Hur mycket väger en kronhjort

Ja, vad existerar skillnaden? på grund av den ovane måste detta artikel svårt för att skilja dessa vilt åt, speciellt ifall man ser dem ett samt ett, dock finns detta något man förmå tänka vid på grund av för att upptäcka angående detta existerar ett kronhjort alternativt dovhjort?

existerar dem lika stora? besitter dem identisk färg?

äger båda horn? Hur bör man tänka angående man önskar ett fåtal reda vid ifall detta existerar ett kronhjort alternativt dovhjort man ser? oss tittar närmare vid dem olika hjortdjuren till för att titta angående detta kunna skilja något mellan dem.

Dovhjorten existerar mindre än kronhjorten samt den besitter utdragen mörk svans tillsammans ljus undersida.

Kronhjorten äger ett betalkort svans samt gulbrun bakdel. Kronhjortens horn existerar stora, taggiga, samt spretiga medans dovhjorten får stora skovelhorn då dem existerar färdigutvecklade.

Man ser alltså skillnad vid dovhjort samt kronhjort bl.a vid hornen. Dovhjorten besitter stora skovelhorn, dock innan hornen existerar färdigutvecklade existerar dem lite spretiga samt förmå då förväxlas tillsammans kronhjort såsom besitter taggiga samt spretiga horn bota tiden.

Både kronhjort samt dovhjort använder sina horn på grund av för att strida mot andra hjortar på grund av för att erhålla rätten för att para sig samt även såsom skydd mot rovdjur.

Storleken skiljer sig även åt var hanarna hos kronhjorten förmå väga ända upp mot 300 kg fast detta maximalt normala existerar ca 200 kg, medans dovhjortens hanar bara balanserar mellan 50-90 kg.

Honorna hos både kronhjort samt dovhjort balanserar ungefär hälften utav vad hanarna förmå väga. egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vid pälsen hos dovhjortar kunna variera ifrån varelse mot vilt, dock oftast äger dem enstaka rödbrun päls tillsammans vita prickar vid sommaren samt vid vintern blir den mer gråbrun.

Kronhjortens päls existerar vid sommaren mörkt rödbrunaktig liksom vid vintern blir mer gråaktig.

Honan hos både kronhjort samt dovhjort kallas hind samt hanarna kallas hjort. Kronhjortens ungar kallas kid samt dovhjortens kallas kalv. dem båda arternas hindar föder oftast enstaka, ibland numeriskt värde kid, inom maj/juni. Både kronhjorten samt dovhjorten existerar idisslande, vilket innebär för att dem tuggar samt sväljer sin att ge liv numeriskt värde gånger.

Deras matsmältningssystem existerar indelade inom olika avdelningar likt kallas våm, nätmage, bladmage, samt löpmage.

Kronhjortens horn existerar tjocka samt knottriga d.v.s pärlade, samt dem delar sig kurera vägen ifrån huvudet ut inom topparna. Pälsen existerar likt sagt mörkt rödbrunaktig samt ifrån halsen mot ungefär mitten utav ryggen existerar detta en mörkt, mörk streck.

Benen existerar grå samt undersidan utav bakbenen brukar äga ett smutsig ljus färg. Utmärkande på grund av kronhjort existerar för att dem rör sig väldigt smidigt.

mot skillnad ifrån dovhjortens lite ryckiga, lite stelbenta, hoppande således skrittar kronhjorten, dem liksom flyter fram samt förmå även ta mot trav samt galopp ifall detta skulle behövas.

Kronhjorten besitter enstaka många god ljuduppfattning samt förmå vrida öronen åt olika håll till för att behärska känna till från vilket ställe en ljud kommer.

Luktsinnet använder dem till för att hitta föda, upptäcka jagare samt andra djurarter. Luktsinnet används även då dem bör kommunicera tillsammans med annat kronvilt. Kronvilt äger körtlar nära ögon, bakben, klövar, samt baktill liksom utsöndrar vissa doftämnen liksom utför för att kronhjorten är kapabel att fatta beslut eller bestämma något vilket detta existerar på grund av kön samt hälsotillstånd hos detta andra djuret.

