka anställd likt går från arbetet samt får löneavdrag för några timmar dock sen kommer igen mot jobbet dagen därpå ej kommer få någon sjuklön eftersom karensavdraget är större än 80 andel från förlorad arbetsinkomst.

angående den anställde återinsjuknar inom fem dagar samt sjuklöneperioden fortsätter kommer dock timmarna för att tas tillsammans liksom karensavdrag på den sjuklön likt kommer för att blir betald ut.

Observera för att ifall ni äger kollektivavtal alternativt praxis på arbetsplatsen för beräkning från sjuklön, karensavdrag m.m.

bör dem reglerna användas för beräkning. Men annars förmå ni använda följande formler.

Om arbetstagaren fått karensavdrag nära tio tillfällen beneath dem senaste tolv månaderna bör karensavdrag ej göras för nya sjukperioder.

Utan din sjuk­anmälan kan hen inte ansöka om sjukpenning

För arbetstagare liksom p.g.a. sjukdom alternativt funktionsnedsättning besitter långa (minst 28 dagar) alternativt många (minst 10) sjukskrivningsperioder finns särskilt högriskskydd liksom innebär för att dem ej får någon karensdag samt arbetsgivaren får ersättning från Försäkringskassan.

ni kunna läsa mer angående högriskskydd på Försäkringskassans webbplats. 

Det finns även andra typer från kostnadsskydd för arbetsgivares sjuklönekostnader samt ifall dessa är kapabel ni också läsa på Försäkringskassans webbplats. 

Särskilt ifall läkarintyg

Arbetstagaren måste inge en läkarintyg från samt tillsammans med åttonde dagen inom enstaka sjukperiod mot dig såsom arbetsgivare vilket styrker för att arbetsförmågan är reducerad för för att arbetstagaren fortsatt bör behärska existera borta från arbetet på bas från sjukdom samt sjuklön bör utgå i enlighet med sjuklönelagen.

Intyget behöver ej innehålla närmare arbetsuppgift ifall vilken sjukdom arbetstagaren lider av. 

Försäkringskassan kunna, ifall för att detta finns särskilda skäl liksom talar för detta, självmant alternativt på framställning från dig ålägga arbetstagaren för att genom intyg från läkare alternativt tandläkare styrka nedsättningen från arbetsförmågan från samt tillsammans ett tidigare dygn än sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen inom enstaka pågående sjukperiod, alternativt från samt tillsammans den första dagen från varenda kommande sjukperiod.

Du förmå såsom arbetsgivare äga besitter rätt för att begära läkarintyg från arbetstagare redan från den första sjukdagen inom ett sjuklöneperiod ifall detta föreligger särskilda skäl.

Observera för att kollektiv- samt hängavtal kunna äga andra regler beträffande detta. modell på när förutsättningarna för krav på för att begära tidigare läkarintyg förmå existera när arbetstagaren besitter många korta sjukdomsfall beneath enstaka begränsad period utan för att äga haft förbindelse tillsammans läkare samt utan för att ni besitter fått kännedom ifall för att arbetstagaren lider från någon kronisk sjukdom alternativt liknande.

Även beneath pågående sjukperiod är kapabel detta krävas. Såvitt gäller framtida sjukperioder är kapabel ett sådan begäran angående läkarintyg innebära för att intyget bör avse nedsättning från arbetsförmågan från samt tillsammans med den första dagen från sjukperioden. en krav på för att viss arbetstagare bör inkomma tillsammans med intyg tidigare än dygn 8 får enbart avse liksom längst en år inom taget.

Om arbetstagare ej följer kravet angående läkarintyg från tidigare solens tid än åttonde äger arbetstagaren ingen rätt mot sjuklön angående ej hen är kapabel visa godtagbara skäl för för att ej lämna in en intyg.

Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats anses den nya sjukperioden höra till den tidigare

en sådant skäl förmå artikel för att arbetstagaren, trots för att han alternativt denna besitter försökt, ej äger lyckats få tidsperiod hos läkare inom rätt tidsperiod. en annat modell är kapabel artikel för att detta tillsammans hänsyn mot sjukdomsförloppets speciella karaktär besitter funnits fysiska hinder mot för att transportera sig mot ett läkare. 

Om arbetstagaren kommer in tillsammans med en läkarintyg från ett senare tidpunkt än första dagen när sådant krav ställts bör ni vilket arbetsgivare erlägga sjuklön från den solens tid läkarintyget avser.

Någon bedömning behöver ej framgå från intyget, endast för att arbetstagaren saknar arbetsförmåga.

För för att begäran ifall förstadagsintyg bör äga någon rättslig verkan måste begäran göras på papper eller digitalt mot arbetstagaren. Reglerna ifall tidigare intyg än från dygn 8 innebär ej för att ni såsom arbetsgivare är ansvarig för att ersätta arbetstagaren för kostnader för läkarintyget i enlighet med lagstiftningen utan den kostnaden får arbetstagaren själv stå för.

detta är dock vanligt inom en rehabiliteringsärende för att arbetsgivaren hänvisar mot ett särskild läkare alternativt företagshälsovård samt då brukar arbetsgivaren stå för den kostnaden. Observera dock för att kollektiv- alternativt hängavtal ofta ställer krav på för att arbetsgivaren bör ersätta kostnaden för en läkarintyg från första dagen.

Om sjukperioden pågått så länge för att den sjuke behöver läkarintyg för för att få sjukpenning kunna ni såsom arbetsgivare ännu begära för att få enstaka kopia på läkarintyget.

ifall ni anser för att arbetsförmågan ej är reducerad p.g.a. sjukdom behöver ni därför vilket arbetsgivare äga ett dialog tillsammans den anställde ifall detta för för att hitta ett lösning. Ifall ni anser för att den anställde ej är sjuk utan är olovligt frånvarande är detta ni vilket arbetsgivare likt besitter bevisbördan för detta.