Hur såg demokratin ut i aten

Under 500-talet började dåtidens supermakt Persien expandera västerut. flera från dem grekiska bosättarna inom Mindre Asien (nutidens Turkiet) tvingades flyga eller fly undan medan andra valde för att emigrera.

Kvinnornas uppgift Demósthenes, en av de störste vältalaarna i Aten, illustrerade samhället som en herrklubb

flera flyttade mot dem grekiska kolonierna inom södra Italien, dock dem flesta kom mot detta grekiska fastlandet. ett massiv sektion från dessa människor anlände mot Aten vars folkmängd ökade inom snabb takt beneath perioden. Staden fick för tillfället rollen vilket en viktigt politiskt samt ekonomiskt centrum inom Grekland.

Aten började därmed konkurrera tillsammans andra viktiga stadsstater vilket Korint, Megara and Egina angående effekt samt makt.

År 499 utbröt en uppror bland dem grekiska stadsstaterna inom Jonien (vid Mindre Asiens västkust) mot detta persiska styret. Flera grekiska stadsstater tillsammans Aten inom spetsen understödde detta joniska upproret samt skickade armé hjälp.

Medborgare var den som var fri man, minst 20 år gammal, jordägare och bodde inom stadsstatens område

Därmed inleddes ett utdragen period från konflikt mot detta persiska riket vilket mot slutligen slutade tillsammans grekisk seger. Aten, vilket nära sidan från Sparta, ägde bidragit maximalt mot kriget, stod för tillfället mäktigare än någonsin samt kontrollerade detta Egeiska havet tillsammans med sin mäktiga flotta.

Men detta existerar ej bara atenarnas insatser inom perserkrigen vilket hamnat inom eftervärldens historieböcker.

inom Aten ägde man omkring tid 500 f.Kr kommit vid en nytt sätt för att styra sin stat. dem kallade detta styrelseskick på grund av demokrati. Grekiskans mening demos betyder människor samt kratein betyder härska. Demokrati betyder alltså för att ”folket härskar”. dock detta fanns ej varenda vilket fick artikel tillsammans samt bestämma.

Atenarna samlades 40 gånger varenda tid mot folkförsamling vid backe Pnyx.

som demokratin realiserades i Aten

samtliga fria män ovan 20 kalenderår ägde riktig för att existera tillsammans med. detta plats folkförsamlingen såsom fattade varenda viktiga beslut. Man förmå jämföra denna samling tillsammans med vår tids riksdag. inom folkförsamlingen rådde direkt demokrati samt beslut fattades genom handuppräckning var majoriteten vann.

Men detta plats nog ej därför enkel för att föra fram sina åsikter inför samtliga människor samt välja ifall beslut, på grund av detta fanns ställe till 18 000 atenare vilket kunde sitta vid sluttningarna samt lyssna.

på grund av för att lyckas inom politiken plats man tvungen för att äga god självförtroende, kraftfull röst samt enkel till för att prata, dock även behärska motivera, argumentera samt övertyga ett massiv publik. detta plats därutöver andra stora brister inom denna demokrati eftersom varken kvinnor alternativt slavar ej fick delta inom folkförsamlingen. 

Till för att leda arbetet inom folkförsamlingen utsågs regelbundet en råd vid 500 man genom lottning.

Femtio från rådsmedlemmarna tjänstgjorde åt gången till ett tiondel från året. dem femtio rådsmedlemmarna utgjorde ett slags statsmakt.

Undantagna var alltid kvinnor, i staden bofasta utlänningar samt slavar

eftersom Aten bara ägde omkring 40 000 manliga medborgare ovan 20 tid, plats utsikterna goda till plats samt ett för att någon gång erhålla existera tillsammans inom regeringen.

Varje tid utsågs även en antal ämbetsmän. dem skulle exempelvis driva in skatter samt ordna idrottstävlingar.

Strategerna kunde väljas angående kalenderår efter kalenderår.

ifrån start fanns dem militära befälhavare, dock fick således småningom massiv inflytande även inom andra problem att diskutera. Atens soldater utsågs även bland dem fria medborgarna. en året kunde man artikel general samt nästa kalenderår vanlig soldat.

För för att förhindra en tyrannvälde kunde befolkningen landsförvisa mindre omtyckta politiker inom tio kalenderår.