Även urin samt avföring är kapabel ge kronhjorten viss upplysning. Kronhjorten besitter väldigt utmärkt ögonkontakt inom både mörker samt dagsljus samt kunna upptäcka väldigt små rörelser samt skuggor.

Under brunsten, inom september, brölar hjorten väldigt starkt samt detta är kapabel jämföras tillsammans med en lejons rytande alternativt en grovt skrovligt råmande.

nära väldigt bra väder tillsammans korrekt bris kunna oss människor lyssna enstaka brunstig kronhjort vid upp mot 5-6 km försvunnen. nära fara förmå både hjort samt hind ge ifrån sig korta många grova hostningar. nära överföring mellan varandra besitter dem en kreditkort nasalt läte.

Kronhjortens primära att ge liv är:

• Gräs
• Löv
• Kvistar
• Knoppar
• Svamp
• Ekollon
• Ris från lingon, blåbär, samt ljung

De äter även bark ifrån framför allt gran.

detta innebär för att kronhjorten kunna utföra massiv skada vid granbestånd genom sitt barkgnagande. Kronviltet går även ut vid odlade åkrar till för att hitta att ge liv t.ex rotfrukt, sockerbetor, vete, havre, samt råg.

Dovhjorten existerar på grund av detta mesta rödbrun tillsammans vita prickar ovan ryggen samt vid sidorna samt vid vintern blir den chokladfärgad inom pälsen samt dem vita prickarna syns ej längre.

Dovhjorten besitter ett utdragen svans liksom existerar mörk vid ovansidan samt ljus beneath. Den existerar mindre än ett kronhjort samt balanserar ca 85 kg inom medelvärde. Honan kallas till hind, hanen hjort, samt ungarna kalv. detta existerar endast hanen, hjorten, liksom små frukter från växter horn samt dem brukar delas in inom fyra stadier, spetshorn, stånghorn, halvskovelhorn, samt helskovelhorn.

Dovhjorten fäller, tappar/byter, hornen mellan april samt juni.

Under brunsttiden inom oktober mot november bildar hjorten små revir, således kallade brunstplatser, såsom hinden besöker.

ett hind föder normalt ett, ibland numeriskt värde, kalvar efter för att äga varit dräktig ca 230 mot 245 dagar. Kalvarna dias inom ca 7 månader, dock redan nära 3 veckors ålder provar dem fast att födas. Dovhjorten äger ett väldigt utmärkande gång, ojämn, stelbent, samt lite studsande, mot skillnad mot kronhjorten liksom existerar väldigt smidig inom sina rörelser.

Dess gångart brukar allmänt kallas på grund av fyrsprånget.

På sommaren äter dovhjorten till detta mesta:

• Färska löv
• Potatis
• Rotfrukter
• Bär samt spillsäd

Vintertid livnär dem sig maximalt vid tall- samt granskott, hederväxt, lingon- samt blåbärsris, samt bok- samt ekollon.

Är detta tillåtet för att jaga hjortdjur?

I  Sverige finns detta 5 olika hjortdjur vilket lever vilt inom våra skogar samt marker.

Dessa existerar inom storleksordning:

1. Älg
2. Kronhjort
3. Dovhjort
4. Rådjur
5. Vitsvanshjort

Även renen tillhör våra hjortdjur inom land, dock anses vilket tamdjur. Vilka olika sorters vapen liksom existerar tillåtet för att skjuta dessa varelse tillsammans med skiljer sig åt mellan olika tider vid året samt även vilket sorts vilt man bör jaga.

Vanligast existerar klass 1 vapen d.v.s kulvapen samt hagelvapen.

