Vad är lagring i biologi

Biologi alternativt biovetenskap existerar den naturvetenskap såsom berör läran angående existensen, levande organismer samt livets processer, inklusive dess struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning samt taxonomi.^[1] Biologi existerar en brett tema liksom innehåller flera avdelningar, ämnen samt discipliner.

Bland dem viktigaste ämnena existerar dem fem samlande principerna likt kunna sägas artikel den moderna biologins fundamentala axiomer. Dessa existerar för att celler existerar livets primär enheter, för att nya arter samt ärvda karaktärsdrag existerar evolutionens vara, för att gener existerar ärftlighetens primär grupp, för att enstaka organism reglerar sin inre miljö på grund av för att bibehålla en stabilt samt konstant tillåtelse samt för att levande organismer konsumerar samt transformerar energi.^[2]

Biologins underdiscipliner erkänns vid grundval från skalan liksom organismer studeras vid samt metoderna liksom används till för att analysera dem.

Biokemi utforskar livets rudimentära kemi, molekylärbiologi studera biologiska molekylsystems komplexa interaktioner, cellbiologi utforskar allt livs primär byggstenar; cellen; fysiologi utforskar vävnadernas, organernas samt organsystemens fysiska samt kemiska funktioner samt ekologin utforskar hur olika organismer interagerar samt associerar tillsammans med sin omgivning.^[3] Den vilket forskar inom biologi kallas till biolog.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet biologi, inom modern bemärkelse, började introduceras ifrån omkring mitten från 1700-talet samt inom start från 1800-talet användes detta från framstående vetenskapsmän vilket Jean-Baptiste dem Lamarck. Gregor Mendel samt Charles Darwin existerar andra framstående personer såsom bidragit många mot biologins tillväxt.

Redan vid 600-talet f.Kr frågade sig dock den grekiske filosofen Thales ifrån Miletos plats existensen kom ifrån.

Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och

detta svar han kom fram mot vid den frågan grundat vid sina observationer fanns i enlighet med Aristoteles eftermäle ifall honom vattnet.

Termen biologi inom dess moderna innebörd verkar äga introducerats utan hjälp från varandra från Karl Friedrich Burdach (1800), Gottfried Reinhold Treviranus (Biologie oder Philosophie der lebenden Natur, 1802), samt Jean-Baptiste Lamarck (Hydrogéologie, 1802).^[4][5] termen kommer ifrån grekiskans βίος, "bios" ("liv") samt suffixet λογία, "logia" (studerande av).

Även angående biologi inom dess moderna struktur existerar ett relativt fräsch vetenskap, äger byggstenarna mot den studerats sedan antiken, noggrann liksom många annat inom vetenskapen. Naturfilosofi studerades därför tidigt vilket inom dem antika civilisationerna Mesopotamien, Egypten, från indien subkontinenten samt Kina.

Den moderna biologins ursprung samt ansatser för att analysera naturen, brukar ofta spåras igen mot antikens Grekland.^[6] Aristoteles fanns den vilket bidrog maximalt mot utvecklingen. Hans "Historia Animalium" samt andra verk var han beskrev naturalism, existerar speciellt viktiga, tillsammans tillsammans med senare empiriska arbeten, likt fokuserade vid biologiska orsaker samt livets diversitet.

Aristoteles företrädare nära lyceumet, grekisk, skrev enstaka serie skrivna verk inom botanik, likt kvarstod likt dem viktigaste bidragen ifrån antiken mot florestiken mot samt tillsammans med långt in inom medeltiden.

Märkbara framsteg inom biologisk undersökning befrämjades från muslimska medicinsk expert såsom al-Jahiz (781-869) inom zoologi,^[7] den kurdiska biologen Al-Dinawari (828-896) inom botanik,^[8] samt den persiska läkaren Rhazes (865–925) inom anatomi samt fysiologi. Dessa filosofer förklarade, utvidgade samt förbättrade dem grekiska biologernas teorier samt systematik.

Biologi började snabbt utvecklas samt växte tillsammans Antony van Leeuwenhoeks dramatiska förbättring från mikroskopet. detta fanns då vilket lärda upptäckte spermier, bakterier, hödjur samt den oerhörda märkligheten bland detta mikroskopiska livets diversitet.

Undersökningar från Jan Swammerdam ledde mot nya intressen inom entomologi samt byggde dem elementär teknikerna till mikroskopisk dissektion samt färgning.^[9] Framsteg inom mikroskopi ägde även ett effekt vid detta biologiska tänkandet. beneath 1800-talets start pekade en antal biologer vid cellens centrala innebörd. 1838 samt 1839 började Schleiden samt Schwann befrämja idéerna för att organismernas elementär grupp existerar cellen, för att individuella celler äger varenda livets kännetecken även angående dem bestred för att varenda celler kommer ifrån delning från andra celler.

tackar vare Robert Remaks samt Rudolf Virchows jobb accepterade dock beneath 1860-talet dem flesta biologerna dem tre grundsatser likt skulle bli kända liksom cellteorin.^[10]

Under tiden ägde taxonomi samt kategorisering hamnat inom fokus på grund av studier från naturhistoria. Carl von Linné publicerade kalenderår 1735 enstaka primär taxonomi på grund av den naturliga världen (vilken, tillsammans med vissa modifieringar, ännu används), samt introducerade beneath 1750-taletvetenskapliga namn till samtliga dem arter han kartlagt.^[11]Georges-Louis Leclerc, Comte dem Buffon, behandlade arter vilket artificiella kategorier samt levande former såsom formbara, samt föreslog mot samt tillsammans med gemensam härstamning vilket ett tillfälle.

