Vilken träklass sorteras till takstolar

Virkeskvalitet

Handelssortering

Kvaliteten hos virke förmå specificeras tillsammans med en antal parametrar. Antal samt storlek från nedanstående parametrar är avgörande för vilken standard virket besitter. mot modell ger färre samt mindre kvistar ett högre kvalitet.

Tabell 1.

Parametrar för bedömning från virkeskvalitet.

Kvistar	Toppbrott	Vankant
Insektsangrepp	Kådved	Kådlåpa
Barkdrag	Reaktionsved	Lyra
Djupgående blånad	Ytlig blånad	Vresved
fast röta	Mjuk röta	Snedfibrighet
Torkspricka	Ringspricka	Ändspricka
Deformationer	Hanteringsskador	Måttavvikelser.

Parametrarna bedöms nära visuell sortering, utseendesortering.

Sådan görs vanligen nära sågverken. Virket sorteras oftast i enlighet med standarden för utseendesortering, SS-EN 1611-1.

Det är vanligt för att varenda virkesstycke stämplas inom änden tillsammans med en skeppningsmärke.

Hållfasthetsklass C24 används i bärande konstruktioner som kräver hög hållfasthet, till exempel takstolar och golvbjälklag

från detta förmå den organiserade kvaliteten avläsas inom ledet mellan sågverk samt affär. Efter bearbetning, mot modell hyvling alternativt klyvning, förmå dessa märken existera bortkapade alternativt svåra för att känna igen. Kvaliteten anges då genom för att paketet märks.

Sortering från virke är enstaka generell handelssortering.

Den är alltså ej utformad tillsammans tanke på virkets användning inom mot modell snickeri, byggande alternativt emballage.

C24 är en hållfasthetsklass där egenskaper, som påverkar konstruktionsvirkets hållfasthet och deformation, är tillåtna i liten omfattning

Den används dock för redogörelse från dem kvaliteter likt används inom byggandet, exempelvis inom AMA byggnad samt VilmaBas.

Bild 1. Exempel på kvisttyper.

Bild 2. Handelssorter – Kvalitetsklasser. Virket framträda inom dimensionerna: 25 x 100, 50 x150 samt 75 x 200 mm.

Standard SS-EN 1611-1

Enligt standarden för handelssortering, SS-EN 1611-1, förmå sorteringen göras på såväl flat- såsom kantsidorna alternativt enbart flatsidorna.

Sorterna kallas då G4 respektive G2. Sortbeteckningarna följs från ett siffra vilket anger virkets standard, 0-4, tillsammans 0 likt högsta standard. ett sort kunna då få beteckningen G4-2, vilket innebär ett 4-sidig visuell sortering från typiskt byggvirke, motsvarande KLASS V, kvinta, i enlighet med äldre sortering.

ett ungefärlig jämförelse tillsammans äldre sorteringsregler ges inom tabell 3. G2 är ett sortering såsom främst används nära export från virke.

Äldre regler för handelssortering

Nordiskt trä – Sorteringsregler

Enligt reglerna inom "Nordiskt trä – Sorteringsregler" sorteras virket inom tre sorter: A, B samt C, där sort A motsvarar den högsta kvalite ten, likt används mot högklassiga snickerier samt synliga beklädnader.

Sort A förmå underindelas inom sorterna A1-A4. Sort B är den vanligaste kvaliteten inom byggandet medan sort C används inom mot modell emballage.

Sortering från sågat virke från furu samt gran

Enligt reglerna inom "Sortering från sågat virke från furu samt gran" sorteras virket inom sex sorter, där sort inom motsvarar den högsta kvaliteten.

Vanligen samlas sorterna I–IV beneath benämningen O/S, osorterat. Sort V benämns vanligen kvinta samt sort oss benämns utskott.

Tabell 2. Virkeskvaliteter. Vanliga trävaror tillsammans med lämpliga handelssorter samt träslag.

Typ från trävara	Sort	Träslag
Dimensionshyvlat virke	G4-2 – G4-3	Gran samt furu
Konstruktionsvirke	G4-0 – G4-2	Gran samt furu
Råspont	G4-2 – G4-3	Gran
Formvirke	G4-4 alternativt bättre	Gran samt furu
Emballagevirke	G4-3	Gran samt furu
Utvändiga panelbräder samt vindskivor	G4-2 alternativt bättre	Gran
Invändiga panelbräder	G4-1 alternativt bättre	Furu samt gran
Planhyvlat virke för invändiga snickerier	G4-1 alternativt bättre	Furu
Golvbräder	G4-2 alternativt bättre	Furu samt gran
Staket samt plank	G4-2 alternativt bättre	Gran, eventuellt impregnerad furu
Lister	A - B	Furu i enlighet med SS 232811

 

 

 

 

 

Tabell 3. Virkeskvaliteter.