Gemensamt till jaktverksamhet mellan dem olika hjortdjuren existerar för att man bör inneha svensk jägarexamen till besittning från vapen. dem vilket innehar jägarexamen samt dessutom äger mark äger rätten för att jaga var alternativt även förmå dem välja för att ge jakträtten mot andra.

tillsammans med jakträtten medföljer även vissa regler vilket t.ex för att man måste förvalta viltstammen samt justera jakten efter resurser vid viltet man tänker jaga. Man bör äga resurs mot ett särskilt tränad eftersökshund såsom senast efter numeriskt värde timmar bör behärska utföra eftersök ifall man råkat skadeskjuta en vilt.

Man måste dessutom erlägga enstaka speciell viltvårdsavgift till för att erhålla jaga.

Det existerar regeringen likt bestämmer vilka tider liksom detta existerar tillåtet för att jaga respektive vilt samt hur detta får vandra mot. detta varierar mellan olika delar utav land sålunda till för att erhålla reda vid vilka tider såsom gäller på grund av respektive varelse rekommenderas för att söka vid Svenska Jägareförbundets webbsida på grund av för att ett fåtal aktuella data ifall dem tillåtna jakttiderna vilket gäller på grund av dem olika djuren inom olika delar utav land.

modell vid jakttider på grund av dovhjort samt kronhjort inom olika län existerar följande:

Jakttid på grund av dovhjort inom Stockholms län:

• 1/9 - 30/9 - endast smyg alternativt vakjakt vid hornbärande djur.
• 1/10 - 20/10 - varenda djur.
• 16/11 - 28/2 - samtliga djur.

Jakttid på grund av kronhjort inom all landet utom skåne län:

• 16/8 - andra måndagen inom oktober - endast hind samt kalv.
• 16/8 - 30/9 - endast smyg samt vakjakt vid hind samt kalv.
• Andra måndagen inom oktober - 31/1 - varenda djur.

Vid jaktverksamhet utav kronhjort delas områden in inom olika kronhjortsskötselområden var jaktverksamhet existerar rätt i enlighet med ovan.

Inom dessa kronhjortsskötselområden existerar detta även bestämt hur flera vuxna vilt vilket detta existerar tillåtet för att skjuta. inom övriga områden, alltså utanför skötselområden, existerar detta endast tillåtet för att skjuta årskalv.

Vid vakjakt sitter jägaren tyst samt gömd, oftast inom en jakttorn, till för att ett fåtal en läge för att skjuta viltet.

Detta sker ofta nattetid tillsammans undantag till vakjakt vid råbock såsom sker inom morgon samt gryning. Smygjakt, alternativt pyrschjakt såsom detta även kalla, innebär för att man smyger sig vid viltet. detta medför för att man måste existera väldigt tyst, känna till hur djuret kommer för att röra sig, samt äga koll vid hur vinden blåser eftersom viltet besitter väldigt utmärkt vittring samt enkel är kapabel avslöja angående detta kunna existera enstaka fara nära.

Lyckas man tillsammans med detta kunna man komma viltet väldigt nära samt då erhålla väldigt god samt säkra skott.

Kronhjorten existerar detta näst största hjortdjuret inom landet samt dovhjort detta tredjeplats största. Hornen skiljer dem båda hjortdjuren åt: kronhjorten äger taggiga samt spretiga horn samt dovhjortens horn existerar mer liksom enstaka skovel då dem existerar fullvuxna.

Dovhjortens päls existerar oftast rödbrun tillsammans vita prickar medans kronhjorten existerar mörkt rödbrunaktig tillsammans med en mörk streck längs tillsammans med rygglinjen.

Kronhjorten rör sig väldigt smidigt, liksom skrittar fram, jämfört tillsammans dovhjorten liksom besitter ett ojämn stel, lite studsande gång då dem tar sig fram.

Både kronhjort samt dovhjort existerar idisslande samt den vanligaste födan existerar löv samt växttäcke. dem tar sig även ut vid åkrar på grund av för att hitta t.ex rotfrukt samt rotsaker.

eftersom dem vintertid ofta ger sig vid för att gnaga vid t.ex gran samt tallträdens bark alternativt äter dess ny tillväxt således ställer både kronhjort samt dovhjort mot massiv skada till skogsbruket.