Hur ser behaviorismen på lärande

Teorier på baksidan beteendepsykologi samt inlärningspsykologi.

Behaviorismen existerar enstaka psykologisk inriktning vilket uppstod inom start från 1900-talet lanserad från amerikanen John B. Watson, dock såsom blivit allra maximalt förknippad tillsammans B. F. Skinner. detta existerar en mentalt perspektiv liksom gäller studiet från detta yttre beteendet var miljön samt ej arvet sätts inom fokus.

Inom psykiatrin tillämpas dess teorier inom struktur från beteendeterapi alternativt beteendeanalys.

Miljön avgör individens attribut samt beteende

Enligt en behavioristiskt synsätt existerar människan ifrån start ej predestinerad från biologiska faktorer inom någon högre grad (somliga behaviorister inom den radikala inriktningen tillbakavisar helt detta biologiska inflytandet), utan kommer förlänas attribut genom sina erfarenheter samt resultat ifrån omgivningen.

då detta gäller vad likt styr beteenden ur en inlärningsperspektiv finns inom grunden ett erfarenhetsbaserad delning:

• Belöningar.

  Positiva erfarenheter kommer leda mot för att oss upprepar handlingen  

• Bestraffningar. Negativa erfarenheter kommer leda mot för att oss låter bli för att upprepa handlingen.

Dessa utgör delar inom vilket vilket kallas belöningssystemet.

Således är endast observerbara beteenden, det vill säga biologiska och fysiologiska responser, föremål för studier

flera behaviorister existerar därför ej intresserade från personligheten då detta gäller beteendet. dem anser för att den yttre miljön utgör orsakerna mot beteendens upphov.

Beteendet ses utifrån detta perspektiv vilket respons vid stimulus, var stimulis existerar miljöpåverkan.

mot skillnad ifrån mot modell psykoanalysen existerar behaviorismens förutsägelser betydligt mer lämpade på grund av för att testas genom experiment.

Behaviorism är den huvudriktning inom psykologin som handlar om studiet av beteende

en experiment såsom bedrivits inom massiv skal samt rönt stort nyfikenhet existerar teorin angående lärande genom betingning. Genom för att utsätta den vilket deltar inom experimentet på grund av yttre miljöpåverkan äger detta kunnat fastställas för att endast miljön inom sig alternativt stimulering, alternativt både samt, kunnat ändra vid vanor hos den liksom deltagit inom experimentet.

en sådant experiment utfördes tillsammans enstaka pojke liksom ej tidigare uppvisat någon fruktan till möss, dock däremot till starka ljud.

Genom för att tilldela möss associationer, inom detta fall starka ljud, uppvisade pojken småningom fruktan till möss. Detta existerar en modell vid lärande genom betingning inom vilken rädslan blir betingad respons vid musen. enstaka evolutionärbiologisk förklaring mot denna reaktion existerar för att människan många väl kunde äga nytta från för att uppleva fruktan genom associationer, mot modell tät tropisk skog (association) – predator (fara).

John B.

Watson, Ivan Pavlov samt B.F. Skinner

En från dem inledande för att betona miljöns effekt vid beteendet plats John B. Watson likt beneath 1910-talet såg mot för att behaviorismen fick genomslag inom USA. till honom styrdes ej beteende från behov, känslor samt idéer utan plats inom stället responsen vid upplevelse ifrån den yttre miljön.

Samtidigt liksom Watsons teorier spred sig ifrån USA verkade inom Ryssland enstaka mentalvårdare nära namn Ivan Pavlov.

Behaviorismen betonar studiet av observerat och mätbart beteende snarare än

Hans huvudsakliga bidrag mot behavioristisk psykologi existerar klassisk betingning, i enlighet med vilken lärande sker genom för att en stimuli utlöser ett reflex inom struktur från lust- alternativt obehagskänslor. inom en experiment tillsammans hundar visade Pavlov för att saliv bildades då föda sattes fram var saliv plats enstaka obetingad respons vid föda såsom plats en obetingat stimulis.

enstaka obetingad process innebär för att den sker naturligt utan lärande. Klassisk, alternativt respondent, betingning, innebär för att inlärningen sker genom enstaka association.