Ungefärliga relationer mellan dem olika handelssorterna – kvalitetsklasserna.

Sorteringsregler	Sorterna – kvalitetsklasserna
SS-EN 1611-1 4-sidig sortering	-	-	G4-0	G4-1	G4-2**	G4-3	G4-4
2-sidig sortering*	-	-	G2-0	G2-1	G2-2	G2-3	G2-4
Äldre sorteringsregler	Sorterna – kvalitetsklasserna
Nordiskt trä - Sorteringsregler, 1994, (Blå boken)	A				B	C	D
	A1	A2	A3	A4
Sortering från sågat virke från furu samt gran, 1960, (Gröna boken)	O/S				Kvinta	Utskott	Vrak
	I	II	III	IV	V	VI	VII

* 2-sidig sortering, G2 används sällan inom land.

** Vanligaste byggvirket.

 

Ändamålsanpassad sortering

VilmaBas – Ändamålsanpassat bassortiment

För för att på en klart samt användarvänligt sätt förklara träprodukter besitter man inom landet skapat en bassortiment benämnt VilmaBas. på baksidan detta står trämekanisk industri, bygg- samt trävaruhandel samt byggentreprenörer likt beneath åren 2010 – 2013 tillsammans utvärderat samt fastställt en betydelsefull bassortiment för träprodukter.

varenda produktspecifikation, benämnd egenskapsdeklaration, identifieras tillsammans med en VilmaBas produkt-ID, VB-nummer. Produkten beskrivs tillsammans med en urval från attribut. Läs mer på www.vilmabas.se.

Jämförbara varor, lika för alla

Till sina jämförbara varor kunna varenda skapare addera detta VBnummer alternativt den egenskapsdeklaration likt är betydelsefull.

Parterna inom värdekedjan förmå då på en säkert sätt använda VB-nummer liksom referens.

Spårbarhet

Med hjälp från streckkoder samt GTIN (Global Trade Item Number) kunna varenda individuell produkt/förpackning märkas samt identifieras.

Deformation är tillåten i betydligt större omfattning än i hållfasthetsklasserna C24, C30 och C35

Detta gör för att full spårbarhet uppnås förutsatt för att varenda part inom värdekedjan använder dessa identifierare inom sin händelserapportering mot modell orderbekräftelse, godsmottagning, lagersaldo, etcetera.

Hållfasthetssortering

Hållfastheten, styvheten samt densiteten för trä varierar inom massiv utsträckning.

För gran (Picea abies) är kapabel variationen inom böjhållfasthet artikel mellan 10 samt 90 MPa. För för att behärska använda detta ämne inom lastbärande konstruktioner är detta nödvändigt tillsammans bättre övervakning från egenskaperna. Trämaterialet produceras från naturen samt detta är därför ej möjligt för att granska egenskaps­ variationen genom för att förändra tillverkningsprocessen.

För trä är detta istället nödvändigt för att få ett uppskattning från egenskaperna samt sortera materialet inom olika hållfasthetsklasser.

Det karakteristiska hållfasthetsvärdet definieras normalt för varenda ämne såsom 5 %­percentilen inom fördelningen från hållfastheten, titta Diagram 1.

Genom för att sortera materialet inom olika hållfasthetsklasser är detta möjligt att:

• förbättra kontrollen från träegenskaper såsom hållfasthet samt styvhet
• ha enstaka gemensam sortering inom enstaka marknad
• optimera utbytet från råmaterialet
• optimera användningen (tillräckligt god kvalitet).

Diagram 1. Principen för hållfasthetsvariation för trä samt materialet uppdelat inom tre hållfasthetsklasser.

Enligt dem flesta standarder sorteras materialet efter dess böjhållfasthet.

Medelvärdet för elasti­ citetsmodulen samt densiteten måste också kontrolleras så för att dem är inom klassens gränser. samtliga andra parametrar uppskattas tillsammans med utgångspunkt inom dessa värden. Sambandet mellan karakteristisk böjhållfasthet fm,k samt andra hållfasthets­ samt styvhetsvärden för barrträ, såsom används inom europeiska standarder, framträda inom Tabell 4.

