Är svarta solrosfrön dåliga för hästar
Grovfoder
Utfodring samt miljö
Grovfoder
Vi besitter för tillfället kommit mot tredjeplats delen inom Foderskolan, samt lämnar därmed fokus vid hästens fodersmältning. inom detta del bör oss titta lite närmare vid olika fodermedel, vad såsom skiljer dem åt samt varför dem existerar mer alternativt mindre lämpliga till hästutfodring.
En vykort översikt från sidans data finns Här.
Hitta vid sidan
Baljväxter – växter likt tillsammans med hjälp från bakterier inom rotknölarna äger förmåga för att fixera luftens kväve, vilket ger växten en högre proteininnehåll.
Rödklöver, vitklöver samt lucern existerar modell vid baljväxter liksom används inom hästutfodring.
Enzymer – proteiner likt äger mot arbetsuppgift för att påskynda kemiska reaktioner, finns t ex inom hästens magsäck samt tunntarm.
Megajoule (MJ) – den objekt såsom man anger energi inom på grund av både hästens behov samt på grund av energiinnehållet inom foder pH-värde – surhetsgrad, neutralt pH existerar 7, surt pH-värde beneath 7 samt basiskt pH-värde ovan 7.
en djurfoder likt existerar odentligt mjölksyrajäst äger en pH-värde vid ,2. Betesgräs samt hö brukar äga pH 6.
Lätt att Knäcka: Skalens tunnare natur gör det enkelt förHösilage brukar äga en pH-värde mellan 5,2 samt 6.
Smältbart råprotein alternativt smältbart protein – anges inom gram samt existerar den andel från proteinet inom en foder liksom hästen kunna tillgodogöra sig.
Torrsubstanshalt – förkortas oftast ts alternativt ts-halt, beskriver hur många torr substans samt hur många dricksvatten detta finns inom en foder.
angående ts-halten existerar 70 andel existerar vattenhalten 30 andel (summan existerar ständigt procent).
H
Vallinsådd – då man sår spannmål samt vall samtidigt vid identisk fält, vid sensommaren tar man spannmålsskörden samt bärgar halmen, dock låter vallinsådden existera samt växa mot sig mot nästa säsong, då man tar vallskörd.
Vi börjar självklart tillsammans grovfodret, såsom ju existerar detta viktigaste fodret inom all foderstaten.
vilket existerar grovfoder? såsom foder för djur som hö och gräs räknas foder likt besitter en högt fiberinnehåll. sådana foder kunna oftast ej brytas ned samt tas ifall inom grabb inom särskilt massiv utsträckning från hästens egna enzymer inom tunntarmen, utan bryts mot största delen ned från mikroorganismerna inom hästens grovtarm.
Till foder för djur som hö och gräs räknas hö, hösilage, djurfoder, bete, halm, hetluftstorkad lucernhackelse, grönpellets (gräs och/eller baljväxter likt pelleterats), helsädesensilage (ensilage såsom görs från kurera spannmålsplantan före kärnmognad) samt grönfoder (färskt vallfoder såsom utfodras direkt).
Ett annat term likt även används existerar vallfoder, dock detta existerar ej identisk sak likt foder för djur som hö och gräs eftersom detta bara innefattar sådana foder vilket kommer ifrån ett vall, detta önskar yttra hö, hösilage, djurfoder, lusern, grönpellets samt bete samt grönfoder.
Halm samt helsädesensilage kommer ju ifrån spannmålsodling samt räknas därmed ej såsom vallfoder, även angående dem räknas vilket grovfoder.
Näringsinnehåll bestäms från tidpunkt
Det såsom bestämmer vilket näringsinnehåll detta blir inom både hö samt inplastat vallfoder (och även inom bete samt grönfoder) existerar växternas mognadsstadium nära slåttern, detta önskar yttra hur gamla alternativt mogna växterna existerar då man träffar från dem.
Yngre, spädare plantor existerar mer näringsrika samt innehåller mindre fiber än äldre, förvuxna plantor såsom gått upp inom ax samt fröat från sig.
I praktiken existerar detta oftast vädret såsom avgör då slåttern sker, åtminstone på grund av höskörden, dock resultat från inplastat vallfoder kräver ej lika flera dagar tillsammans med fint klimat, vilket även innebär för att detta finns större möjligheter för att skörda vallen då mognadsstadiet (och därmed även näringsvärdet) existerar maximalt lämpligt på grund av den typ från hästar man skall nyttja fodret mot.
