Varfö är det krig i col bia
Colombiakonflikten eller colombianska inbördeskriget, är en väpnad konflikt som pågår mellan Colombias regering och vänstergerillor som FARC och ELN, samt högerpolitiskt inriktade paramilitärer som Águilas NegrasColombia
Introduktion
Konflikten inom Colombia står främst mellan den colombianska staten samt den vänsterinriktade gerillagruppen FARC. Efter ovan 50 kalenderår från inbördeskrig enades FARC samt regeringen angående en fredsavtal. Utmaningen framöver handlar angående för att följa avtalet, likt innebär för att avväpna samt integrera FARC-soldaterna inom samhället.
bristande vid folkligt samt politiskt stöd till den uppnådda avtal kunna äventyra fredsprocessen. enstaka ytterligare prov existerar för att avsluta fred tillsammans med den andra stora gerillagruppen inom landet, ELN.
Bakgrund
Mellan år samt pågick konflikt inom Colombia samt tillsammans med ovan dödsoffer.
COLOMBIA – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer: situationen per den 31 december IPerioden kallas ofta till ”La Violencia” (”Våldet”). La Violencia plats främst en konflikt mellan landets konservativa samt liberala elit, dock även lokalbefolkningen drabbades hårt. vid ruralt område organiserade sig bönderna inom egna militära styrkor till för att skydda sig. dem stöttades från kommunistpartiet likt fick allt starkare fotfäste vid den colombianska ruralt område.
”La Violencia” slutade tillsammans enstaka förlikning mellan dem konservativa samt liberala var dem enades ifall för att dela vid positionerna inom statsapparaten samt styra landet gemensamt. Samtidigt förbjöd dem all opposition och skapade vid sålunda sätt ett gemensam front mot landets radikala krafter, samt höll kommunisterna samt bönderna borta ifrån makten.
Systemet på grund av maktfördelningen infördes
Gerillagrupper samt paramilitära grupper
De maximalt framträdande samt viktigaste gerillagrupperna fanns Colombias revolutionära väpnade styrkor, den därför kallade Folkets Armé (FARC) samt Nationella Frihetsarmén (ELN). dem kämpade på grund av regimskifte samt en mer demokratiskt styre. Inbördeskriget mellan regeringsarmén samt gerillan startade samt äger därefter fortgått.
Kriget äger kostat ovan människoliv samt miljoner människor besitter tappat bort eller missat sina bostad.
Utöver regeringsarmén samt gerillan etablerades olika paramilitära grupperingar inom Colombia vid talet. enstaka paramilitär grupp existerar enstaka inofficiell styrka liksom existerar strukturerad vid en sätt såsom liknar den officiella militärstyrkan dock likväl ej existerar den sektion från den.
Mellom og var det krig i Colombiadem olika paramilitära grupperna upprättades från ägare av mark samt drogkarteller på grund av för att bekämpa gerillan samt vänstersidan allmänt. slog dem sig samman inom ett styrka såsom dem kallade dem Förenade Självförsvarsstyrkorna (AUC).
Åren efter maktfördelningen växte starka, radikala vänsterorienterade krafter fram inom stora dela från Latinamerika.
Delvis inspirerade från den socialistiska revolutionen vid Kuba inom Colombia bildades snabbt flera militariserade vänsterorienterade grupper, några tillsammans rötter vid ruralt område samt andra inom radikala studentmiljöer. dem kallades gerillan eftersom dem drev krigföring mot statsmakten.
AUC plats ett förening från högerorienterade styrkor tillsammans stöd från regeringsarmén samt delar från den politiska ledningen.
dem ansåg sig artikel beskyddare från staten samt systemet. AUC äger stått på grund av dem maximalt grundlig övergreppen inom Colombia. dock även armén samt gerillan ligger på baksidan flera allvarliga övergrepp samt förbrytelse mot mänskliga rättigheter.
AUC la ner sina vapen samt lät sig avväpnas tillsammans löfte angående lägre straff till dem vilket hittas skyldiga mot övergrepp.
Likväl äger flera från gruppens anhängare fortsatt sin aktivitet inom rena kriminella grupper, såsom idag representerar detta största säkerhetshotet inom landet, i enlighet med myndigheterna. Dessa grupper besitter nära koppling mot produktion från samt köp tillsammans droger.
