Varför slår man inte kanten på vallen

Vall existerar Sveriges vanligaste gröda

Sveriges jordbruksmark utgör idag drygt 7 andel från landets totala yta, vilket existerar ett nedsänkt siffra ifall man jämför tillsammans andra länder. från dem 7 procenten består ungefär hälften från bete samt vall.

Bete samt vallodling passar god inom detta svenska klimatet var oss äger gott ifall regnvatten samt långa ljusa sommardagar. Vallen passar även utmärkt på grund av för att hjälpa mot för att tillföra näring samt jord inom marken. tillsammans med vall inom växtföljden går detta för att andra kalenderår kultivera spannmål alternativt oljeväxter.

”idisslarna tar existera vid vallens näringsinnehåll, vilket oss människor ej kunna utföra, samt omvandlar detta mot näringsrik föda åt oss”

På stora delar från den svenska jordbruksmarken fungerar detta uselt för att kultivera sedvänja odlade växter såsom spannmål, oljeväxter samt baljväxter.

detta förmå handla angående för att markerna existerar på grund av näringsfattiga, torra, steniga alternativt kuperade. detta existerar därför resursmässigt fördelaktigt för att nyttja den marken på grund av betesdrift samt vallodling mot djurfoder istället. vid således vis kunna idisslarna ta existera vid vallens näringsinnehåll, vilket oss människor ej är kapabel utföra, samt omvandla detta mot näringsrik föda åt oss.

detta existerar alltså ofta ett legende för att detta existerar förbättrad ifall oss människor äter grödorna direkt istället till för att djuren bör förtära dem.

Vad existerar vall samt vallodling?

Vall består från blandningar från olika typer av gräs vilket timotej, ängssvingel, rajgräs samt foderbaljväxter liksom rödklöver, vitklöver samt lusern.

Vall existerar ett gröda såsom växer inom flera tid vid identisk mark samt möjliggör flera skördar alternativt beten. Dels används detta vilket vinterfoder inom struktur från djurfoder samt hö, dels likt bete beneath sommarhalvåret.

Den inledande skörden, såsom existerar den största samt maximalt näringsrika, sker vanligtvis inom femte månaden i året samt juni.

detta vilket växer upp senare kallas återväxt samt kunna antingen skördas ytterligare ett alternativt flera gånger, alternativt betas från vilt beneath sommar samt höst. detta på denna plats återkomma inom några tid tills detta existerar dags för att sålunda ett färsk vall alternativt enstaka ytterligare gröda.

Vad existerar växtföljd samt hur förbättras den från vall?

Vall agerar enstaka kritisk roll på grund av för att nå hållbar växtodling vid jordbruksmark.

Beroende på klimat, val av vallväxter, gödsling och mål med odlingen (i huvudsak fler skördar eller bete) kan vallen slås olika antal gånger och i olika växtstadier

Växtföljd existerar enstaka planerad ordning från olika odlade växter liksom kultiveras efter varandra vid identisk jordbruksmark beneath flera kalenderår. en modell vid ett sexårig växtföljd tillsammans vall är kapabel existera maltkorn tid en, vall kalenderår numeriskt värde, vall kalenderår tre, höstraps kalenderår fyra, höstvete tid fem samt sockerbeta tid sex.

”Genom för att omfatta vall inom växtföljden förbättras skörden från dem odlade växter såsom blir föda mot människor, samtidigt liksom vallen blir mot djurfoder.

Djuren samt växterna samarbetar, samtidigt vilket inget går mot spillo.”

I växtföljder var ettåriga odlade växter vilket vete, korn samt oljeväxt dominerar, ger vall, liksom enstaka avbrottsgröda, flera fördelar. Bland annat skapar den ett gynnsam miljö inom marken på grund av andra odlade växter för att växa inom.

Miljön besitter vidare enstaka positiv effekt vid skörden till dem odlade växter liksom kommer efter samt ger inom slutänden mer föda åt oss människor.

Se videon angående hur växtföljd fungerar

Vall inom jordbruket existerar god på grund av miljön samt klimatet

Fördelarna tillsammans vall existerar många– exempelvis för att vallen existerar ett kolsänka.

enstaka narrativ, publicerad från Mistra Food Futures, kom fram mot för att växtföljder likt inkluderarar vall äger lägre klimatpåverkan jämfört tillsammans dem utan. Anledningen mot detta existerar för att vallodling reducerar nödvändigheten från insatsvaror, utsläpp av ämnenofta föroreningar ifrån mineralgödselproduktion samt lustgas ifrån marken, samtidigt liksom detta bevarar markkol.

De senaste decenniernas mätningar från kolhalten inom svensk jordbruksmark äger demonstrerat för att enstaka större odling från vall äger ökat kolinlagringen tillsammans med cirka 2,4 miljoner ton koldioxid per kalenderår.

detta motsvarar ca 20 andel från dem totala växthusgasutsläppen ifrån jordbruket per tid inom landet.

I Sverige ligger vanligen vallen i två till fyra år innan den bryts och åkern besås med en annan gröda

Genom för att ytterligare öka samt förbättra vallodlingen kunna oss öka inlagringen ännu mer inom framtiden. 

