faxvein.pages.dev









Vad säger man på första advent

Advent

För andra betydelser, titta Advent (olika betydelser).

Advent (från latinetsadventus (Domini), såsom betyder (Herrens)ankomst)[1] existerar den start perioden inom detta kristnakyrkoåret.

Adventstiden existerar ett förberedelseperiod inför julen.

Den räknas likt fastetid, varför adventstidens liturgiska färg violett alternativt blå.[2]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Adventsfirandet besitter sina historiska rötter inom julfastan, enstaka fasteperiod liksom speglade påskfastan samt inom likhet tillsammans med denna plats 40 dagar utdragen samt därmed omfattade sex söndagar.

Denna spegling från påskfastan lever kvar inom för att Jesu intåg inom Jerusalem[3] utgör predikounderlag såväl den inledande söndagen inom advent vilket vid Palmsöndagen. Sedan slutet från 400-talet existerar advent enstaka förberedelse till jul.[4] Traditionellt inom den lutherska samt romersk-katolska kyrkan existerar advent alltså enstaka period från fasta, förberedelse samt väntan inför firandet från Jesu barnafödande nära jul.[2] beneath 1000-talet fick julfastan benämningen "advent" samt tiden sattes mot fyra veckor.

Det existerar ej känt då den period från förberedelser inför julen vilket idag kallas advent började – den existerade förvisso ifrån omkring 480 – samt nyheten likt introducerades från konsiliet från Tours 567 till för att munkarna skulle fasta varenda ljus inom månaden månad mot jul.

Det existerar "omöjligt för att tillsammans tillförsikt utföra krav vid enstaka pålitlig förklaring från uppkomsten advent".[5]

Advent plats ett period från ånger samt därmed ett period från fasta.

Den plats även känd såsom födelsefastan alternativt fastan inom december.[6]

Enligt Gregorius från Tours började firandet från advent vid 400-talet då biskopen Perpetuus bestämde för att man ifrån samt tillsammans Sankt Martins ljus den 11 november fram mot jul fastar tre gånger inom veckan; detta existerar därför likt advent ibland även kallades "Mårtensafton".

Denna praxis förblev begränsad mot Tours stift fram mot 500-talet.[7]

Men rådet inom Macon, likt hölls 581, antog praxis inom Tours samt snart iakttog läka land i västeuropa tre dagars fasta inom veckan ifrån Mårtensafton fram mot jul. dem maximalt hängivna tillbedjarna inom vissa länder överträffade dem krav liksom antagits från rådet inom Macon samt fastade varenda ljus inom advent.

Gregorius den stores predikningar inom slutet från 500-talet hölls fyra veckor fram mot den liturgiska adventstiden, dock utan iakttagande från enstaka fasta. [8] dock beneath Karl den store vid 800-talet hävdar skrifter för att fastan kvar allmänt iakttogs.

På 1200-talet plats adventsfastan ej vanligt förekommande, även angående fasta, i enlighet med Durand från Mende, ännu allmänt iakttogs.

liksom citerats inom helgonförklaringen från Sankt Louis, plats den iver tillsammans med vilken denne iakttog denna fasta ej längre ett sed såsom iakttogs från kristna tillsammans massiv fromhet. Den plats då begränsad mot perioden ifrån Sankt Andreas fest mot juldagen, eftersom denna apostels festlighet plats mer allomfattande än Sankt Martins.

då påveUrban V besteg detta påvestolen 1362 tvingade han människorna inom sitt hov mot avhållsamhet, dock detta fanns ej fråga ifall fasta. detta fanns då brukligt inom Rom för att hålla fem adventsveckor före jul.

Advent (från latinets adventus (Domini), som betyder (Herrens) ankomst) [1] är den inledande perioden i det kristna kyrkoåret

Detta diskuteras särskilt inom Sankt Gregorius sakrament. Grekerna visade ingen mer konsekvens; advent fanns ett valfri fasta liksom vissa började den 15 november, medan andra började den 6 månad alternativt bara några dagar före jul.[9]

Adventsliturgin förblev oförändrad tills andra Vatikankonciliet införde mindre förändringar, såsom skiljer fastans anda ifrån adventsandan, samt betonar advent likt enstaka tidsperiod från hopp ifall Kristi arrival vilket en löfte ifall hans andra ankomst.[10]

Historia inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

När Sverigepå 1500-talet ägde blivitprotestantiskt försvann fastan.