I Colombia omtales perioden ofte som "La Violencia" (Volden)USA samt narkotikahandelns roll
Utöver den våldsamma rivaliteten mellan vänster- samt högerkrafter inom colombiansk politik äger landet haft allvarliga bekymmer tillsammans med narkotikaproduktion samt affär. Dessa problemområden hänger tätt samman eftersom enstaka massiv sektion från pengarna ifrån narkotikahandeln äger gått mot för att finansiera både gerillagrupperna samt dem paramilitära grupperna.
då narkotikahandeln blev en tema inom valkampanjen kalenderår , blev dödad tre presidentkandidater innan valet genomfördes. USA äger engagerat sig starkt inom colombiansk politik, tillsammans med stort fokus vid narkotikaproblematiken.
USA besitter länge varit inblandat inom konflikten inom Colombia.
USA äger försökt för att legitimera sin Colombia-politik tillsammans med för att Colombia existerar ett från huvudleverantörerna från olagliga droger, cannabis samt ett starkt stimulerande medel som utvinns ur kokabusken, mot USA. detta amerikanska intresset inom Colombia fick ett ytterligare dimension efter al-Qaidas terrorangrepp mot USA den 11 september USA satte då upp både FARC samt ELN vid sin register ovan terrororganisationer samt definierade kampen mot dessa organisationer liksom enstaka sektion från detta globala ”kriget mot terror”.
USA:s strategi fanns för att dels bekämpa gerillan militärt, dels för att förstöra narkotikaplantagen tillsammans med hjälp från spraymedel.
USA:s engagemang inom den colombianska konflikten äger dock mött kraftfull internationell bedömning. Bland annat besitter detta spraymedel likt använts mot drogproduktionen även ödelagt annat växtliv.
Detta äger lett mot för att detta vilket redan fattiga bönder försörjer sig vid besitter förstörts. Dessutom beskylls USA till för att äga ett gömd agenda, för att insatserna handlar mer ifall resurs mot olja än kampen mot droger.
När militären på talet slog ned ett bondeuppror, svarade vänstern med att bilda Farcgerillan som sedan tog kontroll över stora delar av landsbygdeninom Amazonas-området inom Colombia, vilket gerillan kontrolleras, antas detta nämligen finnas stora oljeresurser.
Kampen mot gerillagrupperna
År tog Álvaro Uribe Vélez ovan makten inom Colombia. denne förde enstaka hård politik mot FARC samt ELN samt fanns vänligt inställd mot USA:s engagemang inom Colombia. Fredsavtalet han fick vid lokal tillsammans med AUC kalenderår imponerade dock ej vid landets vänster likt såg AUC samt regeringen liksom numeriskt värde sidor från identisk sak.
I kölvattnet efter fredsavtalet ifrån tid övervägdes en förslag inom parlamentet angående amnesti mot nedrustning från dem paramilitära grupperna. Förslaget träffade dock grundlig bedömning, eftersom detta skulle omöjliggöra straff på grund av dem paramilitära soldaterna såsom ägde begått allvarliga övergrepp mot den colombianska civilbefolkningen.
Jakten vid gerillagrupper ledde dem colombianska militära interventionerna ovan gränsen mot grannländerna Ecuador samt Venezuela.
detta medförde enstaka diplomatisk kris till Colombias relation tillsammans länderna. Relationerna förbättrades efter för att Juan Manuel Santos blev president
Fredsförhandlingar
Strax efter valet tid svarade Santos vid en initiativ ifrån FARC ifall för att påbörja förhandlingar ifall en fredsavtal angående för att FARC måste frige sin fångar.
identisk tid blev dödad FARC:s militära chef Mono Jojoy. Trots (eller möjligen vid bas av) detta släppte FARC flera inom fångar inom månad samt beskrev detta likt ett fredshandling.
Fredssamtalet mellan FARC samt regeringen började inom Norge samt fortsatte vid Kuba. Viktiga teman inom fredsförhandlingarna fanns markfördelning, hur kriget inom praktiken bör ta slut, FARC:s framtida politiska deltagande, landsbygdsutveckling samt hur landet bör ett fåtal bukt tillsammans med narkotikaproduktionen.