Tabell 4. Beräkning från karakteristisk hållfasthet i enlighet med SS-EN 338 för barrträslag.

Draghållfasthet sidled tillsammans med fibrerna	ft,0,k = 0,6fm,k
Tryckhållfasthet sidled tillsammans fibrerna	fc,0,k = 5(fm,k)0,45
Tryckhållfasthet vinkelrätt mot fibrerna	fc,90,k = 0,007Pk
Elasticitetsmodul sidled tillsammans med fibrerna	E0,05 = 0,67E0,mean
Medelvärdet för elasticitetsmodulen vinkelrätt mot fibrerna	E90,mean = E0,mean/30
Medelvärdet för skjuvmodulen	Gmean = E0,mean/16
Medelvärdet för densiteten	Pmean = 1,2Pk

För närvarande förekommer två typer från sortering: visuell sortering samt maskinell sortering.

Visuell hållfasthetssortering

Tekniken för visuell hållfasthetssortering bygger på den något som har antagits eller accepterats korrelationen mellan visuellt upptäckta virkesfel samt hållfastheten.

Takstolshandbok belyser också några av de många tillämpningar där trätakstolar används idag

detta finns sorteringsregler såsom fastställer vilken typ samt storlek på virkesfelen liksom förmå tillåtas inom varenda hållfasthetsklass. dem första reglerna för visuell hållfasthetssortering upprättades inom USA på 1920­talet samt visuella sorteringsregler upprättades även inom flera europeiska länder beneath 1930­talet.

Sorteringsreglerna är givetvis olika för olika trädslag, antal sorteringsklasser samt så vidare. Visuell sortering besitter traditionellt utförts från mänskliga sorterare likt ser på varenda trästycke medan detta passerar på en transportband. Detta leder givetvis mot noggrannhetsproblem eftersom sorteraren endast äger en par sekunder på sig för att tilldela brädan för ett viss klass.

detta äger även den naturliga nackdelen för att enbart visuella virkesfel är kapabel iakttas medan inre virkesfel ej är möjliga för att upptäcka.

Takstolar av trä ger stora möjligheter för projektören och konstruktören av en byggnad att förverkliga sina idéer då exempelvis fribärande takstolar möjliggör stora öppna ytor

Metoden tillåter endast användning från enkla kombinationer från virkesfel. Idag finns detta skanningstekniker likt kunna användas tillsammans tillsammans regler för visuell hållfasthetssortering vilket förbättrar tekniken.

Maskinell hållfasthetssortering

Tekniken för maskinell hållfasthetssortering bygger på för att virkesstycken körs genom ett maskin såsom mäter enstaka alternativt flera parametrar på en icke­förstörande sätt.

Dessa parametrar används sedan för för att förutse hållfastheten samt eventuellt styvheten. Tanken för att använda icke­ förstörande mätmetoder likt bas för för att uppskatta hållfasthet samt styvhet, lades fram på 1950­talet inom både USA samt Australien. Anledningen fanns ett önskan för att förbättra sorteringens noggrannhet.

dem vanligast använda parametrarna nära icke­förstörande mätning är elasticitets­ modulen samt densiteten. 

Förhållandet mellan hållfasthet, styvhet samt andra parametrar

Principerna för hållfasthetssortering bygger på icke­förstörande mätning från ett alternativt flera parametrar samt använder detta mått för för att förutse hållfastheten (och eventuellt styvhet samt densitet).

Detta innebär för att detta är nödvändigt för att äga god förståelse ifall sambandet mellan dessa parametrar samt hållfastheten samt effekt från olika naturliga attribut på dessa samband. För kvistfritt trä besitter följande samband konstaterats mellan hållfasthet, densitet samt elasticitets­ modul:

• Böjhållfasthet – elasticitetsmodul               R² = 0,70 – 0,75
• Böjhållfasthet – densitet                             R² = 0,60 – 0,65
• Elasticitetsmodul – densitet                        R² = 0,60 – 0,65 

Egenskaperna för trä varierar emellertid inom hög grad mellan olika träd, stockar samt mot samt tillsammans inom en träd alternativt enstaka lager.

Naturliga attribut för trä inverkar även på parametrarna samt deras samband samt detta är ej enbart virkesfelens storlek, utan också deras läge vilket besitter innebörd.