en minne ifrån julfastan existerar lutfisk. från tradition påbörjades lutningen vid Annadagen den 9 månad till för att fisken skall hinna bli tydlig mot jul. beneath advent skulle man förr artikel lugn samt stilla. Bullriga arbeten skulle undvikas. Bröllop, vilket kunde existera livliga tillställningar, fanns förbjudna.[11]

Adventstiden

[redigera | redigera wikitext]

Advent inleds fjärde söndagen före jul samt varar mot samt tillsammans med julafton.[4] dem fyra söndagarna fram mot jul benämns vardagligt inledande, andra, tredjeplats samt fjärde advent, alternativt mer precis inledande, andra, tredjeplats samt fjärde söndagen inom advent.

då juldagen infaller vid ett vilodag, blir adventstiden vilket längst bort medan den blir vilket kortast dem kalenderår juldagen infaller enstaka måndag. Tiden fram mot jul räknas ned vid olika sätt beroende vid tradition. vid norra halvklotet existerar detta årets mörkaste period samt flera tänder levande ljus samt elektriska ljus.

inom norra Europa existerar detta vanligt tillsammans adventsljusstake samt adventsstjärna, traditioner liksom spridits ifrån Tyskland. Den elektriska adventsljusstaken såsom ofta besitter sju ljus härstammar däremot ifrån landet samt kallades ursprungligen julottestake.[12]

Adventskalender

[redigera | redigera wikitext]

En adventskalender, även kallad julkalender, existerar enstaka särskilt utformad kalender såsom beräknar dagarna mot jul, antingen ifrån inledande advent alternativt 1 månad.

Julkalenderns saga började inom mitten från 1880-talet då ett tysk mor ville utföra tiden fram mot jul lite enklare till sin fyraårige son Gerhard. denna gjorde inom ordning enstaka bit färgglad låda tillsammans med talet 24 kakor vid. Pojken fick sedan förtära enstaka bakelse ifall dagen fram mot jul.[13]

Många tid senare blev Gerhard Lang delägare inom en tryckeri.

denne mindes sin barndoms kak-kalender, vilket inspirerade honom mot för att nära 1900-talets start ge ut den inledande tryckta julkalendern inom struktur från enstaka julkalender.[13]

I land började adventskalendrar ges ut 1934. dem illustrerades från Aina Stenberg MasOlle, ett känd sagoboksillustratör.[14] denna fortsatte för att illustrera adventskalendrar ända mot 1964.[15]

I land i norden började adventskalendrar säljas vid 1930-talet efter för att dem importerats ifrån Tyskland.

Den inledande inhemska julkalendern, Lasten adventtikalenteri – Barnens adventskalender, gavs ut 1947 vid initiativ från Tessi Fazer, ordförande till Finlands Svenska Flickscoutförbund.[16]

Den inledande julkalendern inom svenska massmedia sändes 1956 från Sveriges Radio 1956 samt ägde inom tablån namnet Adventskalendern. Programmet handlade angående små människor vilket sjöng julvisor samt pratade ifall julförberedelser.

Barnen öppnade ett lucka inom ett adventskalender. Snart gavs ett speciell kalender ut vilket kopplades mot radions årsalmanacka. 1960 sände SVTTitteliture.

Ordet advent betyder ankomst – vi väntar på någon som ska komma

denne öppnade luckorna inom svartvit paket. Året därpå sändes adventskalendern 1969 sändes ett julkalender inom färg samt 1971 fick den namnet Julkalendern. Den allra populäraste adventskalendern inom TV existerar Teskedsgumman, såsom sändes 1967 samt vilket ägde likt numeriskt värde miljoner vuxna samt enstaka halv miljon små människor likt person som tittar.

Sedan starten besitter TV-kalendern dagligen haft åtminstone enstaka miljon tittare.[17]

Vissa kalenderår äger detta inom några svenska städer funnits julkalendrar tillsammans glasruta liksom fungerar vilket luckor. kalenderår 2007 började stadshuset inom Örebro tillsammans lucköppning varenda dygn mellan den inledande samt tjugofjärde månad. Då visades till varenda dygn en nytt lokalt verk inom en från rådhusets fönster.[18] Traditionen fortsatte sedan mot samt tillsammans med 2017.[19]

Landskrona äger även gjort försök tillsammans adventskalendrar.

2016 ägde Landskrona ort ett digital adventskalender vid sin hemsida.[20] 2020 fanns ett fönsterkalender vid några från stadens smågator beneath december.[21]

Sedan 1998 äger dem boende inom stadsdelen Östanfors inom Falun öppnat sina öppning inom månad till för att visa områdets fönsterkalender. dem boende får själva besluta vad dem önskar visa.[22]

Adventsstjärnor

[redigera | redigera wikitext]

Adventsstjärnor lyser ofta inom glugg beneath adventsperioden inom månad.

