Kan man tänka utan ett språk

angående ni fråga ifall grannen existerar enstaka tjej alternativt ett kille kunna jag yttra för att detta ej existerar din business. vid svenska existerar nämligen min grannekönsneutralt. dock jag är kapabel ej yttra därför mot min polska väninna, till vid mitt modersmål måste jag ange grannens kön. Dessutom måste jag märka för att jag existerar kvinna genom enstaka ändelse vid var.
Många tungomål använder liksom polskan tre genus: femininum, maskulinum samt neutrum.

Ännu fler gramma­tiska genus existerar ej ovanligt. detta finns mot samt tillsammans med tungomål likt talas från aboriginer inom Australien vilket sägs äga upp mot sexton olika kategorier. Klassi­fikationen kunna gälla jaktvapen, hunddjur, saker såsom blänker, kvinnor, flamma samt allt likt existerar farligt.
När jag använder svenska substantiv behöver jag till detta mesta ej tänka vid genus.

Å andra sidan behöver jag ej känna till ifall detta existerar mormor alternativt farmor vilket oss talar ifall vid polska, båda heter babcia.

bör man däremot yttra moster vid mandarin, måste man känna till vem man talar angående, mammans äldre alternativt yngre syster.Språk fokuserar vid olika saker. dock betyder detta för att språket påverkar hur oss tänker?
– Ja, säger Lera Boroditsky, vetenskapsman nära Stanforduniversitetet, USA. människor tänker faktiskt olika då dem talar olika språk.
Hon äger studerat talare från olika tungomål, både ute inom världen samt vid sitt labb vid universitetet, samt i enlighet med hennes undersökning skiljer sig deras erfarenheter från världen samt även hur dem tolkar, minns samt inordnar dem inom sin världsbild.

tillsammans med andra­ mening – hur dem tänker.
Till modell testade Lera Boroditsky tysk- samt franskspråkiga personer genom för att tillsammans några adverb låta dem förklara den nybyggda Viaduc dem Millau inom södra land i västeuropa. vid tyska, var termen till bro existerar femininum, die Brücke, fanns bron fin, elegant samt sensibel.

vid franska var le pontär en maskulint substantiv, fanns bron dominerande, reslig samt kraftfull. Beskrivningarna följde alltså dem gängse könsattributen.
– detta kunna tyckas för att genus existerar sålunda godtyckligt inom olika tungomål för att detta ej existerar meningsfullt vid något djupare strategi. dock uppen­barligen fullfölja oss oss föreställningar angående världen utifrån vilken språkvetenskaplig struktur likt substantiven råkar besitta.

detta blir ej oviktigt eftersom substantiven existerar sålunda flera, samt följaktligen befolkas världen från kvinnliga samt manliga domstol samt begrepp.
Detta existerar ej enstaka okontroversiell slutsats.

detta finns flera sätt för att titta vid substantivens genusböjning, vilket mot modell detta motsatta, för att uppfattningen angående bron styr vilket genus termen får.
Men detta finns även dem likt menar för att avsaknad från genus inom språket påverkar dess talare. inom fins-kan, mot modell, saknas ej bara femininum samt maskulinum såsom grammatiskt genus.

Man fullfölja heller ej skillnad vid personliga pronomen, ej ens till denne samt denna utan säger hen– hänpå finska. inom hebreiskan däremot ändras mot samt tillsammans med termen på grund av duberoende vid kön. många riktigt upptäckte den amerikanske psykolingvisten Alexander Guiora för att dem hebreisktalande barnen kunde yttra angående dem plats pojkar alternativt flickor en kalenderår tidigare än dem finska.
– samtliga ungar reder förstås ut detta mot slut, liksom enstaka kvinna vilket talar franska ej tar sin huvudbonad till enstaka man, skämtar Guy Deutscher, språkforskare nära University of Manchester, Storbritannien.
Detta besitter tagits vilket intäkt till för att detta ej bara handlar ifall skillnader vid ytan.

dock inom vilken grad likt språket förmå sägas påverka mänskligt tänkande råder detta massiv oenighet om.
Lera Boroditsky existerar ej helt trygg vid för att denna ägde gett sig in inom ämnet ifall denna vetat hur kontroversiellt detta är:
– Frågan ifall relationen mellan­ tungomål samt tanke träffar mitt inom dem häftigaste debatterna­ angående vilket liksom fullfölja oss mot människor.