Även angående denne motsatte sig evolutionen existerar Buffon ett nyckelfigur inom detta evolutionära tänkandets bakgrund. Hans arbeten skulle influera teorier från både Lamarck samt Charles Darwin.^[12].

Biologi eller biovetenskap är den naturvetenskap som berör läran om livet, levande organismer och livets processer, inklusive dess struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning och taxonomi

detta fanns dock den brittiska naturforskaren Charles Darwin vilket genom för att sammanföra Humboldts biogeografiska ansatser, Lyells uniformitariska geologi, Thomas Malthus skrifter angående populationstillväxt samt sin personlig morfologiska expertis skapade ett mer lyckad evolutionsteori baserad vid naturligt urval. Liknande tänkande samt bevis ledde Alfred Russel efternamn mot för att – utan Darwins inflytande – nå identisk slutsatser.^[13]

Upptäckandet från ärftlighetens fysiska representation kom tillsammans evolutionära principer samt populationsgenetik.

beneath 1940-talet samt 1950-talets start pekade experiment mot DNA såsom kromosomernas komponent likt höll gener. Fokus vid nya modellorganismer likt virus samt bakterier, tillsammans tillsammans med upptäckten från DNA:s dubbla helixstruktur kalenderår 1953 markerade övergången mot molekylärgenetikens era.

Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller

ifrån 1950-talet mot nutid besitter biologin utökats många inom den molekylära domänen. Den genetiska koden knäcktes från äger Gobind Khorana, Robert W. Holley samt Marshall Warren Nirenberg efter för att DNA förstods innehålla kodoner. Slutligen startades Human Genome Project1990 tillsammans med målet för att kartlägga detta generella mänskogenomet.

Detta arbete avslutades 2003^[14], dock äger fått flera person som följer efter någon annan. Projektet plats detta inledande steget inom en internationellt försök för att införliva ackumulerad förståelse ifall biologi mot enstaka funktionell molekylär definition från människokroppen samt andra organismers lekamen.

Centrala begrepp

[redigera | redigera wikitext]

• Cellen, livets minsta grupp, små frukter från växter arvsanlag samt förökas genom delning.
• Evolution, studiet från hur arvsanlag varierar samt utvecklas.
• Genetik, ärftlighetslära, studiet från cellens genetiska data inom form eller gestalt från DNA.

Biologiska discipliner

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt äger biologin delats in efter vilka organismer såsom studerats.

Botaniken existerar studiet från växter, zoologin studiet från vilt samt mikrobiologin studiet från mikroorganismer.

Dagens biologiska discipliner existerar indelade efter vilka perspektiv samt undersökningsmetoder såsom tillämpas. Molekylärbiologin, biokemin samt den molekylära genetiken studera dem levande organismerna ur detta maximalt detaljerade perspektivet.

Cellbiologin existerar studiet från existensen vid cellnivå.

Också vår egen art, människan behandlas inom biologin och vi får lära oss om vår kropps uppbyggnad och funktion

Histologi existerar detsamma såsom vävnadslära samt fysiologi läran ifall den biologiska funktionen. Anatomin existerar läran angående levande varelsers struktur. Inom etologi (läran ifall beteende samt anpassning) samt ekologi (interaktioner mellan levande organismer samt deras omvärld) studeras existensen ur en mer omfattande perspektiv.

Inom den biologiska systematiken placeras arter, både levande samt utdöda, inom en kontext samt släktskapen mellan dem studeras.

ett arts evolutionära saga, detta önskar yttra hur den besitter utvecklats mot vad den existerar idag, studeras inom fylogenetiken.

[1] Biologi är ett brett ämne som innehåller många förgreningar, ämnen och discipliner

Levande organismer namnges samt klassificeras inom taxonomin.^[15]

Livets domäner

[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen besitter allt levande ofta delats in vilket antingen planta alternativt vilt. ursprunglig beneath 1900-talet såg man bristerna inom ett sådan uppdelning eftersom bakterier, andra encelliga organismer samt svampar ej passade in.

Omkring 1970 kom allt levande istället för att delas in inom fem riken:^[16]

Prokaryotae (celler utan kärna) -- Protista (enkelt byggda organismer tillsammans med cellkärna) -- Fungi (svampar) -- Plantae (växtriket) -- Animalia (djurriket)

Detta struktur betraktas idag likt föråldrat. till för att ej drastiskt behöva öka antalet riken, används istället en struktur tillsammans tre omfattande domäner:

Domänindelningen baseras vid om cellen besitter ett cellkärna alternativt ej, samt vid skillnader inom relaterat till gener ursprung samt cellmembranens sammansättning.

Biologi är läran om livet och behandlar allt levande runt omkring oss – allt från minimala mikroorganismer och insekter till ofantliga fåglar och havslevande valar

Distinktionen mellan levande samt ej levande existerar ej ständigt självklar. Virus, viroider samt prioner brukar inom allmänhet ej räknas vilket livsformer. dem är kapabel visserligen föröka sig dock besitter ej personlig ämnesomsättning.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

• Evolutionsbiologi - Evolutionsbiologin studera dem evolutionära processerna likt styr livets utveckling
• Fenologi - Läran angående dem periodiska företeelsernas uppträdande inom växt samt djurriket
• Genetik - Läran ifall hur biologiska attribut ärvs
• Limnologi - Läran ifall inlandsvatten, detta önskar yttra vanligen sötvatten dock även krydda samt bräckt vatten
• Biomedicin
• Paleontologi
• Systembiologi - Komplexa samspel inom biologiska system

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

• Animalia - Bos primigenius taurus

• Planta - Triticum

• Fungi - Morchella esculenta

• Stramenopila/Chromista - Fucus serratus

• Bacteria - Gemmatimonas aurantiaca (- = 1 Micrometer)

• Archaea - Halobacteria

• Virus - Gamma phage

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]