Någon gång beneath 1880-talet hängdes den inledande adventsstjärnan upp inom Tyskland. detta tog cirka 50 tid till traditionen för att nå land. Adventsstjärnor finns inom olika modeller samt dem flesta existerar elektriskt belysta.

De inledande moraviska, alternativt herrnhutiska stjärnorna, fanns klotformiga tillsammans taggar åt varenda håll.


  • vad säger man  vid  inledande advent

  • Den moraviska himlakroppen existerar mer känd vilket Herrnhutstjärna (Herrnhuter Stern) inom landet. Julia Aurelius fanns den liksom tog Herrnhutstjärnan mot land. denna ägde rötterna inom Herrnhut samt efter sitt bröllop 1912 bosatte sig Julia samt Sven Erik Aurelius inom skogsdunge samt enstaka herrnhutisk himlakropp hängdes upp inom hemmet samt fler familjer började hänga upp denna typ från stjärnor.

    termen adventsstjärna användes inledande gången inom landet 1923 samt några kalenderår senare kom försäljningen igång.[23]

    Stjärnan symboliserar Betlehemsstjärnan, den himlakropp liksom visade vägen till dem österländska stjärntydarna (de tre vise männen) mot detta nyfödda barnet Jesus, inom en stallskrubba. inom dygn används stjärnorna till för att sprida julstämning samt längtan mot julen.[24]

    Adventskrans

    [redigera | redigera wikitext]

    En adventskrans existerar enstaka granriskrans tillsammans med fyra alternativt ibland fem målade ljus inom såsom förekommer inom bland annat bostad samt kyrkor kring adventsveckorna.[25] Den fungerar inom grunden vilket ett adventsljusstake var en ljus börjar lysa varenda vilodag inom advent fram mot jul.

    ett adventskrans är kapabel ställas vid en arbetsyta alternativt hängas upp inom taket. detta existerar ett luthersk sedvänja vilket fått spridning via kristna samfund. Ibland sjunger man enstaka psalm alternativt högtidssång inom samband tillsammans med för att en adventsljus tänds.[26]

    Föregångaren mot adventskransen fanns en gammalt vagnshjul tillsammans fyra ljus såsom hissades upp inom taket beneath 1500-talet.[27]

    Ursprunget mot den moderna adventskransen tillsammans med sina ljus kom ifrån en initiativ tid 1839 från Johann Hinrich Wichern, enstaka protestantisk kyrkoherde inom Tyskland samt ett pionjär inom stadsmissionsarbete bland dem fattiga.

    tillsammans med tanke vid otåligheten hos barnen vilket han undervisade då dem väntade vid jul, gjorde denne ett fingerprydnad från virke, tillsammans små röda ljus samt fyra stora vita ljus.[28] varenda morgon ifrån inledande söndagen inom advent mot julafton tändes en litet ljus samt varenda vilodag en stort ljus.

    Antalet röda ljus kunde därför variera inom antal beroende vid vilken veckodag julafton inföll.[29] Traditionen besitter behållit endast dem stora ljusen.[28]

    Från tid 1860 existerar kranskronan gjord från grangrenar knutna tillsammans en rött grupp samt dekorerad tillsammans kottar, järnek, lager samt ibland mistel.

    detta existerar även ett äldre tecken såsom betecknar flera saker: på grund av detta inledande symboliserar kronan seger, förutom för att dess runda struktur utför för att solen återvänder varenda kalenderår. Siffran fyra representerar dem fyra söndagarna inom advent, samt dem gröna kvistarna existerar en indikator vid liv samt hopp.

    Granen existerar enstaka tecken till styrka samt lager enstaka emblem på grund av seger ovan synd samt lidande. dem numeriskt värde sistnämnda, tillsammans med järnek, förlorar ej sina löv, samt representerar därmed Guds evighet. Lågorna från ljus existerar representationen från julljuset likt närmar sig samt ger hopp samt frid, samt symbolen på grund av kampen mot mörkret.

    till kristna existerar denna topp även symbolen till Kristus Konungen, järneken likt påminner angående törnekronan vilket vilar vid Kristi viktig.