På 430-talet består befolkningen i Aten av 40 000 medborgare, 30 000 metoiker, 130 000 kvinnor och barn i både metoiker- och medborgarfamiljer samt 100 000 slavinnor och slavar

enstaka gång angående året röstade man därför ifall vilka politiker liksom skulle utvisas. detta krävdes 6 000 röster på grund av för att ett politiker skulle tvingas inom landsflykt.

Under storhetstiden vid 400-talet f.Kr ägde Aten omkring 315 000 invånare. 115 000 från dem fanns slavar såsom mot största delen arbetade inom gruvor samt stenbrott. detta hände ibland för att enstaka manlig atenare gifte sig tillsammans med ett slavinna.

manliga barn mot en sådant par kunde emellertid ej bli medborgare. Slavarna fanns inom flera yrkeskategorier, bland annat inom poliskåren var ca 300 slavar arbetade. dock slavarna ägde ej identisk skydd inom lagen såsom dem fria.

Så såg demokratin ut i Aten och flera andra grekiska stadsstater för 2 400 år sedan

Våldtäkt mot slavinnor betraktades mot modell likt en lindrigt förbrytelse tillsammans endast låga böter liksom följd.

Flickorna behandlades sämre än pojkarna. inom antikens Aten skulle kvinnan främst fungera liksom barnaföderska, mor samt tjänarinna. Allra värst måste detta äga varit till dem kvinnliga slavarna.

Efter kriget mot perserna, såsom slutade 479 f.Kr, blev Aten den mäktigaste stadsstaten inom Grekland.

Detta berodde framförallt vid för att detta plats Atens flotta (med allierade) liksom ägde besegrat den persiska nära Salamis 480 f.Kr. Atens flotta ägde därefter herraväldet inom Egeiska havet. Hotet ifrån perserna levde dock kvar samt Aten fordrade därför tribut (skatt) ifrån flera andra stadsstater inom Grekland på grund av för att behärska bibehålla ett kraftfull flotta samt armé.

I takt tillsammans för att pengarna pumpades in inom Atens finans växte staden beneath 400-talet f.Kr mot en blomstrande kulturellt samt ekonomiskt centrum.

Den atenska demokratin var något unikt för sin tid och byggde på medborgarnas direkta deltagande

Hit kom handelsmän, vetenskapsmän, filosofer samt andra konstnärer ifrån då samt fjärran. Sofokles skrev dramer ifall gudarnas auktoritet samt dem religiösa känslorna avbildades inom konsten. Samtidigt blev Aten filosofins huvudstad tillsammans kända namn liksom Sokrates, Platon samt Aristoteles. stor byggnad för kungligheter samt tempel byggdes runt angående inom läka staden, samt uppe vid Akropolis byggdes Parthenon såsom blev dem grekiska templens krona.

År 431 f.Kr började detta peloponnesiska kriget vilket utkämpades mellan, å en sidan Aten samt dess allierade, mot Sparta samt ett rad andra stadsstater vilket ville erhålla slut vid Atens långa dominans.

Demokrati som benämning på en styrelseform uppkom tidigast i Grekland, i slutet av 500-talet f

Krigen - likt fanns enstaka serie sammanhängande konflikter - varade mellan 431 samt 404 f.Kr samt vanns mot slut från Sparta. Aten förlorade därefter sin ledande ställning inom Grekland.

Längre fram kom Aten beneath romerskt herravälde, dock beneath läka antiken fanns Aten ett avgörande lärdoms- samt konststad.

LÄS MER:Antikens Grekland

LÄS MER:Akropolis

LÄS MER:Slaget nära Marathon

LÄS MER:Slaget nära Salamis

LÄS MER:Handeln beneath antiken: grekerna samt romarna

PODCAST: Demokratin inom antikens Aten

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs saga – ifrån urtid mot nutid, Natur samt traditioner, 1995
Hugo Montgomery, Medelhavsvärldens saga mot omkring 400 e.Kr, Almqvist & Wiksell, 1995
William J Duiker, World History: To 1500, Thomson/Wadsworth Publishing, 2006

FÖRFATTARE

Text: Robert dem Vries (red.) samt Carsten Ryytty, författare samt f.d.

SO-lärare