Genom för att ange enstaka meddelande inom samband tillsammans för att maten ställdes fram kunde detta sammankopplas tillsammans maten. vad Pavlov kunde visa fanns för att detta efter en tag räckte tillsammans med för att ange signalen till för att salivutsöndring skulle ske hos hundarna, ett betingad reflex ägde uppstått.

enstaka betingad reaktion innebär för att den sker genom för att äga blivit inlärd via associationer.

Den mentalvårdare vilket allra främst förknippas tillsammans med behaviorismen existerar B.F. Skinner liksom fanns verksam beneath mitten från 1900-talet. Hans huvudsakliga tes plats för att beteenden är kapabel förstärkas genom för att dem får positiva konsekvenser samt inom förlängningen är kapabel mänskligt beteende därför kontrolleras.

Beteendeforskare anser att beteende kan förklaras av dess effekter och inte av inre mentala tillstånd

Operant betingning existerar enstaka sektion från Skinners teori angående lärande samt beskriver en beteende vilket blivit inlärt via konsekvenser. inom stället till för att reaktionen utlösas från en stimuli utvecklas operant betingning genom för att oss lär oss ifrån konsekvenser beteenden leder mot. då en beteende leder mot önskad respons sker ett positiv förstärkning tillsammans med den resultat för att sannolikheten till för att oss bör upprepa beteendet ökar.

Tvärtom gäller för att beteenden vilket får ett negativ påverkan medför enstaka negativ förstärkning samt tenderar avhålla personen ifrån beteendet.

Skinner skulle ett fåtal en enormt påverkan vid psykologin beneath utdragen period, dock enstaka bit in vid 1960-talet skulle hans teorier tappa inom mark, då dem började ses liksom alltför ensidiga inom takt tillsammans med för att bilden från detta mänskliga beteendets orsakssammanhang vidgades.

Kognitiv behaviorism

Det äger gjorts försök för att sammanlänka behaviorismen samt kognitivismen. Denna tillväxt började märkas vid 1970-talet samt ett från dem tongivande psykologerna fanns kanadensaren Albert Bandura.

Det behavioristiska perspektivet är ett konkret och praktiskt perspektiv

I stället på grund av för att vårt beteende blott existerar responser vid yttre stimuli menade Bandura för att även kognitiva processer ingår inom beteendet. Förutom miljön borde konsekvens ifrån vilket oss samlat inom vårt minne vägas in samt för att detta inom sin tur förmå utföra vårt beteende mer aktivt. Detta dels genom för att oss själva tillåts påverka vår lärande tillsammans vårt tänkande, dels för att genom observationer från andras beteende kunna lära oss saker ifall vår omgivning.

Om man agerar efter en invant mönster beror vid sådant likt ifall lön samt vällust skapats genom beteendet samt ta efter andras beteende angående dessa upplevs positiva, vilka då bildar mönster till personen.

Vidare menar Bandura för att oss kunna bearbeta den stimuli oss mottar samt vid sålunda sätt inom viss mån granska vårt beteende. Inre förstärkningar liksom kommer från för att oss mottar vällust inför vissa handlanden inom situationer är kapabel leda mot för att inre förstärkningar är kapabel överskugga yttre stimuli.

Sammanfogningen från perspektiven äger beneath 2000-talet lett mot terapiformer vilket kognitiv beteendeterapi samt dialektiska beteendeterapi.

Källor

• Karlsson, Lars (2012), Psykologins grunder (5e uppl.)
• Egidius, Henry (2001), Tio teman inom psykologins historia

Artikel publicerad: 2015.10.10
Författare: Psykologisktvetande.se