Hur fungerar vår hjärna? existerar den uppdelad inom moduler, finns detta en speciellt avgränsat språkområde inom hjärnan? existerar grammatiken inkodad separat inom hjärnan, samt hur inom således fall växelverkar den tillsammans med språket?

samt plats kommer våra reflektioner samt idéer ifrån? existerar dem medfödda, universella alternativt inlärda?
De moderna idéerna ifall hur språket påverkar vårt tänkande växte fram beneath 1900-­talet. nära seklets start reste den tysk-amerikanske antropologen Franz Boas runt inom Nordamerika samt studerade olika indianfolk samt deras språk.
Hundra tid före Boas inspirerades hans landsman, upplysningsgiganten Alexander von Humboldt, från möten tillsammans främmande kulturer.

denne noterade för att skillnaden mellan språken ej bara ligger inom hur dem låter samt skrivs ner, utan även inom dem världsbilder dem skapar.
Humboldts samt senare Boas idéer angående för att olika tungomål fullfölja för att oss tänker olika blev tagna vid 1920-talet upp från den amerikanska forskaren Edward Sapir samt hans skola Benjamin Whorf. Tillsammans besitter dem fått ge namn åt den därför kallade Sapir-Whorfhypotesen ifall språkets effekt vid tanken.
– detta existerar olyckligt, till någon sådan ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något formulerades inte någonsin från Sapir samt Whorf, säger Guy Deutscher.
Däremot myntade Sapir uttrycket lingvistisk relativism, liksom ett parallell mot Einsteins fysikens teori.

Whorf utvecklade idéerna vidare, samt hans skrifter fick vid 1950-talet stort genomslag, ej minimalt bland lekmän.
En sektion från Whorfs påståenden visade sig dock existera uselt underbyggda alternativt direkt påhittade, menar Guy Deutscher. liksom den envisa myten angående inuiternas oräkneliga mening på grund av vit nederbörd.

enstaka ytterligare missförstånd plats för att människor vilket saknade mening inom sitt tungomål, även saknade dem term såsom orden avsåg. Bland annat hävdade Whorf för att dem nordamerikanska hopiindianerna ej ägde mening såsom beskrev tiden, samt därför även saknade tidsbegrepp.
– detta fanns helt fel. Dessutom existerar detta ett total missförstånd för att påstå för att språkets gränser utgör ett gräns till tanken.

detta finns ej något tungomål inom världen, liksom hindrar dess talare ifrån för att uttrycka dem maximalt komplexa funderingar. Däremot vet oss inom solens tid för att skillnaden mellan olika tungomål ligger inom den upplysning såsom språket måste förmedla, ej inom vad detta förmå uttrycka, säger han.
Intresset på grund av skillnader mellan olika tungomål försvann nästan ur språkvetenskapen då den amerikanske lingvisten Noam Chomsky introducerade sin nya teori vid 1950-talet.

Den försökte förklara enstaka allomfattande grammatik likt existerar medfödd samt gemensam på grund av varenda språk.
Nu hör psykologen Lera Boroditsky mot den nya generation vetenskapsman såsom försöker hitta belägg på grund av för att tungomål inverkar vid människans tankevärld. denna får såsom sagt mothugg ifrån olika håll, bland annat från filosofen Jerry Fodor.

inom flera decennier besitter denne förfäktat idén för att detta inom hjärnan finns en färdigt symboliskt språk, the language of thought. dock ingen besitter hittat något sådant oberoende struktur inom hjärnan.
– Nej, Jerry Fodor intar ett korrekt extrem position, samt ganska erhålla anammar inom solens tid hans tankegångar ifall för att hjärnan existerar såsom enstaka datamaskin, säger Peter Gärdenfors, professor inom kognitionsvetenskap, vilket inom tid firar 25-årsjubileum likt chef på grund av den institution denne skapade nära Lunds universitet.
– Mellanpositionen menar för att många från vårt tänkande kunna försiggå utan tungomål.

vilt kunna ju tänka, dem förmå organisera, således man måste behärska tänka utan tungomål. inom stället är kapabel saker visualiseras, ni förmå titta samt organisera till sådant vilket ej finns. Däremot existerar språket
nödvändigt på grund av för att tänka abstrakt.
Det existerar bland annat vilket filosofen Daniel Dennett hävdade inom sin lärobok på grund av drygt 20 tid sedan – Consciousness explained.

dock han äger ej fått stå oemotsagd.
– detta finns enstaka tredjeplats ståndpunkt såsom säger för att man faktiskt kunna tänka teoretisk även helt utan tungomål. mot samt tillsammans med matematiker är kapabel producera sig enstaka mental modell samt visualisera lösningar vid sina bekymmer, innan dem sätter dem vid blad. detta sägs för att Einstein mot modell ägde tänkt ut kurera sin fysikens teori långt innan han kunde formulera matematiken på baksidan den.
Hur många går detta för att åtgärda enbart tillsammans med föreställningsförmågan, utan språk?
– Tänk vid enstaka kom­po­sitör liksom skapar läka sin symfoni inom huvudet.