Tidigare på grund av hästar tillsammans med högre näringsbehov samt senare till hästar tillsammans med lägre näringsbehov.
Behövs undersökning på grund av besked angående energi samt protein
Eftersom näringsvärdet varierar tillsammans plantmognaden nära slåtter existerar detta viktigt för att låta analysera vallfodret tillsammans med avseende vid näringsinnehållet (energi, protein samt mineraler).
Energiinnehållet förmå variera mellan ca 6 mot ovan 12 MJ omsättbar energi, samt innehållet från smältbart råprotein kunna existera ifrån bara några erhålla gram mot nästan g per kg torrsubstans (ts) inom svenska vallfoder.
Alla hästar, oavsett typ och arbete, och oavsett vilken grovfodertyp man använder, skall få minst 1 kg ts grovfoder per kg kroppsvikt och dygnNäringsvärdet varierar alltså många, samt detta existerar massiv skillnad på grund av hästen angående den får en vallfoder tillsammans med 6 alternativt 12 MJ per kg ts, alternativt tillsammans med 20 alternativt g smältbart råprotein per kg ts.
djurfoder, hösilage alternativt hö?
Ensilage existerar en vallfoder vilket konserveras genom för att mjölksyrabakterier (som finns naturligt vid plantan) omvandlar sötningsmedel inom gräset mot mjölksyra, liksom inom sin tur sänker pH-värdet inom fodret.
Detta kallas på grund av ensilering. Motsvarande process sker nära mot modell tillverkning från surkål alternativt mjölksyrade morötter, samt enstaka variant vid processen sker nära vintillverkning. på grund av för att detta skall bli någon ensilering från gräset behövs även för att miljön existerar syrefri, samt för att detta finns tillräckligt många vatten.
Hösilage innehåller många lite en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt därför sker ej någon ensilering inom någon större utsträckning inom sådant foder, samt därmed ej heller någon pH-sänkning.
Men inte till yngre hästar pga fattigt lysin innehållHö konserveras istället genom för att således många dricksvatten torkas försvunnen för att detta ej finns några mikroorganismer alls liksom förmå tillväxa inom höet.
enstaka många vanlig perception existerar för att djurfoder samt hösilage existerar mer näringsrikt än hö samt därför passar sämre mot hästar. detta existerar dock ej konserveringsmetoden, detta önskar yttra angående man skördar vallen mot hö alternativt hösilage alternativt djurfoder, såsom avgör vilket näringsinnehåll detta blir inom detta färdiga vallfodret, utan vallväxternas mognadsstadium nära skörden.
Tidig resultat ger mer näring
Ett tidigt skördat hö innehåller mer näring samt mindre fiber än en senare skördat ensilage/hösilage.
detta vilket avgör om man utfodrar tillsammans hö alternativt inplastat vallfoder existerar oftast praktiska omständigheter, såsom möjligheter för att lagra hö torrt samt skyddat, chans för att hantera små alternativt stora balar samt antal hästar likt skall utfodras samtidigt.
Inplastat vallfoder existerar färskvara samt bör inom allmänhet utfodras inom ett sju dagar efter öppningen (gäller nära plusgrader, nära ihållande minusgrader håller fodret längre), vilket innebär för att man behöver äga en visst hästantal på grund av för att behärska förbruka enstaka storbal vid kg vid enstaka sju dagar.
detta finns även inplastade balar från mindre storlek liksom passar förbättrad mot stall tillsammans ett fåtal antal hästar.
Lusernhack samt grönpellets
Vallfoder vilket anses äga en särskilt högt fodervärde är kapabel man även konservera genom hetluftstorkning. detta existerar oftast lusern tillsammans alternativt utan blandning från växttäcke liksom då direktskördas, körs mot enstaka torkanläggning var varm atmosfär snabbt torkar fodret likt inledningsvis hackats inom mindre bitar.
Detta foder är kapabel sedan utfodras såsom hackelse, alternativt sålunda mals detta samt pressas mot pellets istället. inom båda fallen existerar detta ännu en foder för djur som hö och gräs, även angående detta existerar inom pelletsform.
Om detta blir bristande vid hö alternativt inplastat vallfoder förmå hetluftstorkat vallfoder tillsammans tillsammans halm utgöra läka grovfodergivan mot hästen.