    Den tredje söndagen i advent berättar bibeltexterna om Johannes döparen

    De vita ljusen skulle symbolisera oskuld samt dem röda skulle symbolisera älskade. detta orsakade dock konflikter inom vissa kyrkliga kretsar eftersom violett ansågs existera den liturgiska färgen.[29] Den moderna adventskransen äger vanligtvis tre violetta alternativt lila samt en rosa ljus. detta rosa ljuset börjar lysa den tredjeplats söndagen inom advent, kallad Gaudetesöndag efter inledningsordet, Gaudete, likt betyder "Gläd dig", från ingångsantifonen nära mässan.

    Vissa lägger mot en femte ljus (vitt), känt vilket Kristusljuset, inom mitten från kransen, på grund av för att tändas vid julafton alternativt juldagen.[30]

    Den inledande adventskransen inom land kom mot Sønderjylland nära inledande världskriget beneath 1910-talet, enstaka tidsperiod då Sønderjylland fanns tyskt. dem vilket kände sig danska valde då för att klä adventskransen tillsammans med röda samt vita grupp, danska flaggans färger, på grund av för att påvisa sin anknytning mot land.

    då området blev danskt övertogs traditionen inom land, dock detta plats inledningsvis nära andra världskriget vilket den blev vanlig inom landet. inom land fanns ljusen vita samt ljuständningen ett emblem på grund av frihet samt hopp. vid senare tid existerar detta mer fråga ifall personligt tycke samt design än politiska budskap, samt därför förmå adventskransens utseende variera.[26]

    I landet existerar detta sedan andra världskrigets slut vanligt för att ett snarlik krans utan ljus hängs vid ytterdörren liksom advents- samt juldekoration.

    Den dekoreras ofta tillsammans utgång ifrån den svenska naturen tillsammans med exempelvis granris, kottar, lingonris samt röda små frukter från växter. i enlighet med enstaka äldre sed skulle kransarna artikel således stickiga liksom möjligt på grund av för att skrämma försvunnen onda andar samt andra ovälkomna gäster.[31] inom svenskan kunna adventskrans även syfta vid saffranskrans, enstaka vetekrans tillsammans med saffran såsom förekommer inom adventstider.[32]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Advent, 25 november 2021.

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Frithiof Dahlby samt Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
    2. ^ [ab] ”advent” (på norska). Store norske leksikon.

      https://snl.no/advent. Läst 25 november 2021. 

    3. ^”Advent”. Svenska kyrkan.

      Ordet advent är latin för ”ankomst” och anspelar på Jesu födelse

      Arkiverad ifrån originalet den 11 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141011012653/http://www.svenskakyrkan.se/643582. Läst 15 oktober 2014. 

    4. ^ [ab] Nationalencyklopedin, uppslagsordet "advent". sid. 65 
    5. ^J. Neil Alexander, "Advent" in Paul F. Bradshaw, New SCM Dictionary of Liturgy and Worship (Hymns Ancient and Modern Ltd.

      2013 ISBN 978-0-33404932-6), s. 2.

      Läst 25 november 2021

    6. ^Bingham, Joseph (1726). The Antiquities of the Christian Church. Robert Knaplock. sid. 357. https://books.google.com/books?id=bmpZAAAAYAAJ&pg=PA357. Läst 25 november 2021 
    7. ^Tours.), Gregory (st, bp of (1836) (på franska). Histoire ecclésiastique des Francs, revue et collationnée et tr.

      par mm. J. Guadet et Taranne. https://books.google.com/books?id=2fgUAAAAQAAJ&pg=PA137. Läst 25 november 2021 

    8. ^”L'AVENT prépare NOEL – Le développement historique” (på franska). infocatho.cef.fr. http://infocatho.cef.fr/fichiers_html/liturgie/aventhistoire.htm. Läst 25 november 2021. 
    9. ^Mershman, Francis. ”Advent”. The Catholic Encyclopedia.

      Robert Appleton Company. http://www.newadvent.org/cathen/01165a.htm. Läst 25 november 2021. 

    10. ^Origines et raison dem la liturgie catholique, 1842 – Publicerad inom La France pittoresque, 2012. Läst 25 november 2021
    11. ^”4:e advent”. Nordiska museet. 2021. https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/4e-advent. Läst 25 november 2021. 
    12. ^Berge, Lars (3 månad 2007). ”Elljusstaken äntligen inom sin rätta belysning”. Svenska Dagbladet.

      ISSN1101-2412. https://www.svd.se/elljusstaken-antligen-i-sin-ratta-belysning. Läst 3 januari 2022. 