Fredsprocessen
Fredsförhandlingarna äger dragit ut vid tiden samt tidvis stött vid flera bakslag.
- Den 23 september enades regeringen samt FARC ifall några från dem sista frågorna liksom måste lösning innan en slutligt fredsavtal kunde undertecknas. Bland dessa fanns hur den långa konfliktens offer bör bli kompenserade samt hur dem likt bevisats skyldiga till förbrytelse mot dem mänskliga rättigheterna bör bli bestraffade alternativt undvika bestraffning.
Senare kom dem även överens angående hur offrens rättigheter bör behärska garanteras.
Såväl regeringssidan som gerillarörelser på vänsterkanten och högermiliser har stått för grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna - I januari kom dem överens ifall för att be FN:s säkerhetsråd för att etablera enstaka politisk FN-styrka inom landet till för att titta mot för att vapenvilan respekteras. Detta önskemål välkomnades från FN:s före detta generalsekreterare Ban Ki-moon.
- Den 24 juni skrev parterna beneath en avtal angående för att krigshandlingarna skulle upphöra.
- Den 25 augusti undertecknades fredsavtalet likt totalitet.
Avtalet ålägger FARC för att lämna ifrån sig vapnen.
- Den 2 oktober röstade enstaka knapp majoritet från colombianerna ”nej” mot fredsavtalet inom ett folkomröstning. Både FARC samt regeringen sa för att dem skulle gå vidare arbetet till varaktig fred.
- Den 7 oktober tilldelades president Santos Nobels fredspris på grund av för att ta initiativet mot förhandlingarna likt ledde mot fredsavtalet.
- Den 17 juni vann högerpolitikern Ivan Duque presidentvalet inom Colombia. SAMMANFATTNING
denne ville omförhandla fredsavtalet ifrån han tillträdde liksom president den 7 augusti , samt sedan dess äger målen inom fredsavtalet ej följts upp såsom planerat.
- 25 september talar president Duque mot FN:s generalförsamling samt lovar för att gå vidare fredsprocessen.
Fredsförhandlingar tillsammans ELN
En från utmaningarna framöver såsom återstår existerar för att omfatta Den nationella befrielsearmén (ELN) inom enstaka fredlig svar såsom består, då ELN:s närvaro inom tidigare FARC-kontrollerade områden äger ökat dem senaste år.
ELN äger ej varit intresserad från för att delta inom någon fredsprocess vid länge, dock existerar för tillfället inom fredsförhandlingar tillsammans myndigheterna.
Fred existerar ett betydelsefull förutsättning på grund av för att utveckla levnadsvillkoren på grund av detta colombianska människor. Colombia existerar idag en från dem länder inom världen såsom besitter flest interna flyktingar.
Sedan talet har över människor dödats i politiskt våldRunt 6 från landets 48 miljoner invånare existerar vid rymning inom sitt eget nation.
FN:s roll inom konflikten
FN:s säkerhetsråd äger valt för att ej ingripa militärt inom Colombia utan för att detta varit ett sektion från enstaka svar vilket regeringen samt FARC-gerillan förhandlat fram. Colombia besitter även mottagit begränsat ekonomiskt stöd ifrån FN.
Huvudorsaken mot detta existerar för att landet trots varenda oroligheter existerar förhållandevis rikt, samt detta därför existerar mer naturligt för att jobba tillsammans fred samt beskydd än tillsammans direkt ekonomiskt bistånd.
FN:s säkerhetsråd äger upprättat enstaka politisk operation inom Colombia inom januari liksom en effekt från fredsavtalet mellan den colombianska regeringen samt FARC.
Operationen består från obeväpnade internationella observatörer på grund av för att bekräfta nedrustningen från FARC.
Det finns även flera FN-organisationer vid lokal vilket arbetar tillsammans konflikten. FN:s flyktingorgan, UNHCR, arbetar till för att utveckla situationen till dem flera interna flyktingarna. FN:s livsmedelsprogram, WFP, besitter även engagerat sig inom Colombias flyktingsituation samt hjälper stora delar från befolkningen vilket vid bas från konflikten ej besitter tillräckligt tillsammans med föda samt vätska.
UNICEF, liksom arbetar på grund av barns rättigheter, besitter arbetat tillsammans frigivning samt återanpassning från barnsoldater inom Colombia.