HejsanNäringsvärdet inom hetluftstorkat vallfoder varierar även tillsammans växternas botaniska mognadsstadium nära resultat, dock dessa foder skördas ofta ganska tidigt vid säsongen, samt energiinnehållet brukar ligga ner mellan MJ samt proteininnehållet runt g smältbart råprotein per kg ts.
Alla foder liksom innehåller lusern (eller andra baljväxter) besitter även högre innehåll från kalcium samt magnesium, vilket man bör äga inom minnet då man väljer vilket mineralfoder foderstaten skall innehålla.
Mer angående mineraler inom foderstaten finns för att studera inom kommande delar från Foderskolan.
Halm samt helsädesensilage
Många betraktar ej halm såsom en foder utan bara såsom strömedel, dock halm existerar bådadera. Hästar likt står vid halm äter mer alternativt mindre från sin bädd, samt till flera feta hästar existerar halm en utmärkt foder för att omfatta inom foderstaten till för att den ej skall innehålla alltför lite foder för djur som hö och gräs till hästen för att tugga vid.
Halm existerar ett biprodukt ifrån spannmålsodling (havre, korn, vete, råg, rågvete) samt äger en energiinnehåll vid runt 6 MJ per kg ts, dock innehåller inget smältbart råprotein.
Om halmen innehåller många ogräs alternativt kommer ifrån enstaka spannmålsskörd var vallinsådd skett kunna näringsinnehållet artikel något högre.
För de feta och överviktiga hästarna kan halm ingå som en del av denna minimigivaÄven gräsfröhalm är kapabel användas likt hästfoder ifall den hygieniska kvaliteten existerar god. Gräsfröhalm existerar enstaka restprodukt ifrån odling från olika grässlag till för att erhålla fram utsäde (frö) mot vallsådd, samt förmå liknas nära en många sent skördat hö. Energiinnehållet existerar ca 6,5 MJ per kg ts samt proteininnehållet runt 30 g smältbart råprotein per kg ts.
Helsädesensilage existerar ej en särskilt vanligt fodermedel inom hästsammanhang, dock detta går för att även för att nyttja liksom foder för djur som hö och gräs mot hästar.
nära skörden tar man då grabb ifall all spannmålsplantan (oftast havre alternativt korn) samt ensilerar noggrann vilket vanligt gräsvallensilage.
Rekommendationen är dock 1, kg ts grovfoder per kg hästNäringsinnehållet varierar även denna plats tillsammans med mognadsgraden hos spannmålsplantan – tidigt skördat helsädesensilage liknar mer en gräsensilage inom sin sammansättning samt inom näringsvärde, medan en sent skördat helsädesensilage mer liknar ett blandning från spannmålskärna samt halm.
Hur många foder för djur som hö och gräs skall hästen få?
Alla hästar, oavsett typ samt sysselsättning, samt oavsett vilken grovfodertyp man använder, skall ett fåtal minimalt 1 kg ts foder för djur som hö och gräs per kg kroppsvikt samt dygn. Rekommendationen existerar dock 1, kg ts foder för djur som hö och gräs per kg ridhäst. till dem feta samt överviktiga hästarna kunna halm ingå likt enstaka sektion från denna minimigiva.
på grund av hästar likt ej existerar feta samt därmed ej behöver banta, bör man inom möjligaste mån eftersträva fri ingång vid foder för djur som hö och gräs. detta existerar då viktigt för att näringsvärdet inom grovfodret passar mot den aktuella hästens näringsbehov.
begränsad sammanfattat:
foder för djur som hö och gräs existerar den viktigaste delen från hästens diet samt utgör basen till en hälsosamt foderintag
detta rekommenderas för att hästen får foder för djur som hö och gräs från upphöjd standard, vilket bidrar mot en balanserat näringsintag samt ett god matsmältning
minimalt 1,5 kilo torrsubstans foder för djur som hö och gräs per kilo kroppsvikt per ljus existerar rekommenderat till för att möta hästens näringsbehov
för att analysera samt organisera fodret exakt existerar kritisk till för att säkerställa för att hästen får inom sig korrekt mängd näring, särskilt beneath vintermånaderna då betesgräset existerar begränsat
Tips vid vidare läsning:
Text: Cecilia Müller, avdelningen på grund av husdjurens utfodring samt vård, SLU , uppdaterad