Fast för att tänka melodier existerar relativt oberoende från tungomål, säger Peter Gärdenfors. Jag existerar faktiskt osäker vid ifall språket existerar helt nödvändigt till tanken. dock jag inser för att oss klarar från vissa saker förbättrad ifall oss besitter en språk.
Det skulle språkfilosofen Ludwig Wittgenstein äga hållit tillsammans ifall.

Vissa saker lämpar sig språket förbättrad på grund av än andra – detta existerar enkel för att yttra hur högt Kilimanjaro existerar, dock många svårare för att informera ifall klarinettens toner, konstaterade han.
Spelar detta någon roll till hur man uppfattar klarinettens klanger angående oss ger instrumentet en annat namn?

samt hur existerar detta tillsammans med färger? agerar vad dem kallas på grund av någon roll till hur man tänker ifall dem?
Frågan äger länge funnits inom hjärtat från debatten angående hur språket påverkar tänkandet. Namnen vid färgerna varierar mellan språken beroende vid hur den kontinuerliga regnbågens färgtoner besitter delats upp, såsom fanns gränsen sätts mellan rött samt gult.

Zuni­indianerna inom USA fullfölja mot exem­pel ingen språklig skillnad mellan apelsinfärg samt citrongul, medan danifolket inom Nya Guinea bara urskiljer numeriskt värde färger – ljus samt mörk. Redan vid 1970-talet visade den amerikanska psykologen Eleanor Rosch för att trots för att dani saknar mening på grund av dem olika färgerna sålunda kunde dem gruppera objekt efter deras färg.
Lera Boroditsky ville visa för att detta ändå utför skillnad vilket namn egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser tilldelas.

Ryskan äger numeriskt värde mening på grund av detta liksom vid engelska (och svenska) brukar kallas blue (blå) – ljusblå samt blå färg som är mörk (goluboj och sinij). självklart ser även engelsktalande båda färgerna. dock inom labbtest märker dem olikheten mellan ljusblå samt blå färg som är mörk 100 millisekunder efter ryssarna.
Lera Boroditsky visade även för att tidsskillnaden bara berodde vid språket.

angående språket blockerades, genom för att försökspersoner fick rabbla enstaka massa siffror medan dem testades, försvann tidsskillnaden inom förmågan för att skilja dem azurblå färgerna åt.

Alltså agerar detta roll till färguppfattningen för att behärska att ge ett namn till någon eller något färgerna, menar hon.
Men påverkar detta vårt tänkande? existerar detta ej snarare sålunda för att språket bara riktar vår uppmärksamhet, samt styr vad oss lägger symbol till?
– Ibland säger man för att detta bara handlar angående vad oss uppmärksammar, likt ifall uppmärksamhet bara skulle artikel enstaka obetydlig sektion från vår kognition.

oss vet dock ifrån flera decenniers undersökning för att vad ni uppmärksammar faktiskt ändrar vilket såsom får fäste inom din hjärna, samt vad ni sedan minns. detta inom sin tur ändrar vad ni vet angående omvärlden, samt dem kunskaperna kommer för att påverka hur ni bör tolka in nya erfarenheter. betalkort sagt – ditt tänkande ändras, säger hon.
Ett modell vid detta existerar hur uppfattningar från tidsperiod samt boende påverkas från hur dem beskrivs från språket, menar denna.

enstaka tredje­del från världens 7 000 tungomål använder absoluta koordinater på grund av för att orientera sig inom rummet, liksom öster samt väster, inom stället på grund av våra självcentrerade term vänster samt motsats till vänster, alternativt framför samt bakom.
Du besitter enstaka myra vid ditt sydvästra ben, existerar mot modell fullt naturligt för att yttra på grund av aboriginer inom byn Pormpuraaw inom nordöstlig Australien såsom talar kuuk thaayorre.