    13. ^ [ab] ”Adventskalender Geschichte”. Mein Adventskalender. 2021. https://www.mein-adventskalender.de/adventskalender-geschichte/. Läst 26 november 2021. 
    14. ^”Adventskalendern”.

      Nordiska museet. 2021. Arkiverad ifrån originalet den 26 november 2021. https://web.archive.org/web/20211126113444/https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/adventskalendern. Läst 25 november 2021. 

    15. ^”Aina Masolle Stenberg 1885-1975”.

      Johannes brann för att människor skulle omvända sig, döpas och

      Signaturer.se. https://www.signaturer.se/Sverige/AinaStenberg.htm. Läst 25 november 2021. 

    16. ^Bergman, Anne; Ekrem, Carola (2020). ”Stora finlandssvenska festboken”. Svenska litteratursällskapet inom land i norden. https://www.sls.fi/sv/utgivning/stora-finlandssvenska-festboken. 
    17. ^”Adventskalendern”.

      Nordiska museet. Arkiverad ifrån originalet den 26 november 2021. https://web.archive.org/web/20211126113444/https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/adventskalendern. Läst 25 november 2021. 

    18. ^”Rådhuset inom Örebro blir gigantisk adventskalender”. SVT nyheter. 26 april 2007. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/radhuset-i-orebro-blir-gigantisk-adventskalender. Läst 25 november 2021. 
    19. ^”Osäker kommande till Rådhusets julkalender – förmå vandra inom graven”.

      23 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/osaker-framtid-for-radhuskalendern-ser-ut-att-ga-i-graven. Läst 25 november 2021. 

    20. ^”En digital adventskalender lär dig mer angående säkerhet, brandsäkerhet, välbefinnande samt alkohol”. Landskrona tätort.

      Bland kristna en period för att förbereda sig mentalt för att ta emot mysteriet, att Gud blev människa

      Arkiverad ifrån originalet den 26 november 2021. https://web.archive.org/web/20211126170320/https://www.landskrona.se/nyhetsarkiv/en-digital-adventskalender-lar-dig-mer-om-trygghet-brandsakerhet-halsa-och-alkohol/. Läst 25 november 2021. 

    21. ^”Populär fönsterkalender”. SVT Nyheter. 7 månad 2011.

      https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/popular-fonsterkalender. Läst 25 november 2021. 

    22. ^”1:a advent”. Nordiska museet. 2021. https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/1a-advent. Läst 26 november 2021. 
    23. ^”Vi tänder ljus inom advent…” (på blad 3). Västerbottens Mellanbygd.

      16 månad 2004. http://www.mellanbygden.nu/2004/vm_22.pdf. Läst 24 månad 2009. [död länk]

    24. ^”Comment faire une vraie couronne dem l'Avent ?” (på franska). http://www.teteamodeler.com/dossier/noel/couronne-avent.asp. Läst 25 november 2021. 
    25. ^ [ab] Jønsson, Af Dorte J.

      Thorsen og Lisbeth Hvass (20 november 2017). ”Hvor kommer adventskransen fra?” (på danska). Kristendom.dk. https://www.kristendom.dk/indføring/hvor-kommer-adventskransen-fra. Läst 3 januari 2022. 

    26. ^”Adventskrans 2012”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-569537. Läst 3 januari 2022. 
    27. ^ [ab] ”Johann Hinrich Wichern – Der Erfinder des Adventskranzes” (på tyska).

      medienwerkstatt-online.de/. 5 januari 2008. http://www.medienwerkstatt-online.de/lws_wissen/vorlagen/showcard.php?id=4506. Läst 25 november 2021. 

    28. ^ [ab] ”Adventskransens märkliga historia”. Varldenshistoria.se. 28 november 2020. https://varldenshistoria.se/jul/varifran-kommer-adventskransen. Läst 3 januari 2022. 
    29. ^”Felix Just, "Resources for Liturgy and bön for the Seasons of Advent and Christmas"”.

      Catholic-resources.org.

      Under advent minns och tänker vi på Jesu födelse, Jesu återkomst och Jesus som finns hos oss idag

      4 femte månaden i året 2018. http://catholic-resources.org/Lectionary/Seasons-Advent-Christmas.htm. Läst 25 november 2021. 

    30. ^”Dörrkransen välkomnar gäster inför julen – 100nynashamn.se”. http://www.100nynashamn.se/dorrkransen-valkomnar-gaster-infor-julen/. Läst 3 januari 2022. 
    31. ^”Adventskrans”. coop.se.

      https://www.coop.se/recept/adventskrans/. Läst 3 januari 2022. 

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]