Odling från vall äger flera fördelar

Eftersom vall existerar ett flerårig gröda tillsammans stort rotsystem äger den markförbättrande attribut. Dessutom ökar den mullhalten inom marken samt förbättrar förmågan för att behålla vätska samt skicka näringsämnen mot växterna.

Allt detta denna plats gynnar en rikt mikrobiologiskt liv inom marken vilket hjälper kommande odlade växter för att växa vid identisk åkermark.

Vall bidrar även mot vattenrening eftersom den ökar infiltrationen, reducerar avrinningen samt begränsar läckaget från näringsämnen. detta inom sin tur reducerar eutrofiering inom sjöar, ocean samt vattendrag.

Vall reducerar även förekomsten från ogräs, sjukdomar samt skadegörare hos övriga odlade växter inom växtföljden.

Blandningen av växter bestämmer bonden utefter markens förutsättningar och vilken mat som passar gårdens djur bäst

Följaktligen behöver ej lika många medel mot skadedjur användas samt risken på grund av framtida resistens blir lägre. Vall äger flera fördelar på grund av biodiversiteten då den främjar naturliga fiender, pollinering, markdjur samt fungerar vilket häckningsplats på grund av fåglar.

Fyra viktiga fördelar tillsammans vall

1.

Vall inom växtföljden reducerar klimatpåverkan

Jämför man tillsammans exempelvis enstaka ettårig spannmålsgröda, hjälper vallodling mot för att skydda kolen inom marken då växtrester samt, framför allt rötter, lämnas kvar inom marken. Växtresterna bryts ner samt omvandlas inom sin tur mot stabila kolformer från mikrober inom marken.

Mätningar från kolhalten inom svensk jordbruksmark visar för att dem senaste decenniernas ökade vallodling, även ökat inlagringen från kol tillsammans cirka 2,4 miljoner ton koldioxid. Detta motsvarar 20 andel från dem totala jordbruksutsläppen inom landet per år.

Kolhalten existerar allmänt 0,5–1 procentenheter högre vid gårdar tillsammans med nötkreatur likt äter vall jämfört tillsammans med dem gårdar vilket enbart äger växtodling.

Insådd av vallfrö på hösten

Medianvärdet på grund av kolhalten inom svenska mineraljordar existerar 2,4 andel kol.

2. Vall fixerar kväve

Växter behöver kväve till för att växa. tackar vare vallens fina attribut fixeras kvävet inom marken genom en ömsesidigt beroende förhållande mellan foderbaljväxterna inom vallen samt kvävefixerande bakterier. detta kväve vilket fixeras blir sedan tillgängligt på grund av andra typer av gräs samt odlade växter såsom kultiveras efter vallen, genom för att kväve inom växtresterna ifrån foderbaljväxterna frigörs inom marken då dem bryts ned.

Genom foderbaljväxterna inom vallen är kapabel man därmed minska användningen från handelsgödsel, samtidigt liksom man upprätthåller enstaka upphöjd resultat. Tillverkningen från handelsgödsel står till cirka 1,2 andel från dem globala växthusgasutsläppen.

3.

Ibland kan det dock vara värt att fundera på om det finns andra sätt att göra insådden på

Vall reducerar nödvändigheten från bekämpningsmedel

Genom för att omfatta vall inom växtföljden reduceras ogrästrycket inom efterföljande ettåriga odlade växter eftersom vallens starka konkurrenskraft samt regelbundna skördar försvårar växtmöjligheten på grund av ogräs. Vallens roll liksom avbrottsgröda fullfölja även för att skadedjur samt sjukdomar reducerar inom spannmål senare inom växtföljden.

Odlar man vall reducerar således nödvändigheten från medel mot skadedjur mot ogräs, skadegörare samt sjukdomar.

inom mark mot bord-strategi existerar ett från ambitionerna för att minska användandet från medel mot skadedjur inom EU tillsammans 50 andel mot 2030.

4. Vall liksom foder existerar hälsosamt samt resurssmart

Att ge idisslarna enstaka upphöjd andel vall inom utfodringen existerar god till deras välmående. Jämfört tillsammans växttäcke äger baljväxter högre proteinhalt, förbättrad näringsbalans samt ökar foderintaget.

detta främjar tillväxten hos något som ökar i storlek eller antal nötkreatur samt lamm jämfört tillsammans med rent gräsensilage.

Vallen passar också bra för att hjälpa till att tillföra näring och mull i marken

Dessutom leder utfodring tillsammans med foderbaljväxter mot ett minskad metanproduktion inom vommen.

Vall kunna även ges såsom foder mot enkelmagade varelse vilket svin, angående näringen görs mer tillgänglig. Detta förmå göras genom smaragdgrön bioraffinering från vall vilket ger således kallad pressjuice samt presskaka.

Pressjuicen förmå användas likt proteinfoder åt svin samt ge dem god tillväxt, medan presskakan är kapabel ges mot idisslande tillsammans med lägre energibehov, alternativt bli mot fossilfri energi inom form eller gestalt från biogas. Genom chansen mot bioraffinering skapas förutsättningar för att öka vallodlingen inom dem områden såsom besitter massiv spannmålsodling.