Tillsammans tillsammans ett arbetskamrat gav sig Lera Boroditsky dit vid utflykt, inom spåren från Stephen Levinson, numera enstaka från direktörerna nära högsta Planckinstitutet till psykolingvistik inom nederländska Nijmegen, liksom besitter gjort banbrytande studier från enstaka ytterligare lag aboriginer liksom talade guugu yimithirr.
Både dem aboriginer såsom talar guugu yimithirr samt dem likt talar kuuk thaayorre existerar mästare inom för att orientera sig efter väderstreck.

mot samt tillsammans med små ungar avläser omvärlden således för att dem ständigt är kapabel yttra plats inom kompassriktningen dem befinner sig.
– detta existerar något jag ej riktigt klarade från ens tillsammans med kompass. dock hos kuuk thaayorre-talarna kunna ni ej ens yttra hallå utan för att känna till ditt eget geografiska läge. vid hälsningsfrasen Vart existerar ni vid väg?får ni sanningsenligt svara Mot sydsydväst, samt du?När jag från okunskap svävade vid målet betraktades jag tillsammans misstänksamhet.
Anledningen mot för att Lera Boroditsky gav sig inom väg plats för att denna ville undersöka angående människor såsom tänker speciell angående boende även tänker olik ifall period, såsom ofta uttrycks inom rumsdimensioner.

inom en försök delade denna ut blandade foton från sin morfar inom olika åldrar, ifrån detta för att denne plats små människor, samt bad försökspersonerna ordna korten inom tidsordning, ifrån detta allra första mot detta senaste fotot.
Svensktalande ägde lagt korten ifrån vänster mot motsats till vänster, medan dem liksom talar hebreiska alternativt arabiska ordnar tiden ifrån motsats till vänster mot vänster, till detta existerar sålunda dem skriver samt läser.

Kinesiska talare lägger korten lodrätt, dem föreställer sig framtiden spruta upp ur marken. detta förflutna ligger uppåt.
Hur gjorde kuuk thaayorre-talarna? ifall dem satt vända åt norr gick tiden ifrån motsats till vänster mot vänster, satt dem åt motsatt håll, vändes tidens gång samt gick ifrån vänster mot motsats till vänster. tillsammans med ansiktet mot öster blev korten strukturerade lodrätt uppåt.

Den styrande principen fanns solens gång – ifrån öster mot väster. Även period ägde hos dem enstaka existens oberoende från dem själva, bestämd från kosmiska relationer.
– Egentligen existerar detta besynnerligt för att oss utgår ifrån oss själva då oss talar angående något sålunda teoretisk vilket tidsperiod, samt låter den flyta åt olika håll beroende vid vart oss råkar vända oss, säger Lera Boroditsky.
Att hantera tidsbegrepp olika är kapabel äga allvarliga konsekvenser till vårt beteende, inom varenda fall angående man bör tro ekonomen Keith Chen nära Yale university, USA.

Hans korrekt kontroversiella forskning tar fasta vid hur man inom olika tungomål förhåller sig mot framtiden. Mandarin, vilket Chen växte upp tillsammans nära sidan från engelskan, existerar futureless, menar denne, dess grammatik skiljer ej händelserna inom nuet ifrån dem inom framtiden.
Att leva inom detta språkliga nuet, hävdar Chen, äger mot modell fått kineser för att spara många flitigare än dem vilket talar angående framtiden längre fram.

Genom ett utförlig undersökning från både rika samt fattiga länder kom Chen fram mot för att dem såsom talar tungomål liksom existerar ”framtidslösa” sparar mer, röker mindre, existerar friskare då dem går inom pension, existerar mindre överviktiga, samt således vidare. detta existerar inom språket han finner fröet mot för att Kina, land i baltikum samt Tyskland kunna skilja sig inom sitt ekonomiska tänkande ifrån Indien, Grekland samt Storbritannien.

inom sparade pensionspengar kunna skillnaden bli således upphöjd såsom 25 procent.
Håller Chens analys finns anledning för att titta upp. Å andra sidan kunna man trösta sig tillsammans med för att detta går för att ändra sitt språkbruk, samt på det sättet även sitt vanemässiga tänkande, angående man bör tro Lera Boroditsky. oss existerar ej fångar inom språket.
Joanna Rose existerar skribent vid undersökning & Framsteg.

Den denna plats artikeln äger publicerats inom Modern Psykologis samt Språktidningens specialnummer angående språkpsykologi, 4/2013.