Dimension på ingående virke bestäms av spännvidd, utformning och laster

nära visuell sortering är förekomsten från kvistar den enskilt viktigaste parametern för för att tilldela brädor olika hållfasthetsklasser. Kvistar äger även visats artikel den viktigaste faktorn inom verkliga hållfasthetsprovningar. inom hållfasthetsprovning från gran (Picea abies) besitter detta visats för att ungefär 90 andel från brotten initieras nära läget för ett kvist.

Fibervinkel är orsaken mot förbrytelse inom ett sektion fall. Tryckved äger ett klar konsekvens på sambandet mellan dessa parametrar; den äger hög densitet samt låg elasticitetsmodul dock hållfastheten är endast marginellt mindre.

Det finns en antal olika parametrar liksom är mätbara tillsammans icke­förstörande metoder, vilka kunna användas inom hållfasthetssortering.

Åtskilliga försök äger gjorts för för att ta fram sambandet mellan olika parametrar samt böj­ alternativt draghållfastheten för sågat virke. Genom för att analysera några från dessa försöksserier förmå följande förklaringsgrad (R2) mellan böjhållfasthet samt andra para­ metrar erhållas, titta Tabell 5.

Tabell 5. Förklaringsgrad (R²) mellan böjhållfasthet samt parametrar mätta tillsammans med icke-förstörande metoder, baserad på studier från sågat virke, Johansson (2003).

Mätt parameter	R2
Kvistar	0,16 – 0,27
Årsringsbredd	0,20 – 0,44
Densitet	0,16 – 0,40
Elasticitetsmodul, böj alternativt drag	0,53 – 0,72
Kvistar samt densitet	0,38
Kvistar samt elasticitetsmodul	0,58 – 0,73

Den bästa faktorn för hållfasthetsförutsägelser är styvheten alternativt elasticitetsmodulen.

Förklaringsgraden (R²) varierar mellan 0,5 samt 0,7 mellan olika studier; skillnaden beror huvudsakligen på olika mätmetoder för elasticitetsmodulen. en typiskt utfall för böjhållfastheten samt styvheten kunna ses inom Diagram 2. 

Diagram 2. Förhållandet mellan elasticitetsmodulen (på högkant) samt böjhållfasthet för 380 reglar tillsammans med dimensionen 45 × 70 mm.

Det används många tekniker inom hållfasthetssorteringsmaskiner: statisk böjning på lågkant, elasticitetsmodul bestämd dynamiskt alternativt densitetsmätning tillsammans med hjälp från röntgen är dem vanligast förekommande teknikerna.

Statisk böjning på lågkant

Böjning på lågkant från virket är den princip vilket använts längst samt plats ledande bland sorteringsmaskiner ända fram mot detta tidiga 2000­-talet.

Tekniken baseras på mätning från flatsidans elasticitetsmodul genom trepunktsböjning. Brädorna förs kontinuerligt på flatsidan genom enstaka maskin tillsammans tre rullar samt utvärderingen från elasticitetsmodulen baseras på antingen 1) mätning från deformation för konstant gods alternativt 2) mätning från lasten likt krävs för för att producera enstaka förprogrammerad deformation, titta foto 4.

Detta ger en mått på variationen från elasticitetsmodulen längs brädan. tillsammans känd elasticitetsmodul är detta möjligt för att uppskatta brädans hållfasthet samt tilldela den ett viss hållfasthetsklass.

Bild 3. Principen för enstaka statisk böjningsmaskin.

För virke mot bärande konstruktioner används konstruktionsvirke liksom sorteras maskinellt alternativt visuellt.

De äldre visuella sorteringsreglerna, T-virkesreglerna, äger ersatts från gemensamma nordiska sorteringsregler.

Takstolar som är godkända och tillverkas industriellt dimensioneras och används normalt för ett centrumavstånd på 1 200 mm

inom land är dem utgivna såsom svensk standard SS 230120 medan den gemensamma nordiska benämningen är INSTA 142. Reglerna gäller för furu, gran, silvergran, lärk, sitkagran samt douglasgran. Virket kallas även   fortsättningsvis T-virke samt klasserna är T0, T1, T2 samt T3. enstaka visuell kompletteringssortering krävs också för parametrar liksom maskiner ej förmå bedöma, såsom kvistar, dock dessutom bland annat snedfibrighet, toppbrott, tjurved, svampangrepp, årsringsbredd, sprickor, hål, deformation samt vankant.

För bedömning från kvistarnas innebörd för hållfastheten finns mät- regler inom sorteringsreglerna likt anger hur kvistarnas storlek bör mätas samt hur dem bör  bedömas:

• Storlek inom förhållande mot dimension hos   virket
• Placering på kantsida samt  flatsida
• Placering inom virkets  längdriktning.

Virke sorterat i enlighet med SS 230120 märks tillsammans sorteringsklass T0, T1, T2 alternativt T3, samt hållfasthetsklass C14, C18, C24 respektive C30.

C-klasserna är i enlighet med standarden SS-EN 338.

inom märkningen ingår dess- utom standardens siffra, igenkänningsmärke (bokstavskombination) för företag respektive sorterare samt T-virkesföreningens varumärke.

För för att sortera T-virke krävs särskild träning samt efter godkänd träning får sorteraren en personligt certifikat.

Vid maskinell hållfasthetssortering bestäms ett fysikalisk egenskap såsom är kopplad mot hållfastheten, mot modell statisk alternativt dynamisk elasticitetsmodul. inom vissa maskiner kombineras olika bestämningar från attribut, såsom densitet, elasticitetsmodul alternativt inre struktur, tillsammans hjälp från röntgen.

Den idag vanligaste maskinprincipen bygger på bestämning  av  den  dynamiska  elasticitetsmodulen  genom  mätning från resonansfrekvensen nära ”knackning” inom  virkesänden.

Maskinell sortering utförs i enlighet med standarden SS-EN 14081-1 såsom också ger detaljerade märkningsregler. Hållfasthetssorterat konstruk- tionsvirke måste CE-märkas i enlighet med SS-EN 14081-1.

Tryckimpregnerat virke kunna även beställas likt hållfasthetskontrol- lerat konstruktionsvirke samt bör då också artikel  CE-märkt.

Karakteristiska grundvärden för beräkning från bärförmåga samt styv- varm hos konstruktionsvirke inom hållfasthetsklasserna C14–C50 anges inom standarden SS-EN 338.

Observera
Lamellvirke mot limträ sorteras i enlighet med SS-EN 14080.

Bild 4. Visuell sortering. BBSK: Sorterande företag MAA: Personen vilket sorterar T2: Visuell sorteringsklass C24: Hållfasthetsklass T: Sorteringssymbol för T-virke.

Bild 5. Maskinell sortering. W332: Produktionstidpunkt 0402: SP-identifikationsnummer C24 M: Hållfasthetsklass, M anger maskinell sortering Drygraded: Sorterat liksom torkat virke 09: År för första CE-märkning.

Tabell 6.

Karakteristiska böjhållfasthetsvärden på olika träprodukter mot bärande konstruktioner. 

 

Tabell 7. Visuell sortering från konstruktionsvirke.

Hållfasthetsklass	C14	C18	C24	C30
Visuell sortering i enlighet med SS 230120	T0	T1	T2	T3

 

Tabell 8. Maskinell sortering från konstruktionsvirke.

Hållfasthetsklass	C16	C18	C20	C22	C24	C27	C30	C35	C40	C45	C50
Maskinell sortering i enlighet med SS 230120	C16	C18	C20	C22	C24	C27	C30	C35	C40	C45	C50

 

Fingerskarvat  konstruktionsvirke

Till konstruktionsvirke inom hållfasthetsklasserna C14 – C35 hänförs fingerskarvat konstruktionsvirke såsom tillverkas samt kontrolleras i enlighet med SS-EN 385.

Fingerskarvat virke får i enlighet med Boverkets tillämpningsregel  för

SS-EN 1995-1-1 (Eurokod 5) användas inom enstaka bärande konstruktion angående förbrytelse inom enstaka enskild fingerskarv ej medför för att väsentliga delar från konstruktionen inom övrigt störtar samman.

Fingerskarvat konstruktions- virke bör ej användas inom ställningsplank alternativt inom andra konstruktioner utsatta för slag- alternativt  stötbelastning.

I avvaktan på för att standarden för fingerskarvat konstruktionsvirke ett 15497 färdigställs märks virket tillsammans hållfasthetsklass, mot modell C30, Limtyp inom, producentidentifikation, enstaka 385 samt produktionsår samt vecka.

Bild 6. Fingerskarv kunna användas när man önskar äga långa längder utan för att behöva skarva på byggarbetsplatsen.